Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Arm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ancon (Cael. Aurel.); (jfr Armstöd); af en
flod, hamnanläggning o. d. brachium, cornu
(portus).
Arm, a.: 1. = mycket fattig: egenus;
inops; mendicus. — 2. = beklaganswärd:
miser, misellus, miserandus; infelix (i.
Dido!); jag arme man heu me miserum.
Armband: armilla; brachiale (spinther,
Pt.). -bindel: fascia l. mitella brachialis.
-borst: arcus. -brott: fractura brachii.
Armbåga sig (fram), Armbågas: cubitis
viam sibi facere; cubitis inter se trudere,
urgere. -båge: cubitus.
Armé: exercitus; copiae; manus (parva,
magna); agmen (på marsch); acies (till strid
uppstäld); se för öfrigt Här.
Armharnesk: brachii tegumentum. -håla:
ala.
Armod: egestas, inopia; yttersta,
bittraste a. extrema egestas, summa inopia;
mendicitas.
Armpipa: öfre: os humeri; nedre:
radius. -stake: candelabrum. -stark, -styf:
lacertosus; magnis lacertis (homo). -styrka:
lacerti; validi lacerti (habere l-os; sunt
in aliquo lacerti). -stöd (på en stol):
ancon solii; brachium solii; fulmentum
brachiale solii. -swett: sudor alarum;
hircus; alarum graveolentia. -weck: sinus l.
flexus brachii.
Aromatisk: fragrans; svave olens;
(aromaticus).
Arrendator: colonus (= landtbonde); a.
af kronoinkomster redemptor, conductor
vectigalium; publicanus.
Arrende: 1. = arrenderande: conductio,
redemptio; taga (hafwa) på a. conducere
(domum, hortum, vectigalia); redimere
(vectigalia); bortlemna på a. locare. — 2.
= Arrendeafgift, se detta ord.
Arrendeafgift: merces (praedii, ex
fundo); pensio (p-m solvere); vectigal (ränta
af statsjord). -kontrakt: lex l. formula
redimendi, conducendi, locandi.
Arrendera: conducere (praedium);
redimere (vectigalia); a. bort locare.
Arrest: = fängsligt förwar: custodia;
oeg. om sjelfwa häktet, fängelset: custodia,
vincula (n. pl.); carcer; sätta, sitta i a.
in c-am, in vincula publica dare,
tradere, includere, conjicere alqm; in
custodia haberi, teneri, detineri, asservari;
döma till a. *in carcerem damnare; fly,
lössläppas, befrias ur a. e custodia, e
vinculis publicis effugere, educi, emitti;
custodiā liberari (N.); fri a., husarrest
libera l. domestica custodia. -stant: captivus;
nexus. -stera: comprehendere,
reprehendere (fugientem), in vincula conjicere (se
Arrest).
Ars: podex, nates, culus. -prygel:
verbera natium; få a. natibus plecti; gifwa
a. nates alicujus caedere. -tarm: anus.
Arsenal: armamentarium.
Art: 1. = naturlig beskaffenhet; lynne;
art och beskaffenhet: natura; ingenium (hos
lefwande warelser); genus (= beskaffenhet i
mots. till qvantitet); mos (= sed, ande); ädel
a. bona natura; dålig a. vitiosa natura;
vitium; allt efter sin a. pro sua quisque
natura (ingenio); allt efter sakens a. (och
beskaffenhet) pro rei (causae) natura l.
ratione; underwisning kan wäcka och fila, a-n
kan den ej förändra doctrina accendere et
limare potest, naturam quidem et
ingenium mutare non potest; sådant bedömes
efter a-n, ej efter mängden haec genere
spectantur, non numero; sådan är
qwinnans a. hic mos est mulierum; (tale est
ingenium muliebre); till sin innersta a. god,
men bortskämd af dåliga wanor naturā
bonus, depravatus mala consuetudine; det
är så min a. (mitt sätt) hic meus mos est.
— 2. pregnant = god a.; skicklighet: det har
ingen a. med honom non valet naturā;
caret ingenio; det har ingen a. att göra så
non decet ita facere. — 3. a. = slag:
genus. — b. underafdelning af slag: pars,
forma, species; (pars subjecta generi).
Arta sig: a. om menniskor: a. sig wäl
(äfwen pregnant arta sig): bonis moribus esse;
bene moratum esse; dare signa boni,
praeclari ingenii, bonae indolis (C. de Fin.
III. § 9; L. I. 39); ad recta tendere; rectā
viā niti; det beror derpå, huru han a-r sig
refert, qualis futurus esse, quali ingenio
esse videatur, qualibus sit moribus; a. sig
illa malis moribus esse; degenerare; (plane
abhorrere et absurdum esse - i fråga om
ett wisst yrke, C. de Or. II. § 85). — b.
om wäxter: bene, commode, anguste
provenire. — c. om allmänna l. abstr. subjekt:
res bene, male, haud absurde l.
incommode evenit, cedit; det a-r sig till storm
res ad tempestatem spectare videtur.
Artad: wäl, illa a. (om subjekt i allm.)
bonus, malus; i moralisk men.: bene
moratus; male moratus; bene natura l.
moribus informatus (jfr Likartad).
Artig: 1. = nätt, treflig: lepidus,
concinnus; lepida fabella en a. historia;
lepide, (lepidum, Hor.) dictum ett a-t infall;
ett a-t (näpet) ansigte concinna facies; =
wacker i betydelsen ansenlig: en a. summa l.
förmögenhet satis magna, commoda
pecunia. — 2. = belefwad: commodus,
humanus, urbanus, comis, blandus. -tighet:
commoditas, humanitas, urbanitas,
comitas, venustas; konkret = artighetstjenst:
officium; l. artigt yttrande: blanditiae; säga
ngn artigheter blandiri alicui. -tigt: (jfr
Artig): lepide; urbane, humane.
Artikel: 1. i grammatisk men.: *articulus.
— 2. = moment af ett fördrag, en lagbok,
en lärobok: locus, pars, caput; fredsartiklar
leges l. condiciones pacis. — 3. =
uppsats i en tidning: locus; disputatio. — 4.
= wara, handelswara: merx; genus.
Artilleri: tormenta bellica; apparatus
tormentorum (jfr catapulta, ballista).
-rist: *tormentarius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
