Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Friskna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
c. = helsa, sundhet, ungdomlighet: bona
valetudo; viriditas (senectus aufert eam
viriditatem, in qua erat Scipio, C.);
incolumis l. integra valetudo; sanitas;
salubritas (āeris); (sanguinis, coloris) bonitas
(b. coloris valetudinis bonitate tuenda
est, C.). — d. = raskhet, liflighet,
kraftfullhet: alacritas (militum; animi); vigor.
Friskna (till): recreari, refici (ex morbo);
se Tillfriskna.
Friskt: 1. = swalkande, helsosamt: winden
blåser f. frigide, salubriter, vehementer
spirat aura, ventus. — 2. = raskt,
kraftigt: alacriter, summa alacritate l. vi;
fortiter; impigre; arbeta f. alacriter, impigre
laborare; arbetet går f. undan fervet opus;
multum proficit in literis (studierna gå f.
undan för honom); gå f. på impigre agere;
dricka f. vehementer potare; lefwa f. undan
laute, jucunde vivere; sumptibus non
parcere (res fortiter absumere, Hor. Ep. I.
15. 26); genio indulgere.
Frisläppa: mittere, dimittere, missum
facere. -språkig: libero ore; liber;
audacter loquens. -språkighet: libertas
loquendi, oris, sermonis.
Frist (tyskt ord) = Uppskof, Anstånd.
Fristad: 1. = tillflyktsort: perfugium;
asȳlum. — 2. civitas immunis; civitas
libera et immunis. -stat: libera civitas;
libera respublica. -stund: tempus vacuum,
subsecivum.
Frisyr: comptus (capilli), compositio
(crinium).
Fritaga: liberare, absolvere (culpa,
crimine); derför tager jag dig fri hoc crimine
te absolvo. -talig: libere, audacter
loquens; liber; protervus (allt för f.).
-talighet: libertas loquendi, sermonis.
-timme: hora vacua; tempus vacuum.
Fritt: 1. i allm. utan hinder, utan band l.
twång: libere; ut lubet; (nulla coactus,
astrictus necessitate); det står oss f. nobis
licet, (concessum est, permissum est); in
nostra potestate est; det står oss f. att
gifwa l. icke, men icke att underlåta
tacksamhetens pligt demus necne, in nostra
potestate est: non referre gratiam viro bono
non licet (C.); f. må alla knota fremant
omnes licet (C.); f. rase stormarne per me
licet omnes saeviant tempestates; f. wäl
age, sane! — 2. utan stöd, af egen kraft:
per se (stare, niti); sponte; jorden
swäfwar f. i rymden terra in āere pendet suis
librata ponderibus. — 3. = kostnadsfritt:
gratis; gratuito. — 4. tala (tillstå, yttra
sig) f. = öppet, utan förbehåll, frimodigt:
libere (confiteri, profiteri; loqui liberius);
aperte, palam (pronuntiare, profiteri);
ingenue; simpliciter. — 5. lefwa f.: libere
vivere; sibi indulgere liberius; för f.
solute, dissolute (lascive, immodeste,
petulanter - alla i dålig mening).
Fritänkare: qui de rebus divinis libere
se sentire, a populi opinionibus
dissidere, nulla superstitione imbutum esse
profitetur l. vult; (temerariae l. insanientis
sapientiae consultus, Hor. Carm. I. 34. 2, 3).
-tänkeri: (in rebus divinis) opinionum
temeritas. -willig: voluntarius (miles, mors,
motus); spontaneus (motus, Sen.); non
coactus. -willigt: sponte; sua, mea et cet.
sponte; voluntate; sua et cet. voluntate
(id fit v-te, C. de Off. I. § 28); non
coactus, nulla necessitate (coactus fecit
alqd); ultro (= oombedd, onödd, se offerre,
dare o. d.); äfwen med ipse t. ex. ipse
rediit han återwände f.
Frivol (lat. frivolus): levis, vanus;
turpis (f-a ting, samtal res turpes, sermones
voluptarii; f-a tänkesätt opinionum
levitas, vanitas; impietas).
Friår: annus immunis l. immunitatis.
Frodas (Froda sig): luxuriari (segetes,
vites); laetum florere, virere, crescere
(segetes, prata); pinguescere, nitescere
(pecus); lasterna f. vigent vitia; boni
mores aegrotant, mali succrescunt
uberrime, Pt. Trin. 30. 31; ”det usla f-r sig, det
herrliga förgår” (Tegnér) optima quaeque
fere manibus rapiuntur avaris, implentur
numeris deteriora suis, Ov. Am. II. 15.
Frodig: om wäxter: uber, pinguis,
nitidus, opimus (seges, gramen); laetus
(laetas segetes etiam rustici dicunt, C.);
luxuriosus (frumentum, pabulum, C.); om
djur och menniskor: nitidus, pinguis; f. kropp
habitus corporis opimus (C.); se frisk och
f. ut sanum et nitidum esse; valere et
nitere; (pinguis et nitidus bene curata
cute, Hor.). -het: luxuria (segetum);
ubertas pabuli; pinguedo, adipes (corporis).
From: 1. = godmodig, saktmodig, blid:
mansuetus; placidus; pudens; lenis;
mitis; facilis; modestus (anspråkslös, hofsam);
f. som ett lam tam placidus quam ovis; f-t
sinnelag mite, placidum ingenium; mores
lenes, mansueti. — 2. pius (in, erga
Deum); religiosus (r-i dicti sunt, qui omnia,
quae ad cultum deorum pertinerent,
diligenter retractarent, C.); religionum
colens, religionibus deditus (religiös, C.);
castus (c-a dona f-a skänker, offergåfwor);
sanctus; f-a böner piae preces; f-t sinne
pietas (ad divos adeunto caste, pietatem
adhibento, dona amovento, C. de Legg.
II. c. 9); f-a löften pia vota; f-a önskningar
vota (non tam virtutis fiduciā nitendum
nobis ad spem beate vivendi, quam vota
facienda, C. Tusc. V. § 2); f-t lif vita
sancta, proba, casta; en f. skara pia turba.
-het: 1. = saktmod: mansuetudo, lenitas;
pudor; placidum ingenium. — 2. pietas;
religio; sanctimonia, sanctitas,
castimonia (i lefwernet).
Fromma, v.: prodesse.
Fromma, f.: blott i uttrycket till ngns f.:
esse alicui utilitati, utile; fieri cum
alicujus utilitate, utiliter alicui.
Fromsint: mansuetus, placidus.
Fromt: 1. = saktmodigt: mansuete,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
