Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fåordighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
l-tem, Hor.); brevis (quum se breves esse
putent, longissimi sunt, C.; brevis esse
laboro, obscurus fio, Hor.); non loquax;
(concisus = som formulerar meningen i korta,
twärt afbrutna satser). -ordighet: brevitas.
Får: ovis; (bidens; lanigera, balans
pecus, poet.); beskedlig som ett får (ett
beskedligt får) placidus ut ovis, placida (tarda)
ovis; klippa får tondere oves.
Fåra, f.: sulcus; versus; draga f.
sulcum ducere; versum agere; göra en djup
f. sulcum alte imprimere; f. i ngns kind
l. panna ruga.
Fåra, v.: sulcare; f-dt ansigte, f-d panna
facies, frons quibusdam (senectutis,
tristitiae) rugis (l. notis) exarata, sulcata
(poet.), impressa.
Fårafwel: fetus ovium. -aktig: stolidus;
tardus. -bete: pascua oviaria. -herde:
opilio; custos ovium. -hjord: grex ovium l.
ovillus; oviaria (sing. f.). -hufwud:
brutus, stupidus homo; pecus. -hus: ovīle.
-kött: ovilla (caro). -koppor: mentigo.
-skinn: pellis ovis. -skinnspels: mastrūca.
-skötsel: oviaria. -ull: lana ovis, ovilla.
Fåtal: minor numerus l. pars; pauciores;
blott ett ringa f. följde hans mening hujus
sententiam pars longe minor secuta est,
paucissimi secuti sunt. -talig: (paucus);
infrequens; f. samling concilium
infrequens, paucorum hominum, haud celebre
l. celebratum. -talighet: paucitas (causa
oratorum paucitatis, C. de Or. I. § 8);
hwadan denna f. cur tam pauci
convenistis?
Fåwitsk: stultus; insipiens; inscitus;
stolidus; stupidus. -witska l. -witskhet:
stultitia; stoliditas, stupor; tala i f-o stulte
loqui; delirare, desipere, ineptire.
Fåwälde: 1. = statsskick, enligt hwilket ett
fåtal har makten: paucorum potentia. —
2. samhälle, som styres af någre få:
respublica l. civitas, quae est l. in qua summa
rerum est penes paucos; paucorum civitas.
Fä: (ordet identiskt med pecus): 1. wanl.
kollektivt = boskap, nötboskap: pecus;
(beluae; boves); både folk och fä et homines
et pecus l. pecudes. — 2. oeg. om dumma
menniskor: pecus (illa pecus, C.; o
imitatores, servum pecus, Hor.); belua; dum
som ett fä se Fäaktig. -aktig: brutus, bardus,
stupidus, fatuus (dum som ett fä); ferus,
inhumanus (rå som ett fä). -aktighet:
stupor; inhumana stultitia; inhumanitas
(fäaktig råhet). -aktigt: stupide; pecudum
more l. ritu.
Fäderne, adj. = af fäder ärfd: patrius,
paternus (bona, regnum).
Fäderne, n.: 1. faders slägt: paternum
genus; slägting på f-t agnatus; wara
beslägtad med ngn på f-t agnatione
conjunctum esse cum alqo, attingere alqm; brås
på sitt f. paternum genus, patrem referre.
— 2. = fädernearf: patrimonium;
hereditas a patre relicta, paterna.
Fädernearf: patrimonium; paterna
hereditas; res paternae (Hor. Ep. I. 15. 26).
-hem, -hus: domus paterna. -jord: sŏlum
patriae; patria; längta åter till f-n patriae
desiderio ictum esse, flagrare. -rike:
regnum paternum l. patrium.
Fädernesland: patria; älska sitt f.
patriam amare; (patria cara est alicui); wi
älska wårt f., ej derför att det är stort, utan
derför att det är wårt patriam amamus,
non quia magna est (sit), sed quia nostra
(Sen.); lefwa för sitt f., i allt se på f-ts
bästa patriae servire, totum se dare, ad
patriae salutem omnia (quaecunque agat)
referre; f-ts wäl går framför allt patria
praestat omnibus officiis (C.); dö för f-t
pro patria mori; ej ega ngt f., wara skild
från sitt f. patria carere; f-ts jord sŏlum
patriae; skrifwa sitt f-s historia res patrias
l. domesticas scribere (jfr Land,
Fosterland); förrädare mot sitt f. proditor patriae;
parricida.
Fädernestad: urbs patria; patria.
Fädrift: grex (boum).
Fäfot: ligga för f. = depasci a pecore;
oeg. = derelictum, incultum, desertum
jacere (jfr C. Brut. § 16: serere in inculto
et derelicto solo).
Fägna: delectare, juvare; delectationi,
gratum, jucundum esse alicui; gaudio l.
laetitiā afficere, cumulare, perfundere
alqm; hans godhet f-de mig ejus
benignitas mihi jucundissima fuit; det f-r mig,
att du mår wäl quod vales, gaudeo, me
juvat, delectat; det f-r mig att höra -
audire me juvat -; laetus libensque audio;
det skall f. mig, om du skänker min åsigt ditt
bifall si sententia mea tibi probabitur,
mihi erit gratissimum; nihil mihi
gratius accidere poterit, quam si -.
Fägna sig: gaudere; laetari; frui; f. sig
åt ngns framgång alicujus bonis l.
prosperis rebus laetari; jag fick ej länge f. mig åt
hans närwaro och samspråk haud diu illius
usu ac sermone frui licuit (ejus suavitate
frui licuit).
Fägnad: gaudium; delectatio; till min
stora f. cum magno meo gaudio; det är mig
en sann f. att höra me vero delectat (quod
audio te salvum esse); jfr Glädje, Hugnad.
Fägnesam: laetus; gratus; jucundus; en
f. underrättelse laetus nuntius; det war f-t
att höra, att du går in på min mening me
delectat, mihi gratissimum est, quod te
sententiae meae accedere audio.
Fägring: pulchritudo, venustas
(hominis, feminae); amoenitas (loci).
Fägård: cohors; cors. -herde: bubulcus;
pastor, magister pecoris; pecoris custos.
-hund: 1. eg.: canis custos pecoris; canis
pecuarius (Col.). — 2. oeg. (om menniska):
canis; canicula; nebulo. -hus: bubile;
stabulum (boum, pecoris). -kreatur: pecus
(pecudis); bos.
Fäkta: 1. med wapen: dimicare,
digladiari; armis, ferro pugnare (cum alqo
med ngn); lära att f. (gå och f.) armis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
