Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fjäderbeklädd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försedd med f-ar plumosus; utan f-ar
deplumis, implumis; lysa med lånade f-ar
furtivis decorari, gloriari plumis (coloribus;
jfr Hor. Ep. I. 3. 19. 20); alienis gloriari
bonis (Phdr. I. 3. 1); aliarum spoliis se
ornare. — 2. fjäder af metall: *spira.
Fjäderbeklädd: plumatus; plumosus.
-boll: pila plumata. -bolster: culcita
plumis differta. -buske: crista (plumea); prydd
med f. cristatus. -fä: aves; volatiles
bestiae; plumigerum pecus. -lätt: plumā
levior.
Fjädra: plumas, pennas addere rei;
plumas inducere rei. -rad: plumatus;
plumiger.
Fjädrig: plumis obsitus.
I. Fjäll: mons altus, saxeus, invius,
nivalis; rupes (L. XXI. 36).
II. Fjäll: squama.
Fjälla: desquamare.
Fjällartad: squameus.
Fjällbygd: montes; montana regio.
Fjällig: squamosus.
Fjäll-landskap: montana regio.
Fjällpansar: lorica squamis obducta,
(squalida).
Fjällracka: canis lagōpus. -rygg: jugum
montium (altissimorum). -räf: canis
lagōpus. -skred: labes l. ruina montis; lapsu
terrae abruptus in montibus locus (L.
XXI. 36). -trakt se Fjällbygd.
Fjär: (fr. fier; lat. ferus): superbus;
fastidiosus; ferox (Veneris praesidio ferox,
Hor.).
Fjärd: sinus; fretum.
Fjäril: papilio; f-n fladdrar omkring
blommorna p. circumvolitat flores agilis (Hor.
I. Ep. 3).
Fjäs: blanditiae; officiosa sedulitas;
adulatio.
Fjäsa: f. för ngn adulari, blandiri alicui;
lenocinari alicui.
Fjäsk, n.: a. = beställsamhet, beställsam
ifwer: sedulitas; festinatio; trepidatio. —
b. f. för ngn: adulatio (= kryperi);
obsequium alicujus (senis caelibis, Hor. Sat.
II. 5. 47); officiosa sedulitas (underdånigt,
tjenstskyldigt f.); jactatio operae et
virtutis (Ct.); ambitio (f. af fåfänga,
popularitetssjuka). — c. = pedanteri, småaktighet,
småaktig noggrannhet, småaktig försagdhet:
minuta, nimia, morosa, anxia diligentia;
ineptiae; hwad är detta för f. quid hoc est
ineptiarum?; anxietas; parvus l. minutus
animus; mollitia (weklighet).
Fjäsk, m.: a. = beställsam person:
ardelio (occupatus in otio, gratis anhelans,
multa agendo nihil agens, Phaedr. II. 5.
2); homo male sedulus, officiosus. — b. i
allm.: småaktigt noggrann, småaktigt ängslig
person: homo nimis l. anxie diligens;
homo morosus, ineptus; homo elegans,
delicatus; homo mollis, parvi l. minuti
animi.
Fjäska: 1. = bete sig beställsamt:
satagere; trepidare (ne trepides in usum
poscentis aevi pauca, Hor.); festinare; male
l. inepte sedulum esse. — 2. f. (krusa)
för ngn: adulari alqm l. alicui; obsequio,
ambitione colere alqm; festinare apud
alqm; blandiri, assentari alicui. — 3. =
bete sig småaktigt: in parvis rebus
haerere, turbas excitare; nimis diligentem,
anxium, morosum esse. -ande, adj.: sedulus;
officiosus; - morosus; anxius (jfr Fjäsk, m.).
-ande, n. = Fjäsk, n.
Fjäskig: 1. = beställsam: sedulus;
ambitiosus. — 2. = pedantiskt noggrann, kinkig,
ängslig: nimis diligens; quaesitus (sökt,
petig); - morosus (kinkig); - anxius; parvi
l. minuti animi homo; delicatus, mollis
(öfwerdrifwet rädd om sig). -ighet: 1. =
beställsamhet: sedulitas; festinatio; ambitio
(f. af fåfänga). — 2. = småaktighet,
ängslighet: nimia, morosa, anxia diligentia,
cautio; morositas (kinkighet); mollitia
(weklighet). -igt: sedulo; ambitiose; - morose,
anxie; - molliter (jfr Fjäskig).
Fjät: vestigium, -ia: med tysta f. tacito
vestigio; följa ngns f., gå i ngns f., följa
ngn i hans f. vestigia alicujus sequi,
vestigiis persequi alqm, vestigiis alicujus
insistere; Capitolium trampas af barbarers
f. Capitolium insistit barbarus, in C-um
vestigium (pedem) ponit barbarus (C. de
Fin. V. § 5).
(Fjättra, wanl. pl.) Fjättrar: compedes,
manicae; bojae, vincula; catenae; bryt din
fjättra rumpe vincula (C. Tusc. I. § 74).
Fjättra, v.: vincire (compedibus,
catenis); constringere vinculis; compedes
indere, injicere alicui; sjukdom f-r ngn wid
sängen morbus affigit alqm lecto (Hor. Sat.
I. 1. 81); göromål f. mig negotia me
detinent, distringunt.
Fjöl: tabula.
Flabb (hwardagsord): rictus.
Flack: 1. eg.: planus, aequus; in omnes
partes patens; apertus; (nudus bar,
skoglös); f-t land plana regio; f-t fält
planities, campus patens. — 2. oeg. = ytlig,
alldaglig: levis; quotidianus (sapientia,
prudentia); futilis; f-a åsigter opiniones
levitatis planae, inanes, nudae sapientiae
(gen. sing.).
Flacka: f. omkring circumvectari; vagari.
Flackhet: aequalitas; planities; för
landets f-s skull propter late patentes
campos. -ländig = Flack 1. -ländighet:
planities.
Flackt: 1. ligga f., wara f. belägen: in
plano, in campo plano et patenti situm esse,
omnibus ventis patere; ad omnes ventos
apertum esse. — 2. = ytligt: leviter.
Fladder: 1. eg. = fladdrande, susande:
ventus; flatus; agitatio: ”den gamle märkte f-t
i syrtuten” (Runeberg) senex vestem
(sinum vestis) quasi vento quodam agitari
sensit. — 2. oeg. = flärd (se detta ord):
ventus, fumus; levitas, vanitas (opinionum,
verborum, rerum); res vanae, frivolae;
verba inania (o. d.). -aktig: ventosus;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
