Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Begrina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i och för sig: species, forma
(öfwersättningar af gr. εἶδος, ἰδέα; species boni viri;
forma et quasi naturalis nota cujusque
rei; formam rei describere); vis, vis et
natura (= sakens innersta wäsende, sådant
som det af tanken, ej af sinnena fattas;
honesti vim dividere in IV partes);
definiera ett b. vim (verbi) definire, aperire;
(haec vis illi verbo subjecta est); detta är
oförenligt med, står ej tillsammans med b-t
af en lärd man hoc non cadit in doctum
virum; allmänt b. genus (universum); det
inskränktare b-t, artb-t pars (subjecta
generi), species, forma; menniska är det
allmänna b-t, Swensk det inskränktare homo
genus est (generale, Sen.), Suecus
species (speciale). — 4. = första b-n af en
wetenskap: elementa; prima elementa;
principia (jfr Grundbegrepp). — 5. =
inbegrepp, kort sammanfattning af ngt: summa
(C.); summarium. — 6. stå l. wara i b. att
göra ngt in eo est (impersonalt), ut faciat
(faciant) alqd; oftast att återgifwa med fut.
perifr. akt., helst i förbindelse med jam l.
jamjam: han stod i b. att resa jamjam
profecturus erat; bin surra, när de stå i b. att
flyga ut apes murmurant, quum jamjam
sunt evolaturae.
Begrina: deridere.
Begripa: 1. = fatta, förstå ngt
intelligere (alqd; quid sit, cur fiat); mente
comprehendere, cogitatione assequi l.
complecti alqd; videre; percipere
(Academici negant quidquam percipi posse);
perspicere (rem penitus p., perspectam
habere). — 2. = förstå ngn: quid dicat,
quid sibi velit, intelligere; animum,
mentem alicujus intelligere, perspicere. —
3. = inbegripa, innefatta: continere,
complecti.
Begripen: 1. = förstådd, fattad:
intellectus, perspectus. — 2. b. i ett samtal
med ngn, i djupa tankar: sermoni alicujus
deditus; in acerrima cogitatione defixus.
Begriplig: perspicuus (tydlig); clarus
(om ord, som kunna uppfattas och till sin
mening förstås); qui potest intelligi l.
perspici; göra ngt b-t för ngn facere alqd
alicui perspicuum; det är b-t, lätt b-t, att -
intelligere licet, (scilicet, nimirum).
-lighet: perspicuitas. -ligt: perspicue; clare.
-ligtwis: scilicet; videlicet.
Begrunda: cogitare alqd secum
(attentius; de re); reputare, considerare alqd
secum, in animo suo; secum deliberare
alqd. -dande: cogitatio.
Begråta: deplorare, deflere alqd (C.);
complorare (L.); flere, lacrimare, plorare
alqd (poet.).
Begränsa: 1. = utgöra gräns för ngt:
terminare (mare colles; stomachus palato
t-tur); finire (Rhenus imperium); definire
(orbes - horizontes - aspectum nostrum
d.); continere (Gallia c-tur Garumna,
Oceano, finibus Belgarum). — 2. =
bestämma gränsen för ngt, oftast i part. pf. och i
oeg. men.: terminare, finire, determinare,
circumscribere, definire, describere alqd
alqa re (cogitationes suas iisdem finibus,
quibus vitam, t-re; potestas finita;
scientia quaedam circumscripta forensibus
cancellis); i oeg. mening äfwen moderari
(temperare), modum ponere l. statuere
alicui rei; - begränsa sig, sitt ämne, sin
werksamhet definiri alqa re (C. de Or. III.
§ 9); certis finibus circumscribere
(terminis definire) industriam, facultatem
suam; quaestionem, rem - ämnet, sin
uppgift - mente circumscribere; orator nullis
terminis circumscribit aut definit jus
suum (att wälja ämnen); en god talare (en
förståndig man) wet att b. sig boni
oratoris (prudentis) est modum statuere
orationi, certis finibus se tenere (nec
evagari longius). -gränsad: finitus,
terminatus; moderatus; certus (c. numerus
motsats till infinitus). -gränsning: 1. abstr.
= definitio, terminatio; i pregnant mening
= riktig, behörig b. moderatio, temperatio
(nihil deest felicitati meae, nisi
moderatio ejus, T.). — 2. = en saks gränser:
fines, termini.
Begynna se Börja.
Begynnare: tiro.
Begynnelse se Början.
Begå: 1. b. ett brott, en dålig handling:
admittere (alqd - scelus, facinus - l. in
se alqd); committere (multa nefarie,
scelus, delictum; alqd se indignum);
patrare, perpetrare (facinus, caedem); facere
(caedem in silva, C.; scelus); suscipere
(scelus, facinus); der det är fråga om fel
och ej om dåliga handlingar, är ordet jemte
sitt objekt att återgifwa med ensamt verb,
t. ex. begå fel peccare (librarius); errare;
labi (ej committere peccatum l. dyl.); l.
med adv. och verb, t. ex. stulte agere,
imprudenter agere b. en dårskap, en
obetänksamhet. — 2. b. en högtidsdag l. minnet af
ngt: celebrare (diem, festum, funus),
concelebrare (om flera subjekt); prosequi
(memoriam alicujus; diem, N. Atticus c. 4. 5);
festum agere (högtidligen b.) diem. — 3.
(owanl.): så begå det, att = bedrifwa det så,
att, se Bedrifwa.
Begå sig: = komma oskadd ifrån ngt:
incolumem, salvum discedere ab l. ex alqa
re; incolumem esse l. manere; b. sig i en
sjukdom ex morbo evadere, morbo defungi;
= berga sig: vitam tolerare (C.),
sustentare, sustinere (jfr Komma sig, Stå sig);
b. sig med litet paucis contentum esse.
Begående: måste återgifwas med particip
l. sats: före, efter brottets b. (Begå 1) ante
commissum scelus, antequam scelus
committeret; - scelere commisso; han stadgade
ss. lag denna högtids begående öfwer hela
landet lege sanxit, ut hic dies - festus
ageretur, celebraretur.
Begåfwa: donare, munerari
(remunerari till gengäld b.) alqm alqa re; wäl b.
ornare, instruere, ditare; med omwänd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
