Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drastisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
velum; ornatus (C. de Or. II. § 97);
vestis.
Drastisk: agens (C. de Or. II. § 358;
Brut. § 317; ad Her. III. § 37); efficax.
Dref: 1. (jagtterm) indages. — 2. stuppa.
Dregel: saliva.
Dregla: salivare.
Dreja: (hwardagsuttryck = wrida):
torquere, detorquere; d. bi navem vento
obtorquere; han d-de det så, att rem ita egit
(callide), ut -; i skånskan = swarfwa:
tornare.
Dressera: fingere (equum, Hor.);
condocefacere (beluam, C.); instituere
(canem, Sen.). -sering (dressyr): institutio.
Drick: = dryck, i betydelsen drickande l. det
som drickes, utan afseende på arten: haustus;
i en d. uno haustu; ej smakat en d. watten
ne aquam quidem gustasse; gifwa ngn en
d. watten poculum aquae dare, bibere
ministrare alicui.
Dricka, v.: bibere (i allm. absolut och om
ämnet - ej kärlet - ss. objekt - vinum, aquam;
äfwen om döda subjekt: jorden d-r watten
terra bibit, imbibit aquam); potare (i prosa
regelmessigt absolut = hålla dryckeslag);
potionem sumere, adhibere (d. i mots. till
icke d., eller med qvantitativ bestämning); dricka
= d. af l. tömma ett kärl bibere de poculo
l. poculum, ducere, haurire [faece tenus
siccare poculum; (pleno) se (auro)
proluere, Hor., Vg.]; - d. ut (ämnet) ebibere;
(kärlet) exhaurire; de drucko i dagar tre tres
dies potabant; han hwarken äter eller d-r
nec cibum nec potionem adhibet l. sumit;
han glömmer att äta och d. cibi ac potionis
immemor est; man bör äta och d. så
mycket, att krafterna deraf stärkas tantum cibi
ac potionis (sumendum) adhibendum, ut
reficiantur vires, (non obruantur); han
äter och d-r mycket vini et cibi est
capacissimus; man äter och d-r godt hos honom
lectis et cibis et potionibus accipit
convivas, apud eum accipiuntur convivae;
d. ngn till propinare alicui; poculo
invitare, provocare alqm; jag d-r dig till bene
te (salvere jubeo); gifwa ngn att d. bibere
dare (Cato), ministrare (C.) alicui;
potum, ad aquam ducere, appellere
pecudes; d. sig full se inebriare; vino se
obruere; ebrium fieri; d. upp ebibere;
potando consumere; han d-r gerna vino
deditus est, indulget; d. om med ngn
circumpotare, compotare, potare cum alqo;
d. i kapp med ngn vino certare cum alqo;
oeg. (i bondspråket) d. förargelse, förtret
molestias haurire, exhaurire.
Dricka, f.: potio ex hordeo (T.);
cerevisia.
Drickande, n.: potus (immoderatus
omåttligt d.); potio; ätandet och d-t werkar
det icke non bibendo aut edendo tanta res
efficitur. -are: (i allm., som dricker; jfr
Drinkare): potor (aquae).
Drickbar: potilis (Varr.); ad bibendum
aptus l. idoneus; sorbilis. -offer:
libamentum; libatio; göra d. libare; in
mensam effundere honorem vini.
Dricksglas, -kärl: poculum; (vas)
pōtorium; pŏterium. -penningar:
munusculum; mercedula. -watten: aqua potui apta;
aqua potilis.
Driffjäder: a. eg.: ungef. momentum
(drifkraft). — b. oeg.: incitamentum (laborum,
C.); causa, ratio (movens, impellens,
efficiens); detta war för honom den kraftigaste
d-n hoc (haec causa) maxime eum movit,
impulit, ut -; jag will ej twista om d-ne
quae causa eum moverit, ut -, non pugno,
haud ambigam; rena, orena d-r honestae,
sordidae causae, rationes; (jfr
Bewekelsegrund); om person (sällsynt): han war den
förnämste d-n illo maxime impulsore,
impellente, auctore factum est. -hjul: rota
movens. -hus: (warmt hus, der wäxter
framdrifwas): hypocaustum, caldarium. -is:
(kringdrifwande isstycken): glacies natantes,
vagae. -kraft: momentum; vis movens,
impellens. -sand: arenae vagae.
Drift: 1. (utan plur.) = bedrifwande,
bedrift: se dessa ord. — 2. hjord, som
drifwes, oxdrift o. d.: armentum; grex (boum,
ovium). — 3. = naturens omedelbara
rigtning till att begära, söka ngt: impetus
(animalia sunt, quae habent suos impetus et
rerum appetitus, C.); motus (quod est
animal, id motu cietur interiore et suo,
C.); af egen d. sponte; sua sponte; suo
impulsu (facere alqd). — 4. egenskapsord: a.
egenskap hos person, att arbetet går undan för
honom och lemnar resultat = driftighet, energi:
industria; navitas; (nervi, strenuitas;
celeritas); det är ingen d. hos honom nihil in
eo industriae, nihil nervorum est (C.). —
b. hos abstrakta, hos arbetet och det sätt,
hwarpå det drifwes: vis; fervor; arbetet
bedrefs med största d. summa vi, fervore
quodam, summa alacritate properabatur
opus; det kom plötsligt en helt annan d. i
arbetet longe alia alacritate opus fieri
coeptum est; det är ingen d. i arbetet languet,
friget opus. — 5. skämt med ngn,
förlöjligande af ngn: exagitatio, ludificatio
alicujus; föra d., hålla d. (= drifwa med) ngn
ludum l. ludos facere alicui; ludere,
ludificari alqm.
Driftig: industrius; navus; (actuosus);
impiger; fortis; strenuus; (fervidus,
alacer). -tighet: industria; navitas; agendi
vis et celeritas.
Drifwa, f.: d. af snö: acervus,
congeries nivis; snödrifwor nives.
Drifwa, v. tr.: I. absolut (utan
bestämning för utsträckning, utgångspunkt, mål): i
allm. agere (d. framför sig); pellere (stöta,
d. på); trudere, trusare (skjuta, fösa); ferre
(föra); urgere (tränga på, framåt). —
särskildt: a. d. boskap pecus agere, agitare. —
b. jägaren, hunden d-r willebrådet agitat,
excitat. — c. wäxten d-r knoppar, skott agit
radices, gemmas, trudit. — d. solen d-r
elicit (herbam, viriditatem). — e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
