Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Forma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nos inania transmittuntur, T.); res
vanae; lagar utan seder äro blott döda f-r
vanae sine moribus leges; för f-ns skull
dicis causa. — 3. form i motsats till wäsende
(vis): ratio, modus. — 4. grammatisk form:
figura (Varr.); forma; (sermonis
elegantiam expolire göra korrekt i formelt
hänseende, i motsats till augere rikta, genom ett
godt ordförråd, C. de Or. III. § 30). — 5.
form för ett innehåll, språklig f.: a. =
stilisering, ordalag: forma, perscriptio
(stilisering - senatusconsulti, epistolae); -
verba; i en hofsam f. verbis honestis,
modestis; meningen war skarp, men f-n war mild
sententia severa, verba perhumana fuere;
allt kommer derwid an på f-n refert, quo
modo, quibus verbis quidque dicatur. —
b. = stil, stilistisk f.: genus (modus) dicendi,
scribendi, orationis; oratio, elocutio;
gifwa f. åt framställningen formare, fingere
orationem; f-n öfwerensstämmer med
innehållet oratio rebus apta est et congruens;
Antonius talade om innehållet i föredraget
och Crassus om dess f. quid dicendum
esset, Antonius exposuit, Crassus autem
quomodo; Antonius instrumentum
oratoris exposuit, Crasso ejus distinctionem
et ornatum reliquit; Antonius ea, quae
dici ab oratore oporteret, sumpsit, Crasso
autem reliquit, ut explicaret,
quemadmodum illa ornari oporteret (C. de Or.
III. § 19. II. § 366); yttra sig i en
sammanhängande, redig, begriplig f. cogitationes
suas disponere et illustrare (C. Tusc. I.
§ 6); kläda sine tankar i en wårdad, prydlig
f. ea, quae sentit, polite eloqui (ibdm);
orationem polire, ornare, expolire
(antiqui ea, quae dicebant, nondum poterant
ornare, C. de Or.). — c. rytmisk f.
numerus; metrisk f. versus; modus; gifwa sin
framställning rytmisk f. numeris includere,
astringere verba, orationem; versens f.
war fulländad, men innehållet war torftigt
versus erant numeris absoluti, (summa
elegantia perfecti, elaborati),
sententiarum (rerum) inanes (versus inopes rerum
nugaeque canorae, Hor.; inanis verborum
sonitus l. strepitus).
Forma: formare, fingere, conformare;
efter ngt ad aliquam rem; wäl f-d
formosus; bene conformatus.
Formal se Formel, adj. -list: auceps
syllabarum l. formularum. -litet: i allm. mos,
solenne (L. II. 4. 1); f-t wid rättegångs
inledande (legis) actio (C. de Or. I. § 186;
Ep. ad Att. VI. 1 sub finem); lagliga f-r
legitima (n. pl., N. Phoc. IV. 2); religiös
f. (ceremoni) ritus, caerimonia; f-r wid
jordfästning justa funebria; widlyftiga f-r
ambages (juris); tom f. res vana; simulacrum
(rei, non res); inania (n. pl.: apud
Romanos vis imperii valet, inania
transmittuntur, T. Ann. XV. 31; jfr XIII. 8); med
iakttagande af f-na rite; (ex formula);
more solenni; recte et ordine; quo decet
ordine; utan behöriga f-r extra ordinem;
(indictā causā; legitimis non confectis);
utan f-r (onödiga) sine ambagibus, missis
ambagibus.
Forman: vecturarius.
Formare: formarum, formularum
scalptor.
Format: forma libri, codicis. -mation:
1. i abstr. mening = det sätt hwarpå ngt
bildats: formatio; incrementum. — 2. =
bildning, skapnad: figura.
Formel, m.: formula (matematisk f.
*formula mathematicorum); regula (juris);
wanligast i sammansättningar: lagformel lex,
carmen; trollformel, edsformel carmen (L.
I. 25).
Formel, adj. = som har afseende på
formen, neml.: a. på språk, stil, meter: arbetet
är i f-t hänseende utmärkt liber (versus) est
orationis genere perfectus l. perpolitus
(rerum inanis); f-a förtjenster orationis
virtutes, elegantia; gifwa boken, verserne en f.
fulländning expolire, perpolire, elaborare
orationem, versus; i f-t hänseende
oklanderligt polite, accurate; (loquendi elegantia
expolitur - får sin f-a hyfsning - scientiā
literarum - genom språkligt-filologiska
studier, - augetur - riktas hwad ordförråd och
ordwal beträffar - legendis oratoribus et
poētis, C. de Or. III. § 39). — b. på
förståndets utbildning (i motsats till inhemtande
af exakta kunskaper, fackstudier): f. bildning
ingenii subactio; f-t bildande wetenskaper
artes, quae ad ingenia acuenda l.
exacuenda, exercenda valent, conferuntur.
Formenlig: rite (ex consuetudine, more)
factus; solennis; legitimus; justus.
Formera = bilda: f. fyrkant in
quadratum consistere; f. en penna pennam in
usum scribendi formare.
Formfel: vitium.
Formlig: (som sker i behörig, wederbörlig
form; riktig): legitimus (lagenlig); rite
factus; solennis (belli denuntiatio,
jusjurandum); justus (j-um bellum f-t krig; j.
sacramentum, testamentum; concurrere in
j-i proelii modum komma i f. batalj);
sanctus (lex, jus); apertus (öppen, klar - aperta
recusatio f. wägran). -ligen: rite;
legitime; solenni, justo more; lege; - aperte,
plane (= rent ut, klart, bestämdt); f. wald
rite creatus; f. afsatt cui lege abrogatus
est magistratus; f. inwigd solenniter l.
solenni more consecratus; f. lofwa sancte
promittere (promittere et in se recipere);
f. hota aperte minari; f. ogilla plane,
aperte improbare; blifwa f. uthwisslad plane
(more theatri) explodi.
Formlära: verborum declinandorum
ratio l. doctrina (= flexionslära). -lös:
informis; rudis; inconditus; f-t block lapis,
materia informis; f. massa (kaos) rudis
indigestaque moles; f. literär produkt
rudis oratio; carmen rude, inconditum.
-skärare: formellarum scalptor l. caelator.
-stridig se Formwidrig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
