Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dietfel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
modus; temperantia (diligentia) victus
(corporis tuendi, colendi).
Dietfel: victus intemperantia.
Differens: differentia (se Åtskilnad,
Olikhet).
Diftong: diphthongus.
Diger: grandis (volumen, liber);
crassus (homo, Ter.).
Digerera, Digestion se Smälta,
Matsmältning.
Digifwande: lactans. -gifning: lactatus.
Digna: (om lefwande subjekt = ofriwilligt,
af maktlöshet sjunka ned) collabi, labi (ad
terram ferri); d. under bördan oneri
succumbere, onere opprimi; onere affligi.
Digression: (= utflygt, afwikelse från
ämnet): digressio a proposito, a proposita
ratione; göra en d. a proposito digredi,
declinare.
Di-gris: porcus lactens, nefrens.
Dika: fossam ducere, fodere, sulcare,
Varr.; incilia (enl. Fs. fossae, quae in viis
fiunt ad deducendam aquam) aperire,
excitare (Pn., Col.); d. omkring ngt fossā
circumdare.
Dikalf: vitulus lactens.
Dikare: fossor.
Dike: (= afloppsgrop) fossa; incile (jfr
Dika).
Dikning: fossio.
Dikt: 1. i allm. = ngt uppdiktadt:
commentum; res ficta, commenticia; fābula
(enkannerligen folksaga: fabula ficta et
commenticia, C. de Off. III. 39, om
Gygessagan). — 2. = werk af diktkonst, poesi:
fabula (dels i allm. poetisk saga, dikt, d. w. s.
poem, så widt det innehåller fritt uppfunna
l. ombildade händelser, så t. ex. om Iliaden,
Hor. Ep. I. 2. - dels särsk. det egentliga
ordet för dramatisk dikt -; ordet står i sin
allmännare betydelse, i följd af sakens egen
natur, på gränsen mellan 1 och 2); carmen (i
allm. hwad som har rytmisk l. metrisk form,
t. ex. carmen tragicum; särsk. = sångstycke,
lyrisk dikt); poēma, poēsis. — 3. = poesi,
diktkonst: poēsis.
Dikta: 1. = uppdikta: comminisci;
mentiri; fingere, confingere; invenire. — 2.
om den poetiska fantasiens skapande: a. =
uppfinna: fingere (aut famam sequere aut
sibi convenientia finge, Hor.). — b. i
allmännare mening = författa, skrifwa poem:
scribere, conscribere; condere,
componere (poema); pangere (= skrifwa) versus
(arkaistiskt).
Diktad: fictus; confictus; commenticius.
Diktamen: (motsw. verbet diktera):
dictata (n. pl.); skrifwa efter d. dictata,
dictantis verba excipere (i grekiska och
latinska skolor dikterades lexorna af läraren för
lärjungarne, som ur hans mun lärde dem
utantill; att läsa upp en lexa hette derför
dictata reddere, decantare; recinere, Hor.).
Diktan: endast i uttrycket: all hans
(hennes, deras o. s. w.) d. och traktan går ut derpå
eo fertur omni cogitatione (omni impetu);
omne studium, omnem cogitationem
operamque ponit (figit et locat) in alqa re;
in ea re versatur omni studio et
cogitatione; omnes nervos contendit, intendit
in re; id unum sequitur, agit; in rem
totus et mente et animo insistit (C.).
Diktare: (i senaste tider från danskan
infördt = skald, poet) poēta, vates.
Diktera: dictare alicui alqd (magister
d-t puero, creditor debitori formulam);
d. till protokollet scribae dictare alqd (quod
publicis literis consignetur); - stundom i
allm. = föreskrifwa, t. ex. d. lagar för folken
gentibus leges dare.
Diktkonst: poētica, poesis; ars poētarum.
Diktning (= poesi, Tegnér): poētica.
Dilam: agnus lactens.
Dilettant: studiosus (alicujus rei i ngt -;
Laelium doctum fuisse traditum est,
studiosum autem - Catonem, C. Tusc. I. §
5); alieni artificii cultor non intelligens;
motsatsen är artifex, doctus, C. Brut. §
188 ff.
Dill: anēthum.
Dimension: mensura, modus = omfång;
i alla d-r in omnes partes.
Dimhöljd: nebulosus; nebulis tectus;
caliginosus.
Dimma: nebula; tät, tjock, kall n. densa,
crassa, frigida; morgondimma n. matutina;
d-n stiger upp oritur (ex lacu), surgit (de
terra); d. ligger öfwer fälten, bergen n.
sedet (in) campo, montibus (L. XXII. 4. 5),
campos, montes integit; d-n sänker sig,
skingras n. cadit, dispulsa sole diem
aperit (L. l. c. 6. 9); allt är höljdt i d.
omnia nebulis involuta sunt, nebulis
caligant.
Dimmig: nebulosus; oeg. = dunkel:
obscurus.
Dimpa: procumbere; d. i backen humi p.
Din: tuus; din narr (= du narr): baro!;
din odåga nebulo! o. s. w.
Dingla: pendulum huc illuc, ultro
citroque agitari, motari; oscillare.
Diplom: (en myndighets öppna bref,
hwarigenom en wiss rättighet l. wärdighet
tillerkännes ngn - δίπλωμα af dess twewikna form):
diplōma; codicilli.
Diplomat: publicus (i. e. populi, regis)
nuntius (L.), orator, legatus (jfr
Sändebud, Minister); en skicklig, fin d. legationum,
rerum publicarum (administrandarum,
obeundarum) peritus, callidus, - stundom
menar man med d. öfwer hufwud en slug,
beräknande man, som wäger sina ord och ej
i otid l. onödd yppar hwad han wet l.
tänker: homo callidus, subtilis, tectus
(egregii - altique silenti, Hor. Sat. II. 6. 58;
jfr C. de Off. I. § 108 callidum
Hannibalem - accepimus - facile celare, tacere,
dissimulare, praecipere hostium consilia).
-mati: eg. = legationum obeundarum
scientia l. ars; i allmännare bet. = statskonst,
så widt den rör staternas inbördes
förhållanden rerum publicarum scientia l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
