Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Buda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
perferre nuntium ad alqm (esse alqd, ut
faciat alqd); i saklig mening äfwen mandatum;
hafwa b. från ngn till ngn ab alqo ad alqm
habere mandata; ire nuntium; nuntium
perferre, ferre ad alqm; få b. nuntiatur
alicui, nuntius affertur alicui, perfertur
ad alqm; komma åter med b. mandatum
referre; renuntiare.
Buda: nuntiare, nuntium afferre alicui.
Budbärare: nuntius (tabellarius,
brefbärare); qui mandata alicujus habet,
perfert; (interpres, underhandlare, mäklare;
legatus fullmäktigt ombud). -kafle: clava (N.
Paus. III. 4). -skap: nuntius (tristis,
laetus, gratus); mandatum; se Bud 3.
-skickning: nuntii amandatio, ablegatio.
Buffel: bubălus.
Buga (wanl. blott i part. pres.) och Buga
sig: se inclinare; caput inclinare (”ödmjukt
får man b. att till mig komma in” caput
suppliciter demittat necesse est, si quis
ad me velit introire); b. sig ned till jorden
se prosternere; ad terram se demittere;
b. sig för ngn inclinato corpore l. capite
salutare, venerari alqm (N. Con. III.); b.
sig ned till jorden för ngn (på österländskt
wis) projicere se ad pedes alicujus,
adulari alqm, advolvi ad pedes, pedibus
alicujus; procumbere.
Bugna se Bågna.
Bugning: inclinatio capitis; salutatio
venerabunda; veneratio.
Bugt: sinus, så wäl i allm. (t. ex. veli,
aciei), som i bet. wik på en kust; flexus (=
böjning, t. ex. fluminis); circuitus (viae,
itineris); = böjning inåt på en wägg, en
skifwa: inflexus, curvamen; b-r, som ngn
beskrifwer under rörelse ambāges; circuitus;
en orms b-r volumina; få b. med ngn
flectere, devincere, frangere, impellere
reluctantem, resistentem; gå i b-r sinuari.
Bugta: 1. intr.: sinuari; flecti; oeg.:
cedere. — 2. tr.: curvare, flectere.
Bugta sig: sinuari, flecti; circumflecti;
om en wägg o. d. protuberare, prominere.
Bugtig: sinuosus.
Buk: alvus; venter (äfwen = bugtighet,
t. ex. v. cucurbitae); hafwa b-n till sin gud
ventri deditum vivere; lat b. ventri et
somno deditus homo.
Bukformig: ventriosus, alveolatus.
-gjord: balteus (equi). -håla: alvus.
Bukig: sinuosus; tumens; ventriosus.
Bukref: tormina (pl.). -talare:
ventriloquus.
Bula: tuber, tumor (på en kropp l. på
metaller o. dyl.); slå ngn en b. sugillare
alqm.
Buldan: pannus cannabinus.
Bulle: panis; massula panis; pastillum.
Buller: strepitus (hominum, fluminis,
tonitruum); murmur (maris, nemorum);
tumultus (= owäsen, larm, hominum
trepidantium, clamantium); sonitus (dån);
fragor (brak); göra, ställa till b. strepere,
strepitum edere; tumultuari, tumultum
facere, excitare; göra b. af sig, af en sak
tumultuari, turbare, clamare, vociferari in
l. de alqa re; omnia miscere propter
aliquam rem; han gör intet b. af sig i
werlden multum demissus homo est (han gjorde
intet b. af sig moriens natusque fefellit,
Hor.); göra b. för ingenting vanos tumultus
ciere, L. (jfr det i sådana uttryck wanligare:
wäsen).
Bullersam: tumultuosus, clamosus
(turbulentus), sonans; det gick b-t till satis
tumultuatum est; inter se obstrepebant.
Bulletin: nuntius; utgifwa b. nuntium
vulgare (T. Ann. I. 5 sub fin.).
Bullra: strepere, tumultuari; (om döda
ting) sonare, murmurare (hafwet, wågen);
en b-nde folkhop turba strepentium,
tumultuantium, (clamantium).
Bulna: suppurare (pure turgescere).
-nad: tumor suppurantis vulneris;
suppuratio; vomica.
Bult: clavus.
Bulta: pulsare, tundere; percutere; b.
på dörren januam pulsare, percutere,
ferire; b. på ett städ tundere; b. ngt mört
tudicula mollire, mitigare; pulsen b-r
venae saliunt, vehementer moventur; b.
sönder contundere; elidere. -ande, -ning:
pulsatio, percussio.
Bums: statim.
Bunden, part. pret. till Binda; - särsk.
märkes: bunden stil oratio numeris astricta,
inclusa, vincta.
Bundsförwandt: socius; b-er socii;
civitates sociae (populi foederati, civitates
f-ae = som genom foedus stå i sjelfständig
förbindelse med Rom, under det till socii
äfwen hänföras underlydande folk; jfr Lat. Lex.);
upptaga ngn till b. socium sibi asciscere,
(societate) adjungere; blifwa ngns b. ad
societatem alicujus se applicare;
societatem facere cum alqo; bundsförwandt- i
sammansättningar socialis (bellum, exercitus).
-wandtskap: societas; se Förbund och
Bundsförwandt.
Bunke: 1. (kärl för mjölk m. m.): sinus
(l. sinum); sinus lactis, Vg.; pelvis
(twättbunke). — 2. (prov.) = hop, hög, massa:
cumulus; congeries; turba.
Bunklag: (ungef.) contubernium; wara
i b. med ngn victum vitamque communem
habere cum alqo; familiarissime uti alqo.
Bunt: fascis (sarmentorum); fasciculus
(florum); sarcina (packe, bylte); manipulus
(feni).
Bunta (ihop): in fasces, in manipulos
colligere.
Buntläder: corium (crassius). -makare:
pellio.
Bur: cavea (ursi; pullorum); sätta i b.
in caveam dare; caveā includere; sitta i
b. caveā inclusum esse.
Burdus: (= rakt fram, rakt på) rectā
(tendere, ire in alqm); (= utan omswep)
sine ambagibus; simpliciter; (= blindt,
hufwudstupa, oförwäget, oförsynt) temere;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
