Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äktenskapliga kärlekens förbindelse med kärleken till små barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortgång är emot ordningen, den förra deremot är enligt
ordningen; förty att tänka och sluta ifrån ändamål och orsaker
är ifrån godheter och sanningar, genomskådade i sinnets öfre
område, till verkningar i det lägre: sjelfva den menskliga
förnuftigheten är ifrån skapelsen sådan. Men att tänka och
sluta ifrån verkningar är att ifrån sinnets lägre område, hvarest
kroppens sinliga ting med sina skenbarheter och
bedrägligheter äro, gissa till orsaker och ändamål, hvilket i sig ej är
annat, än att bestyrka falskheter och begärelser, och att efter
bestyrkelsen se och tro dessa vara vishetens sanningar och
dennas (vishetens) kärleks godheter. Enahanda är det med
kärleken till de små och till [de öfriga] barnen hos de andliga
och de naturliga: de andliga älska dem från det förra, således
enligt ordningen; de naturliga deremot älska dem från det
senare, således emot ordningen. Dessa saker äro anförda blott
till bestyrkelse af föregående artikel.
409. XVIII. Deraf härrör, att denna kärlek finnes
hos makar, som älska hvarandra inbördes, och jemväl
hos makar, som alldeles icke älska hvarandra:
följaktligen hos naturliga lika väl som hos andliga; men de
senare hafva äktenskaplig kärlek, de förra deremot hafva det
icke, om ej en skenbar och förstald. Att ändock kärleken
till de små barnen och den äktenskapliga kärleken verka som
ett, är emedan i hvarje qvinna är ifrån skapelsen inplantad
den äktenskapliga kärleken, och tillika med den kärleken att
framalstra, hvilken bestämmes (riktas) till och sammanflyter
i den framalstrade affödan samt ifrån qvinnorna införes hos
männen, såsom ofvanföre är sagdt. Deraf härrör, att i de
hus, i hvilka ej finnes äktenskaplig kärlek emellan man och
hustru, den likväl det oaktadt finnes hos hustrun, och genom
den (kärleken) någon utvertes förbindelse med mannen. Af
denna samma orsak härrör, att äfven skökor älska sina
afkomlingar; förty det som ifrån skapelsen är inplantadt i
själarna, och afser fortplantningen, är outplånligt och
outrotligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>