Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förtjusande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(venere) sua capere, allicere alqm; oratione
sua capere, delinire alqos, summam sui
admirationem movere; de funno sig f-te af
hans föredrag ejus oratione magnopere,
vehementer, valde delectati sunt (C. de
Or. II. § 75). — b. i pass. blifwa förtjust
= blifwa mycket glad: magnopere gaudere;
summo gaudio affici, commoveri, perfundi;
förtjust (äfwen) magnopere laetus.
-tjusande: (om personer) gratissimus,
suavissimus, venustus, -issimus; lepore et
venustate affluens; en f. trakt regio
amoenissima; en f. tafla pictura pulcherrima;
ett f. skaldestycke carmen suavissimum; ett
f. ansigte facies eximia venustate l.
pulchritudine; en f. wäxt statura
venustissima, plena venustatis. -tjusning: 1. (syn.
med hänryckning, tjusning): summa
delectatio, summa admiratio (cantantis,
dicentis; illa in dicendo admiratio ac summa
laus, C. de Or. III. § 102); f-n war allmän
omnes vehementer delectati sunt,
summa admiratione omnes moti, elati sunt;
f-n kände inga gränser, war obeskriflig plus
l. supra quam credi, dici potest, omnes
voluptate, admiratione permoti sunt. —
2. (syn. med glädje): summum gaudium;
summa laetitia; tänken er min f. quo me
gaudio motum, perfusum esse
arbitramini?
Förtorka, -torkas: interarescere;
exarescere; exuri siti. -torkad: aridus.
Förtrampa: proculcare, proterere,
calcare, conculcare (äfwen i oeg. men., t. ex.
jus, populi libertatem, i hwilket fall sw.
hellre brukar uttrycket: trampa under
fötterne).
Förtret (så wäl subjektivt = f. som ngn
känner, som objektivt = f. som händer ngn,
förtretlig händelse; i allm. mindre om blott
känsla l. stämning; mera realt än verbet
förtreta): molestia (animi och rerum, subj. och
obj.); aegritudo, dolor (subjektivt); offensio,
tricae, incommodum (negotium; i objektiv
mening); i f-n ut erat offensus, iratus; till
min stora f. cum magno meo dolore, cum
magna mea molestia; det war den största
f., som kunde hända mig nihil mihi
molestius (incommodius, gravius, acerbius)
accidere potuit; har ngn f. händt dig
numquid tibi molesti, incommodi accidit
(praeter spem accidit)?; hafwa f. af ngt
molestiam capere ex re; ådraga sig f.
molestiam suscipere propter rem (C. de Am.
§ 48), contrahere; swälja f-n (molestiam
concoquere), tacite ferre; wålla ngn f.
molestiam (negotium) exhibere, molestiam
afferre alicui; vexare, sollicitare alqm;
stomachum, aegritudinem, movere alicui,
offendere alqm = förtreta; göra ngn all
möjlig f. omnibus modis vexare alqm.
-treta: mordere, pungere, iratum reddere
(facere, efficere) alqm; bilem, stomachum
movere alicui; ngt f-r ngn aliquis
movetur, commovetur alqa re (Aristoteles
commotus est rhetoris Isocratis gloria, C.;
graviter commoveri), indignatur, aegre,
indigne, moleste fert alqd, alqd esse,
stomachatur (re); hwad det f-r mig, att sådant
kan ske hocine tantum fieri nefas posse?
-tretad: iratus; indignabundus; f.
sinnesstämning ira, offensio, indignatio,
stomachus; f. min, ton vultus, vox, qualis
indignantis esse solet; blifwa f. se Förtreta
(ngt förtretar ngn). -tretlig: 1. = som
förtretar l. är egnad att förtreta: molestus;
odiosus, acerbus, molestiae l. molestiarum
plenus; tristis, ingratus, gravis (invisus);
importunus (mera = beswärlig, oförsynt, om
personer och deras lynnen); det f-ste i denna
sak är illud in hac re molestissimum,
acerbissimum est, quod -; en f. person
homo odiosus, ingratus. — 2. = som röjer,
att ngn är förtretad: morosus, tristis,
iratus; f. min, f-a ord vultus morosus, verba
molestiae l. acerbitatis plena. -tretlighet:
1. egenskapsord: acerbitas, tristitia; sakens
f. id quod res habet molesti, molestiae.
— 2. = förtretlig händelse: molestia
(molestiarum moles, C. de Or. I. 1. 3);
offensio; gravis casus; res molesta;
incommodum; saken medför f-r res habet
molestias, incommoda.
Förtro: credere, committere,
concredere (rem, verba alicui). -tro sig: se
committere, se credere alicui. -troende: 1. =
tillit: fides, fiducia (f. som ngn hyser l.
wisar ngn); auctoritas (f. som ngn åtnjuter =
anseende för trowärdighet); hysa, wisa ngn f.
fidem habere alicui, credere alicui;
confidere alicui (lita på ngns förmåga l.
redlighet); auctoritate, verbis alicujus moveri,
duci; hysa, wisa ngn stort, allmänt,
obetingadt f. multum tribuere alicui; in omni
re fidem habere, confidere alicui, omnia
sua committere alicui; wägra ngn sitt f.
fidem denegare, non habere alicui,
auctoritate alicujus non moveri, nihil
tribuere alicujus auctoritati, alicui; swika
ngns f. deesse alicui (fidem habenti);
fallere alqm; jag hyser det f. till honom, att
han skall uppfylla sina löften confido (non
diffido) eum, quae promiserit,
praestaturum esse; wäcka, tillwinna sig f. fidem
facere (C. de Off. II. § 33); sibi confirmare
fidem (C. de Fin. I. § 71); åtnjuta f., stort,
allmänt f. fides habetur alicui, magna est
alicujus auctoritas, multum apud omnes
valet auctoritas alicujus; en person som
förtjenar f. homo fidus, fide dignus, certus;
anse ngn owärdig sitt f. alqm non dignum
putare, cui fides habeatur, cui committat
alqd; förwerka ngns f. fide alicujus se
indignum praebere; committere, admittere,
cur fides sibi nulla habeatur; hysa f. till
sig sjelf sibi fidere, confidere; förlora f-et
till sig sjelf sibi diffidere (incipere); i f. till
fretus (jfr Förlitande). — 2. = att förtro,
anförtro ngn ngt (ord l. sak; stundom i
konkret mening om det, som förtros): gifwa ngn
f. af ngt alqd credere, (secreto)
committere alicui, alicujus auribus; säga ngn ngt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
