Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Egenmäktighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
licens, licentiosus; superbus; e-t förfarande,
handlingssätt (agendi, imperandi, imperii)
libido, licentia; wara e. uti licentia,
libidine. -mäktighet: libido; licentia.
-mäktigt: licenter (jfr Egenmäktig).
Egennytta: 1. i allm.: sui l. privati
commodi (emolumenti, suae utilitatis; lucri)
studium; (sua) cupiditas; animus cupidus,
avidus (signa avidi animi bewis på e., C.);
respectus rerum privatarum (L.); ledas
af e. sua cupiditate, sua utilitate duci;
ad suam utilitatem omnia referre; utan e.
sine cupiditate; haud cupide; oblitus
commodorum suorum; spreta sua utilitate;
af l. med e. sui commodi studio; lucri causa
l. studio; cupide. — 2. brottslig, oredlig e.:
avaritia (in eo, qui praeest rei publicae,
nulla sit suspicio a-ae, C.); turpe lucri
studium; sordes (smutsig e.). -nyttig (jfr
Egennytta): (om personer) cupidus; avarus,
avidus; (om saker) sordidus, illiberalis; e-a
beräkningar suae l. privatae utilitatis
rationes. -nyttigt: cupide, avare, avide;
handla, bete sig e. cupide agere; sua
utilitate duci; ad suas utilitates omnia
referre.
Egensinne: 1. = nyckfullhet, kinkighet
(vitium puerile et senile): morositas;
difficultas naturae; varietas ingenii; fördraga
ngns e. mores alicujus ferre. — 2. =
enwishet, wrångwishet (tjurhufwighet):
pervicacia, pertinacia, contumacia, libido,
pravitas (arrogantia, fastidium consilia
aspernantis, in sua sententia persistentis).
-sinnig: 1. = nyckfull, kinkig: morosus,
difficilis, varius, mutabilis. — 2. = enwis,
wrångwis: pertinax, pervicax,
(obstinatus), pravus (vir p., cui placuit pro
constantia rigor, Sen.); rigidus. -sinnighet
= Egensinne. -sinnigt: morose;
pertinaciter, obstinate, fastidiose (jfr Egensinne).
Egenskap: 1. absolut (indifferent egenskap):
natura (mindre om en enskild e., än =
egenskaper i. e. ett subjekts hela egendomlighet);
beskrifwa en saks e. naturam rei l. qualis sit
res, describere; om gudarnes e-r
underwisar oss wetenskapen quales dii sint, ratione
- discendum est (C. Tusc. I. § 36);
egenskap = kraft hos ett naturföremål: potestas,
pl. potestates, vires, t. ex. beskrifwa
wäxternas e-r och nytta herbarum potestates
et usus enarrare; e. att - facultas, vis
efficiendi alqd; hafwa en e., den e-n att -
talem, eum esse, ita comparatum esse; eam
vim habere; ea vis est rei o. d.: elden har
den e-n att bränna ignis ea vis est, ut
urat -; jag wisste ej, att denna planta hade
den e-n ignorabam hujus plantae eam
potestatem l. naturam esse. — 2. relativt:
a. med attribut: god e. (ware sig att
egenskapen är i sw. ss. sådan uttryckligen bestämd
eller icke): virtus; dålig e. vitium; jag hade
aldrig lärt känna denna e. hos honom förut
hanc virtutem l. hoc vitium in illo
nunquam cognoveram; stor e. virtus, magna
virtus (captus admiratione virtutum ejus);
berömlig e. laus; han har, jag har funnit hos
honom många berömliga, stora, utmärkta,
klanderwärda e-r multa in eo laudabilia,
magna, praeclara, vitiosa sunt, cognovi;
själen har wissa gudomliga e-r in animis
hominum insunt divina quaedam (Tusc.
I. § 56); (der ett qvantitetsadjektiv på detta
sätt är förenadt med det qvalitativa
attributet till egenskaper, kan substantivet i latinsk
öfwersättning utelemnas). — b. egenskap af
ngt, i synnerhet i uttrycket i egenskap af,
hwilket tillägg till ett predikatsnomen i
latinet ej öfwersättes, utom der egenskapen är
blott föregifwen (förmenad) l. der en kausal
betydelse ligger under: han ledde rättegången
i e. af prætor praetor praeerat judicio; i
e. af tribun fick han ej wara l. hans e. af
tribun hindrade honom att wara utom staden
öfwer natten ut tribuno l. quum esset
tribunus ei extra urbem pernoctare non
licebat; de wille ej erkänna honom i e. af (hans
e. af) skiljedomare hunc arbitrum agnoscere
(sumere) nolebant; i hwilken e. har du
kommit hit? quo nomine venisti, ades?; han
war der i e. af simpel soldat erat apud
exercitum numero militis.
Egentlig: 1. i motsats till härledd,
oegentlig: proprius, suus; e., härledd betydelse
propria, translata significatio; e-t uttryck
verbum proprium (nomen, vocabulum; jfr in
suorum verborum maxima copia tamen
homines aliena multo magis, si sunt
ratione translata, delectant, C. de Or. III.
§ 159; motsatsen är verbum alienum, ibdm
155, och translatum); strängt e-t uttryck
subtilis, pressa oratio l. significatio. — 2. =
rätt, hufwudsaklig i motsats till föregifwen,
antagen, falsk l. till underordnad, mindre
wigtig (bisak): (suus), verus, gravissimus,
summus; den e-a orsaken är detta vera, in ipsa
natura posita (ab natura ipsa profecta,
de Am. § 26) haec causa est; sakens e-a
beskaffenhet vera rei natura, veritas; sakens
e-a beskaffenhet blef aldrig utrönt veritas
nunquam comperta est; hans e-e (rätte)
fader verus (naturalis) pater; hans e-a
fädernesland patria vera, germana (C. de
Legg. II. § 7 i mots. till juris patria,
patria ascita); hans e-a fack war juridiken in
jure civili maxime (tanquam in sua arte)
versabatur (in una juris scientia quasi
tabernaculum vitae suae collocarat, C.
de Or. III. § 77; juris scientia maxime
confidebat, Tusc. V. § 8); han war ingen e.
filosof philosophiam non perdidicerat, ut
ii, qui ista profitentur; den e-a
swårigheten är att finna ämne, orden komma af sig
sjelfwa invenire, quid dicas, longe
difficillimum est (una rerum inventio
difficilis, res difficillima est): verba res
ipsae parient. -ligen (-ligt): 1. (Egentlig 1):
proprie (illud honestum, quod proprie
vereque dicitur - så benämnes -, in
sapientibus est solis, de Off. III. § 18);
subtiliter (strängt egentligt - dicere). — 2. =
rätteligen, i grunden, i sjelfwa werket, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
