Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Beklaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stundom = känna medlidande med ngn: alqm
miseret alicujus; jag beklagar, att jag ej kan
hjelpa doleo, me opem ferre non posse;
(molestum est, te sero venisse); b. sorgen
significare se alicujus luctu dolere. —
2. en person: miserari alqm; commiserari,
miserari fortunam alicujus; dolore
alicujus vicem; hwad jag b-r dig o te miserum!
Beklaga sig: queri, lamentari; plorare
(med högljudd gråt b. sig); b. sig öfwer sin
olycka queri casibus suis; b. sig hos ngn
queri, conqueri apud alqm; querelas,
querimoniam deferre, afferre ad alqm; b. sig
öfwer ngn queri de alqo; expostulare cum
alqo de alqa re; accusare, incusare alqm.
-klagande: miseratio; deploratio; jfr
Beklaga.
Beklaganswärd, Beklagelig l. Beklaglig:
miser; miserandus; om saker: miserabilis,
deplorandus, luctuosus, flebilis, tristis
(aspectus); molestus; b. warelse homo
miser; homuncio; det är b-gt dolendum,
molestum est, quod -; på ett b-wärdt sätt
miseris modis, miserandum in modum; det
är en b-g sanning et verum et molestum
est -. -ligen och -ligtwis: öfwersättes =
det är beklagligt, att -: dolendum,
deplorandum, molestum est, quod - (C. de Off.
I. 21); eller = ty wärr, dess wärre:
malum!; pro dolor! eller med ett parentetiskt
quod dolendum est: wi hafwa b. intet mera
att förlora nobis quidem, quod dolendum
est, nihil jam superest, quod amittere
possimus.
Bekläda: 1. = förse med kläder, blott om
krigsfolk ss. objekt (ej = kläda i allm.):
veste ornare, instruere. — 2. = betäcka,
besätta, belägga, beslå: vestire (bestiae villis
vestitae; natura oculos membranis
vestivit); convestire; b. wäggar, golf med
bräder tabulare, contabulare; med marmor
marmore inducere, incrustare; (scuta
pellibus inducere); med tapeter tapetibus (h.
e. wäfda tapeter; chartis) inducere,
tegere, ornare; b. (beslå) ett tak med kopparplåt
(tegel, strå) tectum aeneis lamellis
(tegulis, stramentis) integere, insternere. —
3. b. ett embete: munere, magistratu fungi
(defunctum, perfunctum esse - hafwa b-t,
hafwa fullständigt b-t alla - muneribus rei
publicae); gerere magistratum, rem
publicam; praeesse muneri; ornatum esse
munere, versari in munere; b.
centurionsbefattning ordinem ducere; b. högt befäl
cum imperio esse; b. en wärdighet tenere
dignitatem. — 4. b. ngn med en wärdighet:
muneri praeficere, dignitati, magistratui
praeponere alqm; munus alicui dare,
mandare; m. deferre alicui l. ad alqm;
wara b-dd med ett embete, äfwen munere,
dignitate affectum l. praeditum esse.
-klädnad: 1. = utrustning med kläder, wanl.
blott om truppers: vestitus, ornatus; sörja
för härens b. milites vestiendos curare;
curare, providere, ut milites bene
vestiantur; äfwen konkret = klädesplagg:
vestimenta. — 2. = beläggning, besättning,
betäckning, i abstr. men. (om sjelfwa
beklädandets handling) och i konkret men. om
materialet, hwarmed ngt beklädes: vestitus
(montium viridissimus); tabulatio (b. med l. af
bräder); crustae marmoris (inducti
parietibus). -klädnadsstycke l. -persedel:
vestimentum.
Beklämd: anxius; contractus (tristitia
animus); aeger animi; sollicitus.
-klämdhet, -klämning: angor, sollicitudo;
contractio (animi).
Bekomma: 1. tr. (= få): accipere
(literas; donum); ferre (winna; få gå l.
affärdas med - praemium, mercedem, primas
- priset; partem praedae; responsum); b.
ett embete adipisci (munus, magistratum);
nancisci (komma öfwer, träffa på - alqd
sorte); b. ett slag, b. stryck plagam
accipere; caedi, vapulare; detta har jag b-it
genom lott hoc mihi sorte obvenit l.
obtigit; jag har b-it swar mihi rescriptum
est, responsum est. — 2. intr.: a. b. ngn
wäl (eg. och wanl. om helsotillstånd):
prodesse, conducere, salutarem esse alicui,
juvare alqm; måtte det b. dig wäl quae
res tibi bene vertat!; quod tibi bene ac
feliciter eveniat!; b. illa obesse, nocere
(winet bekom honom illa vinum ei haud
bene evenit, ei nocuit); det skall b. honom
illa non ille hoc fecerit inultus l.
impunitum feret. — b. låta b. sig (blott i
negativa uttryck och i frågor): (non) perturbari,
(nullam) perturbationem prae se ferre,
(non) conturbari; (non) confundi animo;
(non) commoveri.
Bekosta: sumptus alicujus rei tolerare,
suppeditare; sumptus praebere in rem l.
rei (Ter.); sumptu fungi (Tac.); b. ngns
uppfostran, ett skådespel, ngns begrafning suo
sumptu educare et instituere alqm,
munus edere, alqm efferre; detta b-s af
staten hi sumptus a re publica (a publico)
praebentur. -kostnad: 1. eg. (wanl. blott i
uttrycket på min b., ngns b.; eljes: kostnad,
omkostnad): sumptus, impensa; på statens
b. publico sumptu, de publico, publice.
— 2. = skada, risk: incommodum,
damnum, periculum; rikta sig på sin nästas b.
alterius incommodo, spoliis, detrimento
ditari; ex alieno lucrari; tjena sitt
fädernesland på sin helsas b. rei publicae
servire cum detrimento l. damno salutis l.
valetudinis suae; patriae salutem sua vita
(salute) emere l. parare; roa sig, göra sig
lustig på ngns b. ludibrio habere alqm;
ludere alqm.
Bekransa: coronare (alqm flore, lauro;
äfwen silva coronat aquas ɔ: lacum, Ov.);
redimire (sertis); corona cingere l. i
bildliga uttryck ensamt cingere alqd alqa re;
coronam imponere capiti alicujus.
Bekriga: impugnare; bello persequi,
premere, petere alqm; bellum inferre
alicui; bellum gerere cum alqo, contra
alqm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
