Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förhållande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sak f-r sig l. det f-r sig med en sak så l. så:
res est talis, ea, ita, sic, eo loco, ita
comparata, ita se habet, ea est rei ratio,
causa, condicio [så f-r det sig med hans
lärdom, hans wältalighet talis - tantula, tanta
- ejus doctrina, eloquentia est; så f-r det
sig med grunderne för denne sats his
rationibus nititur illa sententia; så f-r det sig
med wårt lif ita nostra vita comparata
est, haec est condicio vivendi; hac lege
nascimur l. nati sumus; huru f-r det sig
med din helsa quomodo vales?; så f-r det
sig med den saken - sakens förlopp - hoc fere
modo res acta est; huru f-r det sig med
det allmännas sak quo res summa loco (est)?;
det f-r sig så, som du säger sunt ista (C. de
Am. § 6); est, ut dicis (ut - nemligen att -
philosophi semper paratum habeant, quid
de quaque re dicant, C. de Or II. § 152);
med landtbruket f-r det sig så: kommer du
för sent med en sak, så kommer du för sent
med alla res rustica sic est: si unam rem
sero feceris, omnia sero feceris, Cato;
hafwet förhöll sig stilla mare tranquillum erat,
summa erat maris tranquillitas; det f-r sig
helt annorlunda, på liknande l. alldeles
samma sätt longe aliter l. secus est; alia,
simillima, eadem rei ratio l. causa est]. —
b. förhålla sig till en sak så l. så: alqo
modo affectum esse ad rem (C., Varr.),
rationem habere ad rem; esse ad rem (ut
meridies ad diem, sic media nox ad
noctem); obtinere rei instar (f. sig ss.) ad rem
(terra ad complexum caeli obtinet puncti
instar, quod vocant κέντρον). — 2.
subjektivt = uppföra, bete sig; iakttaga ett
förhållande: se gerere (in, erga, adversus alqm
alqo modo, male, bene, fortiter o. d.; -
quanto superiores simus, tanto nos
geramus summissius, C.); (talem) esse in alqm
(t. ex. justum, liberalem, clementem); se
praebere (superbum in secunda fortuna,
in adversa abjectum f. sig öfwermodigt i
medgången, i motgången klenmodigt); f. sig
tappert, wälwilligt mot ngn uti virtute,
colere virtutem; uti benignitate in alqm;
f. sig oegennyttigt i en saks förwaltning in
re administranda summā abstinentiā
versari; i sitt lif f. sig rättrådigt o. s. w.
vivere juste l. justum (quocirca vivite
fortes, Hor.); f. sig troget mot ngn fidem
praestare alicui; non deesse alicui, non
deserere alqm; f. sig stilla quiescere;
quietum esse; f. sig neutral medium se
gerere; huru skall jag f. mig quid agam?; de
frågade Pythia, huru de hade att f. sig
Pythiam consuluerunt, quid facerent de
rebus suis; ss. wän l. i wänskap, i pligters
uppfyllande f. sig troget, karaktersfast, rättrådigt
amicitiam l. officium summa fide,
constantiā justitiāque servare l. colere (jfr
C. de Am. § 25); f. sig owerksam, likgiltig
nihil agere; quiescere; otiosum
spectatorem se praebere.
Förhållande: I. objektivt: 1. (i sing.) f. med
en sak l. person: causa, ratio; samma, annat
är f-t med den saken eadem, par atque una
(de Or. II. § 209), similis, alia, longe
alia ratio est illius rei; fullständigt taga
kännedom om f-t med en sak quid (in re) sit,
quid actum sit, cognoscere, quaerere,
audire; omnem rem audire, omne negotium
cognoscere; det är f-t, att - est, ut -, ita
se res habet l. comparata est, ut -; det
plägar wara f-t fit saepe, fieri solet, ut -;
sanna f-t är, att - illud (potius) verum est
(med ack. och inf. l. ut med konj.); ej
öfwerensstämma med sanna f-t a rei l. rerum
veritate abhorrere; non verum esse; - det
kända f-t att han warit i staden dagen förut -
quod constabat, eum pristino die in
urbe fuisse; det är ett ledsamt, ett glädjande f.
molestum, dolendum est, quod - (illud
odiosum est, quod in - magnitudine
animi facillime pertinacia et nimia
cupiditas principatus innascitur, C. de Off. I. §
64); bene, commode se habet, quod -;
detta (felaktiga) f. måste rättas hoc vitium
corrigendum est; inberätta f-t rem
deferre, (nuntiare) ad senatum, ad
imperatorem; f-t war mig alldeles obekant res mihi
plane ignota erat; ett sällsynt f. res rara;
det är ett sällsynt f., att raro fit, ut -. —
2. oftast i pluralis = omständigheter, under
hwilka ngt sker, l. ställning, i hwilken en sak
l. person befinner sig: res (pl.), (negotia);
fortuna; status; tempora, rationes; yttre
f-n res externae l. helst blott res, fortuna,
tempora; negotia, t. ex. skulden war de yttre
f-nas och ej personernas rerum, temporum
erat istud vitium, non hominum l.
personarum (jfr personae et tempora, C. de
Or. II. § 138 ff.); sådan förändring i
lefnadsyrke går lättare, om de yttre f-na hjelpa
till eam mutationem, si tempora
adjuvabunt, facilius commodiusque faciemus (de
Off. I. § 120; jfr fortuna, ibdm); suam
quisque culpam actores ad negotia
transferunt, Sa. Jug. 1; gynsamma, olyckliga,
fredliga, oroliga f-n res prosperae, florentes,
afflictae, adversae, asperae, pacatae,
turbidae; i följd af ogynsamma f-n propter
temporum iniquitatem; temporum
iniquitate, rerum asperitatibus (C. de Or. I. §
3) factum est -; f-na woro honom
gynsamma, ogynsamma fortuna ei favebat,
fortunā secundā utebatur; fortunam adversam
habebat, f-ā adversā utebatur,
conflictabatur (hade att kämpa med -); under för sig
gynsamma f-n bonis suis rebus; lefwa
under olika f-n in diversis rebus, vitae
rationibus versari (C. de Inv. I. § 3); de
politiska f-na communia tempora (C. de Or.
I. 2); status civitatis; under gynsamma
politiska f-n optima re publica; nya f-n res
novae, mutatae; mutatio rerum (rerum
m-em ferre non poterat, N.); efter den
tidens, efter wår tids f-n ut tunc erant res,
ut nunc sunt res l. tempora; pro his, pro
illis temporibus, (pro illorum, horum
temporum ratione); under alla lifwets f-n in
omni vita, in omni genere vitae, in omni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
