Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blifwande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingenting: ad aliquam rem utile esse; det
blir icke till någonting ad nullam rem utile
erit. — II. = förblifwa: 1. i allm.: a. b.
på ett ställe (b. qwar) manere, permanere,
remanere; esse; jag b-r qwar här hic ero.
— b. fortfara att wara till l. förblifwa i ett
tillstånd: manere, stare, constare, durare
(med predikativ blott manere, permanere;
esse, t. ex. aeternum, immortalem esse);
du b-r, sådan du är qualis es, talis semper
eris, manebis; den tappres minne det b-r
fortium virorum gloria manebit,
immortalis est. — 2. särskilda uttryck och
förbindelser: a. b. borta: foris manere, morari;
abesse (a patria; abes nimium diu, Hor.);
= icke infinna sig: non adesse (in collegio
nostro, C. de Am. c. 2). — b. b. ifrån ngn
l. ngt: procul stare; abstinere; non
tangere; blif ifrån mig noli me tangere. —
c. b. på platsen: (in proelio) cadere;
vivum e proelio non excedere. — d. b.
efter: relinqui (mihi turpe relinqui et, quod
non didici, sane nescire fateri, Hor.);
cedere alicui, vinci, superari ab alqo. —
e. blifwa (med tonwigt på blifwa) wid ngt,
wid (med tonwigt på wid) att göra ngt:
manere, permanere, perstare, persistere (in
sententia, in proposito); perseverare in
alqa re; han blef wid att springa usque
currebat; non destitit, non abstitit currere;
skomakare blif wid din läst ne sutor ultra
crepidam!; quam scit quisque, libens,
censebo, exerceat artem (Hor.); det blir
wid hwad jag sagt quae dixi, fixa et
immota erunt, manebunt; clavo trabali fixa
sunt (C.); det får bli derwid tanti est!;
nihil pugno; sit ita. — f. b. utan: carere;
privari. — g. b. öfwer l. öfrig: superesse
(i perfekta och futura); reliquum fieri;
relinqui; b. öfwer från ngt, wara till öfwers
för = superesse alicui rei. — h. låta bli:
omittere, mittere alqd; = icke röra:
abstinere, non tangere; låt bli barnet mitte
puerum, noli vexare puerum; med inf.:
desistere, absistere, i imperativ noli; låt
bli att gråta noli plorare; han lät bli att
gråta destitit plorare; non jam ploravit.
Blifwande: 1. = som skall warda:
futurus (orator, C.); qui futurus est, vult fieri
(orator). — 2. = förblifwande, waraktig:
firmus, stabilis, diuturnus; perpetuus.
Bliga: haerere defixum in obtutu rei;
stupentem intueri in (bliga på) alqm l.
alqd; se Stirra.
Blind: 1. eg.: caecus; oculis captus;
wara b. äfwen: caecutire; oculorum usu
carere; wara b. på ena ögat altero oculo
captum esse; blifwa b. oculis capi;
aspectum, lumina oculorum amittere (jfr N.
Timol. 4. 1); göra blind caecare;
excaecare; (visu privare alqm). — 2. oeg.: a. =
som ej kan ses l. hwarigenom ljus ej
kommer: caecus, t. ex. caeca saxa (brevia)
blindskär; fossa caeca (b. = öfwertäckt graf);
caeca fenestra b-t fönster (liksom caeca
domus om ett hus utan fönster, Varr.). —
b. om personers sinne och begär, om rörelser
och handlingar, som ej ledas af plan l. för
hwilka ingen sådan kan upptäckas: caecus
(c. cupiditas - b-t begär; fortuna ipsa
caeca est et efficit eos caecos, quos
amplexa est; c. impetus); occaecatus
(förblindad - stultitiā); inanis, vanus, falsus
(= grundlös - tumultus vanus, inanis b-t
alarm; terror, pavor falsus b.
förskräckelse); temerarius (= dumdristig, öfwerdådig
- cupiditas); b. kärlek amor caecus (Hor.),
nimius; b-t förtroende summa (infinita)
fides; hysa ett b-t förtroende till ngn
prorsus, temere confidere, fidem habere
alicui; wisa ngn en b. lydnad totum ad
alicujus nutum et arbitrium se fingere et
accommodare; b. för ngt caecus ad alqd,
in alqa re; b. för allt annat än sin lidelse
alienato ad libidinem animo (L. III. 48);
wara b. för ngt non videre l. cernere (t.
ex. quid ipsi conducat - för egen fördel);
göra b. caecum efficere, mentis lumen
exstinguere; gå, handla i blinde caecum, in
tenebris ferri, caeco impetu ferri.
Blindbock: ungefär: andabăta (eg. en
gladiator med förbundna ögon); gå b.
andabatarum more iter praetemptare. -dörr,
-fönster: janua l. fenestra caeca, picta.
-het: caecitas (äfwen mentis); slå ngn med
b. caecum efficere, occaecare alqm;
caliginem offundere animo alicujus; aciem
mentis praestringere. -skär: caeca saxa;
brevia.
Blindt, Blindwis: temere; inconsulto;
rusa b. åstad caeco impetu ferri; temere
ruere (ita ruere et turbare, ut - motus
et impetus quo pertineant, non
intelligamus, C. de Fin. I. § 34); b. hata caeco
(immoderato) odio ferri in alqm; b. lita,
förtrösta på, lyda ngn temere confidere; ad
nutum parere, praesto esse; nutum
alicujus tueri; dicto audientem esse (neque
de consilio quaerere aut cogitare, Cs. de
b. G. I. c. 40. 1. 41. 2).
Blindtarm: (intestinum) caecum.
-tärning: talus non signatus.
Blink: nutus oculorum; nictus; i en b.
temporis puncto l. momento. -ka:
nictari; b. åt ngn supercilio (moto)
significare alicui (alqd).
Blixt: 1. eg.: fulgur (företrädeswis
ljusfenomenet); fulmen (b. som slår ned); fulgor
(blixtsken, äfwen af andra föremål, t. ex.
solis, purpurae); b-n slår ned cadit fulgur
(Vg.); fulgur ferit montes, Hor.; fulmine
percuti, percelli, ici, afflari; de caelo tangi
(träffas af b-n); fulmine exanimari (dödas
af); der sköt en b. fulgur emicuit. — 2.
talets, snillets blixtar fulmina orationis,
ingenii.
Blixtfull: vino obrutus.
Blixtra: 1. eg.: fulgurat, fulminat,
fulget (impersonelt och med Juppiter som
subjekt). — 2. oeg.: a. i allm. = glimma, glänsa:
fulgere; micare, coruscare (gladius,
oculus, arma); (scintillat gemma;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
