Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själars och sinnens förbindelse genom äktenskapet, hvilken förstås med Herrens ord, att de icke vidare äro två, utan ett kött
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mannen af hustrun, är nu för tiden undangömdt för männen,
ja det förnekas allmänneligen af dem. Orsaken är den, att
hustrurna intala, att allenast männen älska, och de sjelfva
taga emot, eller att männen äro kärlekar, och de sjelfva
lydnader. De fröjda sig äfven i hjertat, då männen tro så.
Att de intala dem detta, dertill äro flera orsaker, hvilka alla
höra till hustrurnas klokhet och försigtighet, om hvilka något
skall sägas i det följande, och särskildt i kapitlet om Orsakerna
till kallsinnigheter, skilsmessor och äktenskapsskilnader emellan
makar*). Att ett ingifvande eller insmygande af kärlek
tillkommer männen ifrån hustrurna, är emedan intet af den
äktenskapliga kärleken, och icke ens af kärleken till könet
finnes hos män, utan allenast hos hustrur och qvinnor. Att
så är, har blifvit mig lifligen visadt i den andliga verlden:
»En gång var det ett samtal om denna sak derstädes,
och männen påstodo i följd af intalelse från hustrurna, att
de älskade, och icke hustrurna, utan att hustrurna togo emot
kärlek ifrån dem. För att tvisten om denna hemlighet skulle
slitas, fördes alla qvinnorna tillsammans med hustrurna bort
ifrån männen, och tillika med dem aflägsnades sjelfva sferen
af kärleken till könet. Och då denna var aflägsnad kommo
männen i ett alldeles främmande, och förut aldrig förnummet,
tillstånd, på grund af hvilket de mycket beklagade sig. När
de befunno sig deri, då fördes qvinnorna hän till dem, och
hustrurna till äkta männen, och dessa och de förra tilltalade
dem smeksamt; men vid deras smekningar blefvo de kalla,
och vände sig bort, och sade sins emellan: »Hvad är detta?
Hvad är en qvinna?» Och när somliga sade, att de voro
deras hustrur, svarade de: »Hvad är en hustru? Vi känna
eder icke.» Men när hustrurna begynte sörja öfver denna
männens alldeles kalla likgiltighet, och somliga gråta,
återstäldes sferen af kärleken till det qvinliga könet, och af den
äktenskapliga, hvilken sfer hittills var männen beröfvad; och
+) Se n. 234-260. Öfvers. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
