Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förskylla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förskylla: mereri, commereri; han led,
hwad wi f-de ille perpessus est, quae nos
meriti eramus; det hafwa wi f-t på wår broder
haec nos fratris nostri injuriā commeriti
sumus; han har sjelf f-t sin olycka merito
plectitur; ipsius culpā factum est; han
har intet f-t nullam commeruit culpam;
nihil admisit, quare periret. -skyllan:
meritum; utan wår f. sine nostro merito.
Förskämma: corrumpere; i synn. i pass.:
corrumpi; f-d luft corruptus āer; f-d smak
corruptum judicium; f-de seder corrupti
mores; depravati mores. -skämning:
corruptio; depravatio.
Förskärare: prosector.
Försköna: exornare, excolere; genom
framställningen f. verbis exornare; allt som
f-r lifwet quibus vita excolitur; ornamenta
vitae. -skönande, -sköning: exornatio.
Förslafwa: servitute premere,
opprimere.
Förslag: 1. i allm. = plan, beräkning:
ratio; f. till en byggnad aedificii descriptio,
deformatio, designatio, adumbratio;
domus aedificandae ratio; f. öfwer kostnaderne
sumptuum ratio, computatio; uppgöra ett
f. rationem alicujus rei ducere, inire,
subducere; framställa ett f. rationem
proponere; antaga ett f. rationem probare;
förkasta ett f. rationem rejicere, improbare.
— 2. = föreslagen utwäg, förslagsmening,
som i en diskussion yttras: ratio; consilium;
sententia; hans f. wann bifall, förkastades
placuit, displicuit ejus sententia; wäcka
ett f., att - suadere, auctorem esse, ut -;
på ngns f. suadente alqo; consilio
alicujus; auctore alqo. — 3. = lagförslag: lex;
rogatio; wäcka ett f. legem ferre, ut -;
antaga, förkasta legem accipere, antiquare.
— 4. f., som ngn gör ngn, anbud: condicio;
göra ngn det f., att alicui condicionem ferre,
offerre, ut -; antaga, afwisa ngns f. c-m
accipere, respuere, repudiare. — 5. f. till
embete: commendatio; sätta på f.
commendare.
Förslagen: callidus; versutus. -slagenhet:
calliditas.
Förslagsmakare: rerum novarum auctor,
studiosus. -makeri: rerum novarum
levitas, nimium studium. -man: auctor
(legis o. d.); qui legem, rogationem fert.
Förslappa: solvere, remittere. -slappas:
1. eg.: laxari (nervus); languescere (vires);
hebescere (oculi). — 2. oeg.: tukten,
sederna f-as disciplina labitur; lasciviunt
mores; fliten f-as studium remittitur,
languescit. -slappning: dissolutio; languor
(tillstånd af f.).
Försliten: detritus; obsoletus; f. slagdänga
decantata cantilena.
Förslå: sufficere; suppeditare;
suppetere; satis esse; (de 400 talenterna förslogo
knappt till byggnadens grundwalar
quadringenta talenta, quae perducendo ad
fastigium operi destinatae erant, vix in
fundamenta suppeditavere, L. I. 55. 7).
Försläpa: f. sitt lif i uselhet in miseria
vitam trahere. -släpa sig: labore confici,
enecari, fatigari, frangi; immori studiis
(Hor.).
Förslöa: hebetare; retundere (ferrum),
obtundere (aures alicujus). -slöas:
hebescere (oculi); obtundi; retundi (- non quo
- acui ingenia adolescentium nollem, sed
contra ingenia obtundi nolui, corroborari
impudentiam, C. de Or. III. § 93).
Förslösa: profundere, effundere
[pecuniam, patrimonium alqa re (genom ngt),
in (på) alqd, C. de Off. II. § 55];
dissipare (bona, patrimonium); f. sin tid
tempus conterere, perdere, terere; f. sina
krafter vires (temere, in nullam utilitatem)
conficere, consumere (in rem).
Försmak: (gustus); gifwa ngn en f.
(gustum tibi dare volui, Sen.), imbuere sensu
rei; få en f. af ngt anticipare (molestiam,
quam sciturus es, C.); gustare,
praegustare alqd; i hoppet få en f. af ngt spe
praecipere alqd (jfr hoc, dum erimus in
terris, erit illi caelesti vitae simile, C.
Tusc. I. § 75).
Försmå: spernere (munus), aspernari
(condicionem); repudiare (alieni facinoris
munusculum non repudiaverunt, C. de
Off. III. § 73); respuere; han f-de att rikta
sig på andras bekostnad alienā injuriā ditari
noluit; f. ngns kärlek amantem spernere;
(f. den ekonomiske fördelen, wara nöjd med
hedern rei familiaris fructum despicere,
honore contentum esse, N.).
Försmäda: ludibriis l. conviciis
insectari, incessere, vexare; irridere alqm;
maledicere alicui; (wanligare är Smäda, se
detta). -smädelse: (ɔ: hån) ludibrium;
convicium; contumelia (verborum, gestus o.
d.); han fick uppbära mycken f. ludibrio
habitus est; conviciis, dictis, facetiis
acerbis laceratus est. -smädlig: 1. om saker =
hånlig, förtretlig, retsam (mindre = skymflig,
smädlig): (contumeliosus); molestus;
gravis; f-t leende risus malignus; f-t ord
verborum acerbitas, aculei, (verborum
contumelia); f. händelse res molesta, gravis,
odiosa; det war f-t malum! — 2. om
personer: a. satirisk, bitter i sina ord: acerbus;
dicax. — b. i allm. = förarglig, förtretlig:
molestus; odiosus. -smädligt: tala, le f.
dicaciter, cum irrisione loqui; ridere
maligne.
Försmäkta: confici (siti, fame,
desiderio); deficere (fatigatione); elanguescere,
extabescere; absumi, interire; säden f-ar
af brist på regn siti exarescunt segetes.
Försnilla: intervertere, avertere,
intercipere (pecuniam publicam, praedam);
depeculari = bortsnilla från ngn. -snillare:
depeculator. -snillning, -snillningsbrott:
interversio, interceptio (rei alienae);
peculatus (f. från staten); anklagad för f.
peculatūs reus; undersökning om f. quaestio
de peculatu.
Försoffa: obruere, obtundere mentem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
