Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dålighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
perfidus, levis: d. afsigt malum consilium;
d-a konster, medel malae artes; d. menniska
homo improbus, male moratus, nequam;
d-a wanor malae consuetudines; d-a seder,
d-t uppförande mali, corrupti mores; d-t
exempel malum, pessimum, pravum
exemplum; d. lära mala, improba ratio,
praecepta; d-t lefnadssätt vita turpis, vitiosa,
vitiis inquinata, foeda; d. karakter vanum,
leve ingenium; perfidia; d-t umgänge
improbi homines; improborum, turpium
hominum usus, familiaritas; d-t samhälle
civitas male morata, corrupta; komma i d-t
umgänge, sällskap improborum hominum
usu et familiaritate implicari. -lighet:
1. i allm.: vitium; vitiositas; infirmitas
(swaghet); vilitas (simpelhet); pravitas (se
Dålig 1); luftens d. vitium, pestilentia
caeli. — 2. = sjukdom: morbus, infirmitas.
— 3. i moralisk men.: a. abstr.: improbitas;
nequitia, turpitudo; vitia; det finnes
mycken d. till i werlden plurima sunt naturae
humanae vitia. — b. konkret = odåga,
dålig menniska: homo nequam, improbus,
nequissimus, turpissimus. -ligt: 1. i allm.:
male (non satis; parum; inscite): må d.,
lyckas d., skrifwa, läsa d. male valere, male
rem gerere, male legere, scribere; d. klädd
male, non satis bene vestitus; d. försedd
non satis instructus, ornatus (rebus
necessariis); d. underbygd non satis a
doctrina instructus; det står d. till male se
res habet; det går d. non satis prospere
l. ad sententiam res procedit, succedit.
— 2. särsk. i moralisk men.: male, improbe,
turpiter (se gerere, officio fungi).
Dån: sonitus; åskans d. tonitrus,
tonitruum; wapnens, wågens d. sonitus,
strepitus armorum, undarum.
I. Dåna: sonare, tonare, strepere;
marken, luften d-de, det d-de i marken terra, āer
(aether) resonabat, campus strepebat
murmure.
II. Dåna: = falla wanmäktig och
medwetslös: cadere, labi, collabi exanimem;
animo linqui; jag hade så när d-t prope
exanimatus sum.
Dåning: defectus animi (Pn.), defectio
animi (Ce.); animi deliquium (Ce.);
återkomma från d. recipere animum; återkalla
från d. animum linquentem, deficientem
revocare.
Dåra: delenire (illecebris, blanditiis);
fallere (spes fallit alqm; spe, promissis
fallere alqm); in errorem inducere alqm;
decipere, eludere, deludere, illudere alqm,
occaecare alqm; låta sig d. af ngn, ngns
löften promissis alicujus deleniri, falli,
induci, deludi, capi; jag d-s af kärleken till
mitt företag me fallit amor suscepti
negotii (L.); decipit exemplar vitiis
imitabile (Hor.).
Dåraktig: stultus (amor sui); stolidus
(vates); ineptus (credulitas); (excors),
inconsultus (om personer och saker); om
personer: insipiens; absurdus om saker (potest
quidquam esse absurdius, quam, quo
minus viae restat, eo plus viatici
quaerere?); han war nog d. att tro stulte
credidit. -tighet: stultitia, stoliditas.
Dåre: 1. oförståndig, obetänksam
menniska: homo stultus, stolidus; insipiens
(nihil i-te fortunato intolerabilius esse
potest, C.); baro; delirus (tok); dårarne, de
dårar stulti (dum stulti vitant vitia, in
contraria currunt, Hor.). — 2. =
wansinnig menniska: homo furiosus, amens; mente
captus; insanus.
Dårhus: valetudinarium furiosorum.
-hushjon: qui propter insaniam in
custodia asservatur aut debebat asservari;
homo furiosus, mente captus, amens [de
bära sig åt som d. haec susceptio est
amentium (non amantium), Ter.].
-husmessig: furiosus, amens, demens; detta är
ju d-t haec opera sunt amentium;
dementis est (in tranquillo optare
tempestatem, C.).
Dårskap: stultitia, dementia; pl.
(stultitiae), stulte facta; nugae; ineptiae; begå
d-r stulte agere, facere; delirare; det är
d. att tro stulti est credere; det wore en
d. af mig, om jag wille påstå stultus sim,
si dicam; jag will ej förswara alla hans d-r
non omnia defenderim, quaecunque ille
stulte fecit.
Dåsig: (ss. kroppsligt tillstånd) languidus,
somnolentus; deses; ignavus (= lat,
håglös). -ighet: languor; desidia, ignavia.
-igt: languide; ignave.
Dåwarande: qui tum erat; efter d.
förhållanden ut tum res erant.
Däck: constratum (navis), fori [per
foros (mellan transtra, roddarbänkarne)
cursare, C.]; stega (Pt.); agēa (Enn.).
Däcka: consternere, tegere,
contabulare navem; d-dt skepp navis constrata, tecta
(L., C.).
Däckning: constratio navis.
Däckspassagerare: vector, qui in
constrato navis locum habet, conducit.
Dädan: inde; illinc; han gick d. hem igen
domum revertit, abiit.
Däfna: uvescere, humescere,
madescere.
Däfwen: uvidus, udus, madidus,
subhumidus; wara d. uvēre, madēre.
Dägelig se Dejelig.
Dägga: mammam praebere; lacte alere,
jfr Dia. -ande: lactans; d. djur: animalia,
quae lacte suo alunt partus.
Däggdjur: animal sugens, quod lacte
matris alitur l. = däggande djur.
Däld: convallis; vallis.
Dämma: d. watten, flod, d. för molem
opponere, objicere fluctibus, aquae; d. in
watten aquam mole, aggere cohibere,
includere, praecludere, inclusam tenere;
d. igen, d. till obstruere (molem, aggerem)
flumini.
Dämning: moles; agger (fluctibus
oppositus, objectus).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
