Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Återstoden af det lilla häftet är ägnadt åt ett kraftigt
anfall mot läran om rättfärdiggorelsen genom tron allena
och en framställning af deras andliga tillstånd, hos hvilka
tron är skild från kärleken. I Skriften äro dessa framställda
under namnet af Filistéer, draken i Uppenbarelseboken,
getterna m. m.
Om Swedenborgs åsikter om tron äro praktiska, så är
Nya Jerusalems Lefverneslära det ännu mer. Hon antager
sorn axiom, att »all religion hänför sig till lifvet, samt att
religionens lif är att göragodt». Swedenborg förklarar
dessutom, att endast i den mån, som människan flyr det onda
såsom synd emot Gud, kan hon göra det goda, men ej af
sig själf utan endast af Herren. Upphörandet af att
göra ondt måste föregå att göra godt. Ingen älskar
uppriktigt sanningen eller kan vara from, vis och god, som ej
flyr det onda som synd. Det finns hos människan ej ett
grand mera sanning än det finns godhet, och sålunda ej ett
grand mera tro än det finns lif ty tro och lif hålla
jämna steg. Tio Guds Biid lära oss, hvad som är ondt, och
Swedenborg genomgår hvart och ett af dessa särskild t samt
påpekar* att de afse ej blott naturliga synder utan äfven
de andliga källorna för dessa. Därefter öfvergår han til!
läran om, huru verkligheten af människans invertes afsky
för det onda står i ett jämt afpassadt förhållande till den
kraft, med hvilken hon kämpar mot detta liksom af sig själf.
ehuru hon erkänner sig få styrka endast af Herren,
äfven-som hon ger honom allena äran. Om en människa flyr
det onda af något annat skäl, än att det är synd emot Gud,
så flyr hon i själfva verket ej detta utan söker endast före
komma, att det blir synligt för människor, hvilket dock e;
hindrar hennes karaktär att efter döden bli sedd i sitt
sanna ljus.
I »Fortsättningen om den Yttersta Domen» beskrifves
protestanternas dom i andevärlden; detta ämne hafva vi
dock redan granskat i sammanhang meH »Yttersta Domen?.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
