Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brunnsdrickning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pn. XXXI. 2. ff.); besöka en b. ad aquas
esse (C. de Or. II. § 274), venire; dricka
b. aquas salubres bibere.
Brunnsdrickning: usus aquarum
salubrium. -gäst: qui est ad aquas; qui
convenerunt, secesserunt ad aquas. -hake:
lupus, harpago. -hus: nympheum;
castellum (domus) fonti superstructum (-a).
-kar: puteal. -kran: tolleno. -mästare:
aquilex. -rör: tubus; fistula. -watten:
aqua (lympha) putealis.
Brunprickig: punctis fulvis (fuscis)
distinctus, sparsus.
Brunst: libido; urigo, uredo; wara i b.,
komma i b. libidine flagrare, accendi;
subare, surire (simpla uttryck).
Brunstig: libidinosus; libidine
stimulatus.
Brunsttid: tempus coeundi, quo coeunt
animalia.
Brunögd: fuscis oculis (homo).
Brus: aestus, murmur (maris);
fremitus (Cocyti, C.); fragor (maris, Vg.).
Brusa: 1. aestuat aqua, mare, flumen
(unda, Hor.); fervet (pelagus); murmurat
(mare, C.); furit aestus arenis, furit
amnis, Vg. Aen. I. 108; VII. 464 (inhorret
unda, id. III. 195); sonat, exsultat amnis.
— 2. b. upp (i ifwer, wrede): effervescere
(C.). -sande, adj.: om ström, watten:
torrens, sonans, aestuans, murmurans; till
lynnet b. (uppbrusande) fervens, ferventior;
fervidus. -sande, n. se Brus.
Brushufwud: homo acriculus; ingenio,
natura fervens; cerebrosus.
Brutal: importunus, protervus;
(stolide) ferox (T. Ann. I. 3); superbus. -talitet:
importunitas, protervitas.
Brutto: b. inkomst summa reditus
sumptibus immixtis l. non detractis (mots. netto
= quod sumptibus detractis puri et
reliqui pervenit ad alqm, C.).
Bry, v.: 1. = oroa, förorsaka bekymmer:
sollicitare, sollicitum habere alqm;
negotium, curam, molestiam exhibere
(facessere), curam injicere, scrupulum
injicere alicui; curis distrahere alqm;
ancipitem cogitandi curam afferre alicui;
[coquere, versare (cura te, Enn.)]; movere
alqm (nästan endast med sakliga, abstr.
subjekt; det bryr oss mindre än du tror minus,
quam tu credis, hac re movemur); b. sitt
hufwud, sin hjerna med ngt magnā curā
versari in alqa cogitatione (in cogitando med
att utfundera -); b. sitt hufwud med
spekulationer, med filosofiska studier acerrime
cogitare de rebus maximis, obscuris (jfr C.
Tusc. I. § 73); ingenium exercere
philosophia (quid aeternis minorem consiliis
animum fatigas?, Hor.; quis locus
ingenio, nisi quum se carmine solo vexant -?,
Juv. VII. 63 ff.); i mera praktisk mening:
laborare in, de re; curam, molestiam
suscipere propter rem (C. de Am. § 48). —
2. = göra ngn förlägen l. brydd: exagitare,
ludere, cavillari alqm; (stomachum
movere alicui); b. ngn för ngt joco l. per
jocum objicere alicui alqd (Ppt. IV. 18. 1);
illudere, agitare, ludere (faciem,
vestitum, voluptates alicujus ngn); b. ngn för
ngn (amatorem, amicam) alicui objicere
alqm.
Bry sig: a. bry sig om ngt (blott i fråga
l. tillsammans med negation): curare (alqd;
de re; esse; quid sit; - quando me ista
curasse arbitramini; liberi esse non
curastis, C.; non ego laudari curo, Tib.);
moveri alqa re; laborare de re; icke b. sig
om negligere, contemnere; i annan
konstruktion: res non est curae, cordi alicui;
jag b-r mig ej om - quo mihi ista? (quo
mihi fortunam, si non conceditur uti?,
Hor.); nihil mea refert, utrum venturus
sit necne. — b. b. sig om ngn: curam
gerere, habere alicujus; tueri alqm (nemo
erat, qui pueros tueretur); cura alicujus
est alicui, tangit alqm; ingen b-r sig om
oss nostri nemini cura est (jfr T. Hist.
I. 1); respicere alqm (Juv. VII. 1);
aliquis curae, cordi est alicui; jag b-r mig
ej om dig nihil (quid) mihi tecum!; (jfr
nil nimium studeo, Caesar, tibi, belle,
placere, nec scire utrum sis albus an ater
homo, Catull. 93). — c. b. sig med ngt se
b. sitt hufwud (Bry 1).
Bry, n.: cura; molestia; negotium;
hafwa b. curas, molestias suscipere; molestiis
implicari; göra ngn b. curas, molestias
afferre (C. de Am. § 48), negotium
exhibere, facessere alicui.
Brydd: 1. sollicitus, suspensus, anxius,
dubius; han är b. för den saken l. huru han
skall handla sollicitus est de re, (haeret
sollicitus) quid agat; göra ngn b.
sollicitare alqm; sollicitudinem, dubitationem
afferre alicui. — 2. = flat, förlägen:
confusus, conturbatus.
Bryderi: sollicitudo; cura; molestia;
difficultas (domestica; rei numariae),
tricae (domesticae ekonomiskt b., C.); wålla
ngn b. sollicitare alqm; curis distrahere,
distinere alqm; molestias, negotia
exhibere, afferre, (facessere) alicui; in tricas
conjicere alqm; hafwa, få, inwecklas i b-r
sollicitari; curis distrahi, distineri;
negotiis, curis implicari; molestias, curas
suscipere de re, propter rem;
difficultatibus conflictari, affici, laborare; esse in
d-e; befinna sig i b., hwilket man skall göra
dubitare, sollicitum haerere, quid agat;
ancipiti cura distrahi.
Brydsam: sollicitus (res sollicitae b.
belägenhet); dubius; difficilis; anceps;
iniquus; lubricus. -samhet: difficultas,
iniquitas.
Brygd: coctio cerevisiae.
Brygga, v.: cerevisiam facere (Pn.
XXXII. 82); coquere (tostā polentā, Ov.
Met. V. 450; Merkel och Haupt läsa ex
conjectura texerat i st. för coxerat; jfr
Lindemanns uppl.).
Brygga, f. se Bro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
