Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förorda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till ett embete suffragatio (enskild persons
hos det wäljande folket); commendatio (Su.
Caes. 41), nominatio (kejsarens f. hos
senaten ss. walförsamling, faktiskt = utnämning);
skänka ngn sitt f. commendare alqm,
suffragari alicui, nominare alqm; på ngns f.
commendante, suffragante, nominante
alqo. -orda: 1. person: commendare; f. till
ett embete suffragari, commendare, edere
(Su. Caes. 41), nominare (om skilnaden
mellan dessa ord se Förord). — 2. en sak:
suadere (legem ett lagförslag; ut fiat alqd);
censere (alqd faciendum esse, ut fiat alqd).
Förordna: 1. med sakligt objekt:
praescribere (i allm.; medicus); decernere
(senatus); jubere, sciscere (populus); edicere,
imperare (imperator); sancire (lege);
cavere (lege, testamento, ut, ne -). — 2.
med personligt objekt: instituere (tutorem
till förmyndare, äfwen scribere tutorem);
muneri praeficere (f. att förestå) alqm;
munus, procurationem (rei, muneris)
dare, committere, mandare, tradere alicui;
alqm partibus alicujus fungi jubere. -ande:
1. angående en sak: praescriptio, ordinatio;
praescriptum, decretum, edictum, jussum
(jfr Förordna 1 och Förordning); efter ngns
f. (ex) praescripto et cet. alicujus; jussu
alicujus. — 2. persons f. till ngt
*institutio; få f. att förestå en tjenst munere alqo
fungi, partes alicujus sustinere juberi.
-ning: (= skrift, hwari ngt förordnas)
decretum (senatus, populi), lex, scitum,
jussum (populi; scitum plebis); edictum
(praetoris, imperatoris); enligt lag och f.
ex lege et edicto; utfärda en f. edicere
(C. de Off. III. § 80).
Förorena: spurcare, conspurcare.
Förorsaka: efficere, facere alqd, ut fiat
alqd; movere (bellum), creare (errorem);
causam esse alicui l. alicujus rei; f. ngn
ngt afferre alicui molestias, gaudium,
dolorem; exhibere alicui negotium (beswär),
creare alicui periculum, importare alicui
incommodum, calamitatem; hwad har f-at,
att du kommer så sent quidnam fuit, cur
sero venias?
Förorätta: violare alqm; injuriam
afferre, inferre alicui; injuriā afficere alqm.
Förpakta: conducere; f. statsinkomster
redimere (publica). -are: conductor; f. af
jord (i allm.) colonus; f. af ager publicus
arator; f. af statsinkomster redemptor.
Förpanta se (sätta i) Pant.
Förpassa: eg.: literas alicui dare, quo
tutus l. tuto perveniat alqo (N. Ep. IV.
5); diplomate munitum mittere alqo; oeg.,
i allm.: mittere, deducere alqm alqo.
Förpesta: pestilentem reddere; vitiare.
Förpligta: astringere, obligare,
obstringere alqm se facturum alqd l. alqa re
(till ngt; inter se sancire, ne faciant);
wara f-d att - debere facere alqd; känna
sig f-d att göra ngt sui officii (suum) esse
ducere facere alqd; lagen f-r ngn aliquis
tenetur lege (jfr Förbinda). -pligta sig:
(jurejurando) se astringere, sancte
promittere, jurare (se facturum alqd); (jfr
Förbinda sig). -pligtelse: 1. (ss. handling)
affirmatio religiosa; edlig f. jusjurandum;
under eds f. lofwa sancte, juratum
promittere alqd. — 2. ss. förhållande (=
förbindelse, pligt): religio (religione obstringere,
solvere - lösa - alqm); officium (sanctum
o. helig f.); dessa äro de f-r, som wår
ställning ålägger oss his officiis nos obstringit
sors nostra; haec muneris nostri officia
sunt; (jfr Pligt).
Förplumpa sig: labi; dormitare;
oscitare; peccare.
Förpläga: alere (t. ex. milites,
exercitum); cibum, victum praebere alicui; wäl
f. benigne, laute cibum praebere alicui,
liberaliter accipere alqm; wäl f-d
återwända hem cibo vinoque satiatum domum
reverti. -plägande: bestå medel till
soldaternes f. (copias, sumptus) suppeditare,
unde l. quibus alantur milites. -plägning:
1. = Förplägande. — 2. alimenta; victus;
cibus; f-n war god laute (convivio
apparato, exquisitis epulis, C. Tusc. V. § 62,
caena lauta et magnifica) accepti sumus;
anskaffa f. åt sändebud lautia praebere
legatis.
Förpost: prima statio (primi vigiles, Vg.
Aen. II. 334. 335). -fäktning: pugna
primarum stationum.
Förpåla: palis firmare, munire.
Förqwäfwa: 1. eg.: suffocare
(animantem); elidere (animam alicujus);
opprimere (semen). — 2. oeg.: f. friheten
opprimere libertatem; f. anlag, krafter semina
opprimere, (igniculos a natura datos
restinguere, C. Tusc. II. § 2), vires obruere.
Förr: 1. eg.: prius; ante; antea,
antehac (= förr än nu; jag har aldrig sett
honom f. antehac eum nunquam vidi; jag
hade aldrig sett honom f. nunquam eum ante,
ad illud tempus videram); f. eller senare
serius ocius; aliquando; (sive properabis
sive retractabis); ju f., dess hellre quam
primum; primo quoque tempore; nu som f.
ut olim -, sic nunc; hwilken skilnad mellan
f. och nu heu, quantopere sunt mutata
omnia! quantum distant haec ab illis, illā,
quae fuit, fortuna (jfr hei mihi, qualis
erat, quantum mutatus ab illo Hectore,
Vg. Aen. II. 274; o domus antiqua, heu
quam dispari dominare domino, poēta ap.
C. de Off. I. 139); f. än antequam,
priusquam; f. i werlden olim; quondam;
hwarför ej förklara mig detta f. än nu cur ista
adhuc tacuisti?; cur istud ante hunc diem
non elocutus es? — 2. = hellre, snarare:
ante; potius; magis; f. skola rådjuren gå i
bet i luften, än min kärlek skall wända sig åt
annat föremål ante leves capreae
pascentur in āere -, quam nostros alio possim
transferre calores (Ppt.); f. skall jag dö, än
jag gifwer efter malo mortem oppetere
quam cedere; prius in ipso vestigio
moriar, quam cedam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
