Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från hjärta till hjärta, och ni skali bilda en kedja,
som ingen makt i världen kan bryta!
Men ingen förstod honom. De unga hörde
honom knappt. En del hade sina brödstudier att
sköta, hvilka skulle stökas undan så nödtorftigt
och hastigt som möjligt, andra, som hade dem
undanstökade eller som icke alls fortsatt att läsa,
måste hvart ögonblick tänka på förtjänsten, se sig
om efter arbete på så många håll de kunde och
lämna all andlig rekreation åt sitt öde. Andra åter
låtsade ungdom, men voro i själfva verket gamla;
de fingo upp entusiasmen vid likörerna, men
med kopparslagaren dagen efter förvandlades den
till slöhet och skepsis och fick ej fart förrän vid
nästa kalas . . . Endräktens tanke gick igen i
braskande artiklar och patetiska festtal — men illa
skyld af dem, fräste på alla håll lystnaden att skada
den andra, göra honom misstänkt, tränga honom
åt sidan. Hvart handslag åt en motståndare var
som gifvet åt Judas . . .
— — Daniel kände ett gränslöst behof att
förtro sig åt någon. Ingeborg? — Nej, han ville
icke söka upp henne, innan han fått en hälsning,
innan han visste om hon gärna såg honom . . .
efter det som passerat sist. Och han ville själf
reda sina tankar, och sedan ville han en dag gå upp
till henne och säga henne, allvarligt och lugnt,
hvad han tänkte om sitt förhållande till henne . . .
fråga henne och få hennes svar.
Han skref till Kuno om hvad som händt —
säkert skulle han framföra det till Ingeborg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
