Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Auktoritet ... - B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författare i allm.: scriptor. -toritet: 1. i
abstrakt men.: auctoritas (plus apud me valet
antiquorum a.). — 2. konkret (om person
l. persons ord): auctor (ad auctores
confugere; uti auctoribus ad rem
confirmandam); auctoritas.
Autenticitet: (= att en skrift - ett intyg
- härrör från den, af hwilken den föregifwer
sig wara skrifwen): auctoritas (indicii,
testimonii; jfr C. pro Sulla 14. 41, pro Flac.
22). -tentisk: authenticus, Jct.; verus,
certus, certi auctoris; certo auctore
volgatus; cujus certus exstat auctor; - mots.
falsus, suppositus, suppositicius.
Ax: spica; gå, hafwa gått i ax ad
spicam perduci, perductum esse; rika, magra
ax spicae uberes, tenues l. steriles.
Axel (kring hwilken ngt wänder sig): axis
(rotae, caeli); werldens omhwälfning kring
sin a. caeli l. mundi conversio; versari,
converti circum axem.
Axel: ala; humerus (= skuldra); bära
kappan på båda a-ne utrisque partibus
favere, se dare; neutros offendere velle;
(om en sakförare) praevaricari; se ngn
öfwer a-n despicere; prae se contemnere;
infra se positum putare alqm.
Axformig, -lik: spici ordine structus;
spicae similis; ad similitudinem spicae.
Axiom: certa stabilisque sententia;
sententia certior, quam ut egeat
argumentatione l. demonstratione (ἀξίωμα l.
pronuntiatum betyder kategoriskt omdöme, C.
Tusc. I. § 14).
Axplockning: spicilegium.
B
Backe: clivus (collis, tumulus kulle); gå
uppför b. clivum ascendere, clivo adverso
ascendere; på höjden af b. summo clivo; -
i umgängesspråket ofta = humi l. in
humum prosternere; bildl. = wara l. stå på
bar b. nudum paene destitutum esse;
nudum inopemque relictum esse, C.
Backig: clivosus, salebrosus, asper.
Backstuga: tugurium clivo subjectum
(adjectum).
Bad: 1. sjelfwa badandet l. wattnet, hwari
man badar, jemte tillbehör: lavatio (l.
parata est); taga ett b. lavari (part. pres.
lavans, supin. lavatum); taga ett kallt b.
frigidā lavari, perfundi; läkaren föreskrifwer
kalla bad medicus praescribit, ut quis
frigidā lavetur; stiga ned i b-t in aquam
(lavatum) descendere, in solium
descendere; sitta i b-t in alveo, in lavacro
considere; in piscina natare; träffa ngn i b-t
lavantem offendere alqm. — 2. = baden
wid en badort l. badorten sjelf: aquae;
begagna b-n i Wiesbaden aquis Mattiacis uti;
b-n wid Pozzuoli anses högst wälgörande
aquae Puteolanae saluberrimae putantur.
— 3. = badanstalt: balneum (enskild);
balneae (offentlig); thermae (anstalt för
warma b.).
Bada: 1. tr.: lavare; aquā perfundere,
perluere, fovere alqm l. partem aliquam
corporis. — 2. intr.: lavari; aquā perlui,
immergi; = begagna baden på ett ställe aquis
(Sinuessanis) uti; - bildl. b. i tårar in
lacrimas effundi, ora implere lacrimis
obortis; b. i swett sudore madere.
Badafgift: balneaticum. -anstalt:
balneum (mindre, enskild = badstuga), balneae
(större, offentlig); thermae (warmbadsanstalt).
Badare, Badmästare: balneator.
Badda: 1. = fukta med watten l. med ngt
som är doppadt i watten: fovere (vulnus
lymphā); lavare. — 2. om stark wärme:
a. solen baddar (på ngt) sol ardet; torret,
urit (caput). — b. badda sig (framför brasa):
igni, ad ignem concalefieri, se
concalefacere; (i solen): apricari; solis ardore
torreri.
Baddning: fotus (Pn.).
Badgäst: qui aquis (balneis, thermis)
utitur, ad aquas venit; Bajae besöktes af
många b-r multi ad aquas Bajas
convenire solebant. -hus: balneae. -kar:
solium, alveus, labrum. -kur: usus
aquarum; curatio per aquas; ordinera en b.
praescribere, ut quis aquis utatur, per
aquas curetur. -ort: aquae. -rum, -stuga:
balneum, balnearium; (frigidarium,
caldarium, tepidarium rum för kallt, warmt,
ljumt bad). -ställe: lavacrum, lavatio;
locus lavationi aptus.
Bagage: sarcinae; särskildt en härs äfwen
vasa, impedimenta.
Bagare: pistor.
Bagarebod: taberna pistoria; furnaria.
-gosse, -lärling: puer pistoris; pistor.
Bagatell: nugae, quisquiliae (bagateller);
res levis, nugatoria, futilis, frivola; åh
b-r: nugae!; anse för b. negligere; pro
nihilo putare.
Bageri: 1. = bagareyrke l. -rörelse: ars
pistoria, quaestus pistorius; pistrina;
panificium; drifwa, idka b. p-am exercere.
— 2. = anstalt för drifwande af bagerirörelse:
furnus; furnaria.
Bagge: aries; (vervex snöpt b.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
