Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fatabur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
patĭna; catīnus (litet f.). — 2. handfat,
twättfat: malluvium; pelvis. — 3. hwari ngt
inlägges till förwar: cadus, dolium
(winfat); orca, seria (för frukter, fisk o. d.). —
4. bildligt: a. ngt ligger ngn i fatet: alqd
fraudi est (fecisse alqd), vitio datur,
vertitur alicui; nocet, obstat alicui. — b.
hålla sitt f. i helgelse och ära vas sincerum
servare (sincerum est nisi vas,
quodcunque infundis, acescit; mots. vas incrustare,
Hor.); (ab omni labe) se integrum
castumque servare (C. Tusc. I. § 72).
Fatabur l. Fatebur: vestiarium;
promptuarium; cella promptuaria.
Fatal: (eg. af ödet bestämd, ödesdiger,
fatalis; i nu warande swenska blott =)
olycklig, förtretlig, förarglig: gravis, tristis,
acerbus; molestus, incommodus, odiosus,
ingratus, invisus; en f. händelse gravis,
molestus casus; tristis eventus; en f. nyhet
nuntius tristis; en f. person homo odiosus,
invisus.
Fatalier: dies praestituta; tempus
praestitutum (quod si quis non obierit,
petitione excludatur); f-na gå ut den 19
September ultimum tempus (rei gerendae
praestitutum) est dies decimus tertius
ante Calendas Octobres; försumma f. diem
non obire, non servare.
Fatalism: ea ratio, qua omnia fato seu
aeterna naturae necessitate geri l. fieri
statuitur. -list: qui omnia fato geri, fieri,
regi, omnia causis aeternis a naturae
necessitate manantibus fieri putat (C. de
Fato § 19. 21). -litet: res tristis, acerba,
molesta; incommodum; tristis l. gravis
eventus.
I. Fatt: (beskaffad): comparatus,
affectus alqo modo; hur är det f. quid agis?;
quid agitur? quomodo se res habet?; quo
loco res - est?; så är det f., det är illa f.
med den saken ita res se habet, eo loco
res est; male se res habet; wid så f-a
omständigheter quae quum ita sint; quae
quoniam ita sunt.
II. Fatt: (= fattad; oböjdt): taga, få ngn
l. ngt f. prehendere, apprehendere,
comprehendere; få f. i ngt nancisci, assequi
alqd; hafwa ngt f. tenere alqd (teneo te,
Africa, Su.).
Fatta: 1. med händerna (tänderna) fatta,
fatta i: prehendere, apprehendere,
comprehendere, arripere, corripere,
prensare, capere, sumere; f. swärden gladios
arripere, sumere; f. ngn i handen, i manteln
manu, pallio alqm, manum, dextram
alicujus prehendere, arripere, prensare; f.
tag i ngn prehendere, comprehendere
alqm; f. ngn om lifwet medium arripere,
complecti alqm (Pt.; Ter. Andr. 133); f.
ngn i skägget in barbam alicujus invadere;
vellere barbam alicujus; hunden f-r med
tänderna i ngt morsu arripit, occupat alqd.
— 2. om winden, elden ss. subjekt l. objekt:
ventus corripit, deprehendit alqd, alqm;
elden f-r i ngt ignis corripit alqd; ngt
fattar eld alqd concipit ignem; accenditur.
— 3. f. posto: consistere alqo loco; locum
capere, occupare (praesidiis). — 4. f. ngt
i ögonen: (acriter, intento animo, fidenti
animo) intueri, contemplari alqd. — 5. =
i ord sammanfatta, affatta: concipere alqd
verbis; f. ngt i pennan literis mandare,
consignare alqd; f. ngt i korthet brevi
comprehendere, complecti alqd. — 6. =
uppfatta, begripa: exaudire (med öronen
uppfatta); intelligere; percipere, concipere
animo; assequi mente, cogitatione;
comprehendere, arripere; capere; (quod
traditur vel etiam inculcatur, si tardior sis,
posse percipere animo, C. de Or. I. § 127;
haec ratio major est, quam quae
hominum sensu atque cogitatione
comprehendi possit, C. de Or. III. § 21; majus
quiddam animo complexi esse videntur, ibdm
20); jag f-de ej hans mening rätt quid sibi
vellet, haud satis intelligebam; f. snabbt
celeriter arripere. — 7. f. ngt så l. så:
interpretari (verba Ciceronis; omnia ista
ego alio modo interpretor, C. de Or. II.
§ 21); f. sin uppgift så l. så id sibi
proponere, propositum putare, id munus sibi
datum, tributum, assignatum putare, ut -.
— 8. om abstr. subjekt = gripa, betaga:
capere: längtan, sorg o. s. w. f-de honom
desiderium, dolor eum cepit; captus est
desiderio, dolore; han f-des af wrede
vehementer exarsit; hwad yra f-r dig? quid
furis? — 9. om personer = låta hos sig
uppkomma, lemna rum åt en stämning l. känsla:
f. eld exardescere, accendi, incendi (irā,
cupiditate, studio, alacritate); concipere
odium, cupiditatem rei; capi, incendi,
accendi odio, cupiditate, amore alicujus;
f. mod bono animo esse incipere,
confirmari animo; (animus accessit alicui); f.
mod! fac bono animo sis! noli desperare;
han bad oss f. mod jussit nos bono animo
esse; f. nytt hopp sperare incipere;
(afflictum l. jacentem) excitari; f. tycke för
ngn alqm amare incipere; adamare alqm
l. alqd; f. misstankar suspicari; suspicione
moveri; (suspectum habere alqm). — 10. f.
beslut, plan: consilium inire, capere (rei
gerendae); f. stora planer magna moliri.
Fatta sig: 1. = besinna sig, finna sig: se
colligere. — 2. = uttrycka sig (kort): (brevi)
comprehendere, complecti; praecidere.
Fattas: 1. för ngn: abesse, deesse alicui
(hoc unum illi, si nihil utilitatis habebat,
abfuit: si opus erat, defuit, C. Brut. §
276); deficere alqm (tryta för ngn, t. ex.
vires me deficiunt); (aliquis desiderat
alqd, caret, eget alqa re); - det fattas ngn
ngt är ofta = ngn känner sig illamående l.
orolig: aliquis male se habet; male est
alicui (animo alicujus); non satis valet;
aeger est; hwad f-s dig (= hwad går åt dig?)
quid est?; quid l. cur tu tristis es?; quo
tu malo l. morbo laboras? — 2. fattas i
ngt, i att ngt är: deesse rei (desunt dies
solido anno, L. I. 19; quadringentis - i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
