Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Angå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
adjunctus (praedia c. et a, C.); contiguus
(Ov.); appositus (Ct.).
Angå: pertinere, spectare, attinere ad
alqm l. alqd; alqd attingere; aliqua
necessitudine cum aliqua re conjunctum
esse; det a-r mig, dig tua, mea res
agitur; hwad a-r det dig quid id ad te pertinet?
(divitiarum magnitudo quid ad
unumquemque nostrum pertinet?, C. de Off.
I. § 71); quid id tua refert l. interest? -
särskildt märkes: a. relativsatsen: hwad angår
honom, det o. s. w., hwilken kan uttryckas med
quod attinet l. pertinet ad - (quod ad
Phalarim pertinet, perfacile judicium est,
C.) eller med de - (de urbibus diripiendis
- haec accepimus -), men i början af en
period oftast återgifwes genom att ställa det
ord, som i swenskan är objekt till angår, främst
i satsen och stärka eftertrycket medels ett
quidem, t. ex. Pyrrhi quidem de captivis
reddendis illa praeclara sunt - hwad P.
angår, så är följande yttrande - af honom
förträffligt. — b. relativsatsen: hwad angår
det att: quod (q. jus civile amplexus es,
video, quid egeris, C. de Or. I. § 234).
Angående: de; ad; jfr Angå, a.
Anhang (= parti i förhatlig men.):
factio; asseclae; skaffa, bilda sig ett a.
factionem comparare.
Anhålla: 1. = befalla att stanna, fasthålla:
detinere; retinere; sistere;
deprehendere (Sa. Cat. 44); iter alcjs reprimere.
— 2. a. om ngt: petere, rogare alqd, ut
fiat alqd.
Anhållan: petitio; på deras a.
bewiljades dem fred petentibus l. rogantibus pax
data est.
Anhängare: en persons, ett systems a.: qui
sequitur alqm, rationem aliquam;
studiosus, amicus alicujus (s. nobilitatis,
potentiae populi - demokratiens a.; Lysias
habet sui s-os, C.; libertatis amicus);
fautor, propugnator (liberae rei publicae);
aemulus (Pythagorae); Epicuri a. (plur.)
ii, qui Epicureum sequuntur; Epicurei;
schola, grex (Hor.) Epicuri; Caesars a.
(plur.) partes, factio Caesaris; Caesariani;
Platos a. Platonici; ii, qui sectam
Platonis sequuntur; a Platone philosophi;
wara en a. af Caesar, Plato Caesari studere,
partibus Caesaris studere, favere;
Platonem aemulari, Platonis sectam sequi;
wara en a. af aristokratien optimarum
partium esse; wara en a. af atomläran eorum
sequi doctrinam, qui ex atomis omnia
conficiunt; wara a. af frihandelssystemet
commercia libera esse velle.
Anhängig, Anhängiggöra: litem
contestari; litem ad judicem deferre; saken är
a. wid domstol lis est sub judice, agitur
apud judices.
Anhörig: propinquus; necessarius;
proxima cognatione conjunctus; mina a-e mei.
Animalisk: animalis; a. lif vita
animalium; a. wäsende animal, animans; a. föda
caro; a. wärme calor, qui est in corporibus
animantium.
Aning: praesensio; praesagitio;
praesagium; divinatio (naturalis i. e.
omedelbar, ej på reflexion beroende siareförmåga);
augurium (i oeg. mening, t. ex. inhaeret in
mentibus quasi a. seculorum futurorum,
C.); hafwa en a. om ngt praesagire,
praesentiscere; mitt sinne fylles af dystra a.
tristia animus praesagit, auguratur.
Anis: pimpinella anisum.
Anka: anas.
Ankare: mått l. kärl för wåta waror:
cadus.
Ankare l. Ankar: ancora; kasta a.
ancoram jacere; lyfta, lätta a. a-m solvere,
tollere; ligga för a. consistere ad a-as l.
in a-is, esse l. stare in a-is; om ett skepp ad
a-as deligatam esse; lägga ett skepp för a.
ad a-as deligare navem, classem
constituere; låta ligga för a. navem tenere in
a-is; i sammansättningar ankar- ancorarius;
bildl. hoppets a. spei tanquam ancora;
adminiculum; hafwa sitt a. i ngt, kasta sitt a.
på ngt ad alqd tanquam ad adminiculum
quoddam se applicare; in aliquo spem
ponere l. collocare.
Ankarmått: amphora dimidiata.
Ankarplats: statio, portus; locus navi
in ancoris tenendae opportunus.
Ankartåg: ancorale; funis ancorarius,
strophium ancorarium.
Ankbonde (andrik): anas mascula.
Ankel: talus.
Anklaga: 1. i allm. (= beskylla): accusare
(alqm de re, oftare t. ex. negligentiam
alicujus, ngn för försumlighet, quod
fecerit alqd); incusare (icke hos C.; mera =
klaga öfwer ngn l. ngt); arguere;
insimulare (= göra misstänkt för ngt alqm
alicujus rei; i. alqm fecisse alqd); criminari
(illwilligt beskylla, förtala, äfwen i offentliga
förhållanden: Marius Metellum apud
populum criminatus est, bellum illum
ducere, C.); crimini l. culpae alicui dare
alqd, quod factum est alqd. — 2. särsk. i
juridisk men.: a. om en fullföljd anklagelse:
accusare alqm de vi, de pecuniis
repetundis (för wåld, för utpressningar), furti,
proditionis, crimine aliquo; arguere alqm
de re, alicujus rei (occidisse patrem
arguitur Roscius); reum agere alqm (reum
peragere få fälld); - falskt, wrångt a.
calumniari; - anquirere (yrka åtal, answar de
perduellione, capitis); nomen alicujus,
alqm reum deferre de re, alicujus rei. —
b. mera blott instämma: arcessere,
postulare alqm de re, alicujus rei; citare (eg.
uppropa) reum; litem, actionem intendere
alicui; reum (majestatis) facere alqm, in
judicium vocare l. adducere, diem
(perduellionis) dicere alicui. -gare:
accusator (så wäl för tillfället = åklagare, hwilket
äfwen uttryckes med omskrifning is qui
accusat, som anklagare till yrket: sordidum
est ad famam committere, ut accusator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
