Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Applicera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cibum capere, cibo uti (edere, coenare);
wäcka, reta a. famem facere, excitare (jfr
Matlust); sakna a. cibum fastidire. -titlig:
suavis, dulcis (cibus).
Applicera se Lägga på, Foga till, Tillämpa.
Aprikos: prunum armenium.
April: mensis Aprilis; aprilwäder
tempestas Aprilis (varia, inaequalis).
Arbeta: I. intr.: 1. = wara sysselsatt:
a. absolut l. med bestämning för sätt, ställe,
område, material: laborare (vellem hoc
esset laborare); agere (alqd; i motsats till
cessare, nihil agere); opus facere (om
kroppsligt arbete); opere occupatum, operi
intentum esse; operari (poet.); a. med
lätthet facile laborare (C. de Off. II. § 66);
a. oafbrutet laborem non intermittere; a.
wäl, med skicklighet bene, callide opus
facere, perficere; a. förgäfwes frustra
laborare l. contendere; laborem perdere,
frustra consumere; a. wid ljus ad lumina
opus facere l. laborare; lucubrare; a. på
marken in agro laborare, opus facere;
agrum colere; a. på werkstad in officina
esse, laborare; (a. i träd, metall, wax o. d.
e ligno scalpere, ex aere caelare, in cera,
e cera fingere); a. om förberedelse på ett
föredrag l. dyl. = commentari. — b. med
bestämning för arbetets föremål: arbeta på
ngt operam dare alicui rei; alqa re
(facienda) occupatum esse, in re
conficienda versari och för öfrigt med bestämdare
verb allt efter objektets betydelse: a. på ett
tal, en skrift orationem, librum scribere,
conscribere, componere; a. på en bildstod
signum caelare, fabricari; a. på en
målning, en klädning tabulam pingere, vestem
consuere (jfr II.). — 2. = sträfwa, bemöda
sig: a. kroppsligen: niti, contendere, luctari
(a. med händer och fötter för att göra sig lös
från snaran manibus pedibusque luctari, ut
laqueis se expediat; jfr Arbeta sig);
skeppet a-r för att komma från land molitur e
terra. — b. andligen: operam dare alicui
rei l. ut, ne; eniti, contendere ad alqd;
laborare, elaborare in re, de re, ut, ne -;
id moliri, agere, ut, ne -, t. ex. a. på sin
utbildning: ingenio excolendo operam dare
(studebam fieri doctior, C. Lael. 1); a. för
sina landsmäns upplysning elaborare, ut
cives erudiantur l. doctiores sint; a. för
afskaffandet af missbruk, för sedernas
förbättring operam dare, eniti, contendere,
laborare, ut vitia corrigantur, ut mores
emendentur; a. på ngns förderf perniciem
moliri alicui; a. för ngn laborare pro
aliquo, pro alicujus causa; a. för ngns wal
alicui (in petitione consulatus) suffragari.
— 3. a. med = dragas, kämpa med sjukdom,
swårigheter: morbo, molestiis laborare,
conflictari. — 4. = wara i häftig rörelse,
häfwas: moveri vehementer; agitari;
bröstet a. agitatur, laborat; febern, sjukdomen
a. inom ngn febris aestuat, saevit in
venis; winet a. fervet, fermentescit. — II.
trans. (blott om kroppsligt arbete): a. =
förfärdiga, tillwerka: facere, perficere,
polire, fabricari; en konstfärdigt arbetad sköld
clupeus summo artificio perfectus; (arte
laboratae vestes, Vg.); a. af, i ett ämne
facere ex - l. med bestämdare verb allt efter
materialets beskaffenhet: argillā l. luto
fingere, ex aere, argento caelare; ex ligno
scalpere. — b. = bearbeta: jord exercere,
subigere, colere; deg subigere; arbetadt
silfwer argentum factum.
Arbeta sig: a. sig fram i kroppslig l.
andelig men.: laboribus eniti; emergere,
eluctari, prorumpere; orden liksom arbetade
sig fram (efter Tac.): Tiberius quasi
eluctantium verborum fuit; a. sig genom
snömassor, swårigheter m. m. per nives, per
impedimenta, nives (obj.) eluctari;
perrumpere āera; per aestum navem (med
sitt fartyg) moliri; genom wäggen parietem
perfodere; a. sig lös (luctando, nitendo)
se expedire, elabi; exuere se e laqueis;
a. sig trött, warm labore defatigari,
concalescere; a. sig ut erumpere; a. sig upp
l. fram i werlden emergere ex malis, e
caeno (från den lägsta ställning), ad
summas opes (Lucr.); (laboribus, honestis l.
rectis studiis) venire, ascendere ad
honores, ad nobilitatem, ad dignitatem
tribuniciam (till öfwerste); a. sig in, upp, upp
sig i en wetenskap in rem penetrare;
penitus se demittere in causam, penitus
perdiscere alqd; elaborare (et excellere)
in alqa re; a. sig (upp sig) till ngt labore
assequi, consequi alqd, parare
facultatem; a. ut sig, ihjel sig laboribus consumi,
frangi; consumere, exhaurire vires suas;
immori (senescere, consenescere)
laboribus (studiis).
Arbetande, part. præs. med särskild
betydelse i uttrycket: arbetande klass = id
genus hominum, qui manu (manuum opere
l. labore, mercede) victum quaerunt,
vitam tolerant; mercennarii, operarii.
Arbetare: 1. i allm. = som arbetar (opus
facit): a-n är sin lön wärd suum cuique
praestandum est; sua cuique operi merces
debetur; för öfrigt att uttrycka med
särskilda ord allt efter arbetsfältet l. föremålet:
a. på fältet messor; cultor agrorum;
skansarbetare munitor o. s. w.; en nitisk, redlig
a. homo industrius, laboriosus, impiger,
sedulus. — 2. = daglönare: operarius,
mercennarius; operae (plur.).
Arbete: 1. subjektivt = arbete som
nedlägges på en sak: labor (äfwen med afs. på
dess intensitet; l-m suscipere, ferre, in re
ponere, consumere etc.; labor utilis,
supervacaneus; res magni laboris); opera
(en persons arbete för person l. sak; tjenst;
får blott hos poeter sig tillagd bestämning
för beskaffenhet l. intensitet, grad; o-am dare
rei, in rem; in rem conferre; o-am
locare alicui, o-am alicujus, ab alqo
exigere); hafwa under a. in manibus habere
alqd (opus, negotium). — 2. objektivt =
sak hwarpå arbete nedlägges, ss. uppgift (ngt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
