Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Flygande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man med högt f. planer ingentis spiritus
vir (L. XXI. c. 1). -ande, n.: volatus.
Flygel: 1. af en här: cornu; latus, ala
(wanl. = afdelning af det på flyglarne
stälda rytteriet); stå på högre f-n dextrum cornu
tenere; ad dextrum latus constitutum,
pro cornu dextro locatum esse; hafwa
befälet öfwer högre f-n dextrum ducere
cornu; in dextra curare (Sa.); dextro
cornui praeesse; på högre f-n in dextro
cornu, ad dextrum cornu (L. II. 46. 47. 19. 7).
— 2. f. af ett hus: ala; membrum. — 3. f.
af en dörr: foris; valva (se Lat. Lex.); dörr
med twå f-r janua biforis.
Flygelbyggnad: ala; aedificium a latere
adjunctum; accessio adjuncta aedibus (C.
de Off. I. § 138). -dörr: janua biforis;
fores; valvae bifores (Ov.). -man: in
summo ordine (öfwerst i ledet) locatus miles;
coryphaeus.
Flygfä: bestia volucris (C. de Am. § 81).
-färdig: ad volandum maturus, firmatus.
-sand: arena vaga (arenae vagae fält af f.),
mobilis. -skrift: libellus per civitatem
sparsus.
Flygt: 1. i eg. men.: volatus; fånga, skjuta
i f-n capere, figere praetervolantem
(hänfördt till objektet), inter volandum,
intervolitando (hänfördt till subjektet, L. III. 10.
6); sträcka sin f. mot okända rymder
(pennis) tendere, contendere in ignotas
terrarum partes (in altos nubium tractus,
Hor. Carm. IV. 2. 26. 27). — 2. oeg.: a.
tidens f.: fuga, cursus. — b. f. i tankar,
planer, framställning: impetus (dicendi, in
oratione; magnus, vehemens, C.);
celeritas ingenii = tankens snabba f.; spiritus
(acer spiritus - djerf f. - et vis nec verbis
nec rebus inest - apud comicos -, Hor.);
elatio (animi, orationis); cursus
(verborum incitatior, orationis, C. de Or. II. §
39); hans ord togo en hög, djerf f. (alte)
evolavit oratio (ibdm I. § 161), incitatior
ferebatur oratio (Or. 39); talaren tog en
hög f. se erexit (ibdm II. § 54), altius
assurgebat, insurgebat (Qu.); hans planer
togo en hög f. alte spectabat, magnos
spiritus sumpsit; hans själ, fantasi tog en hög
f. altius se extulit animus (C.).
Flygtig: 1. = som förflygtigas, antager
gasform: evanidus; vanescens; qui in
vapores abit. — 2. som förflyger, snabbt
förgår: volucris (spes, dies, fortuna); fugax;
velox; fluxus; brevis (haec omnia - allt
här i werlden - fugacia et brevia sunt;
wår tid här är f. volat aetas; vita humana
brevis est; brevis hora några f-a stunder);
vanus. — 3. om personer och deras sinne
m. m. = ostadig: levis, inconstans,
mobilis (levis juventus; ingenium leve,
mobile; animus levis, mobilis; homo levis,
inconstans). — 4. = ytlig, mindre
sorgfällig: levis; minus accuratus; negligens; non
(satis) perfectus l. perpolitus: kasta en f.
blick på ngt leviter, (quasi praetereuntem)
strictim aspicere (C. de Or. I. § 162);
taga en f. öfwersigt af ngt strictim,
summatim perlustrare alqd; ett f-t arbete opus
non satis accurate elaboratum, non satis
perpolitum; signum non exactum, rude
(Ov.). -tighet: 1. = korthet, obeständighet:
brevitas (vitae); vanitas (spei, rerum
humanarum); varietas (fortunae). — 2. =
ostadighet: levitas; mobilitas, inconstantia;
personens f. leve, mobile hominis
ingenium. — 3. = ytlighet, bristande sorgfällighet:
levitas; negligentia. -tigt: 1. = i
förbigående, ytligt: strictim (aspicere, attingere
- beröra, befatta sig med - alqd, C.);
cursim (legere; arripere studium); leviter
(attingere alqd, in re versari); quasi
praetereuntem (aspicere, C.); negligenter, non
satis accurate (politum opus). — 2. = utan
stadga: leviter, inconstanter; bete sig f.
haud satis constanter se gerere, non satis
sibi constare.
Flykt: fuga; wild, oordnad (upplöst) f.
praeceps, effusa fuga; under l. på f-n
fugiens, in fuga; gifwa sig på f-n, taga till
f-n fugae se dare, mandare; in fugam se
conjicere, se dare, se conferre; fugam
petere, capere, capessere; fugā petere
locum, salutem (i f. rusa till ett ställe, söka
sin räddning i f-n); tänka på, bereda sig till
f. fugam meditari, quaerere, moliri,
parare; drifwa, jaga, slå på f-n fugare,
profligare, fundere, in fugam vertere, agere;
f-n blef allmän passim fuga fieri coepta
est; allt upplöste sig i en wild f. omnia in
fugam effundebantur; wara stadd på f. in
fuga esse (N. Them. IV. 3); hejda ngns f.
fugam sistere (L. I. 10); fugientibus
obsistere, f-tes reprimere; hjelpa ngn på f-n,
befordra ngns f. alicujus fugam, alqm
fugientem (pecuniā) sublevare.
Flykta: fugere, profugere; in fuga esse;
dagar komma, dagar f. dies veniunt et
cedunt (fugiunt).
Flyktig: profugus; vagus; exsul,
extorris; fugiens e patria; wara f. från sitt land
exsulare, exsulem patriā, domo esse;
fugere (N. Att. IV.); wara f. (i landet, på
jorden) certam sedem nullam habere;
nusquam habere, ubi (tanquam in suo)
consistat. -ting: homo profugus; exsul
(Hannibal wistades ss. f. hos Antiochus Hannibal
exsul l. patriā expulsus apud Antiochum
versabatur; en stackars f. homo miser et
profugus); fugitivus (= förrymd slaf).
Flyta: I. eg.: 1. = rinna (om wätskor):
fluere; manare; labi, (fundi): tårarne f.
lacrimae fluunt, manant, labuntur; nog
blod har flutit satis sanguinis fusum est;
f. bort defluere, effluere; f. fram profluere;
f. förbi praeterfluere, praefluere; floden f-r
förbi stadens murar moenia urbis praefluit,
alluit; f. igenom perfluere; secare (flumen
agros); permeare; f. in influere; f. omkring
circumfluere, cingere; f. tillbaka refluere;
relabi; f. under subterfluere; f. ut
defluere, effluere, emanare; f. öfwer refluere,
redundare, diffluere. — 2. = hafwa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
