Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gen: brevis (via), compendiarius (via);
gå genaste wägen rectā viā ire (jfr
Genwäg); ett gent sätt via (ratio) facilis,
expedita.
Gena: sistere, subsistere (jfr Hejda).
Genant (se Genera): molestus, gravis.
Genast: statim; illico; e vestigio; g. som
han kom, började han striden statim ut
venit, ex itinere (Cs. b. G. II. 6. 1)
proelium commisit.
Gendrifwa: refutare, refellere (crimina,
verba alicujus ngns beskyllningar, ngns
påståenden); confutare.
Genealog: genealogus (C.); skicklig g. qui
antiquitates nobilium familiarum
diligenter cognitas habet l. in familiis a stirpe
ordinandis l. enumerandis diligenter
versatur; antiquitatum gentilium auctor
religiosissimus (noggrann g.); flitig, ifrig g.
antiquitates familiarum cognoscendi
cupidus, in familiis a stirpe enumerandis
laboriosissimus, cupidissimus. -logi: 1. ss.
studium l. kunskap: genealogia; familiarum
notitia. — 2. = stamtafla: familiarum a
stirpe (ordine) enumeratio (N. Att. XVIII.
3); stemma; series gentilium l. gentis.
-logisk: g. förteckning index a stirpe
familiae deductus, series a stirpe familiae
ordine ducta; g-t werk liber, in quo
nobiles familiae a stirpe ordine
enumerantur; g-a kunskaper gentium l. familiarum
vetustarum l. nobilium notitia (N. Att.
XVIII. 5).
Genera: molestum esse, odio esse
alicui; premere, urgere alqm (sedulitas
autem stulte, quem diligit, urget, Hor.);
g-r jag dig? num tibi molestus sum l.
molestus intervenio?; harnesket g-de honom
lorica eum premebat; det g-de honom icke
att tala i tre timmar non gravabatur tres
horas continuas verba facere; nulla
lassitudine impediebatur, quominus - verba
faceret. -era sig: g. sig för ngt, för att göra
ngt fugere, defugere alqd; vereri, fugere
facere alqd (t. ex. C. de Or. III. § 153);
gravari facere alqd; verecundiā (pudore,
timiditate, ignaviā) impediri, quominus
faciat alqd.
General, adj.: i sammansättningar =
allmän, som beträffar det allmänna: summus;
universus; g.-mönstring universi exercitus
lustratio; g.-befäl summa rerum;
g.-befälhafware qui summo imperio praeest;
imperator summus.
General, m.: imperator; summus dux l.
imperator.
Generalisera: alqd ad ultimam sui
generis formam redigere (C. Or. cap. 10);
g. frågan a singulari (causa) ad universi
generis vim explicandam se conferre (de Or.
III. § 120); ad universi generis vim et
naturam se referre, ad genus et ad naturam
universam revocare argumenta, ad
communes rerum et generum summas revolvi
(C. de Or. II. § 133 ff.).
Generalitet: duces; ducum consilium.
Generation: 1. = aflelse, födelse:
generatio. — 2. aetas (slägte, mansålder);
hominum aetas [haec aetas nostra - juris
ignara est, C. de Or. I. § 40; ita est
ratio comparata vitae naturaeque nostrae,
ut alia aetas oriatur ex alia, de Am. §
101]; suboles, seculum (poet.).
-tionsorgan: natura; naturalia; loci.
Genfärd: ngns g. umbra alicujus.
Gengåfwa: donum, munus relatum l.
redditum; remuneratio; genom gåfwor och
gengåfwor warar wänskapen längst donis
(officiis, beneficiis) ultro datis et acceptis
maxime stabilitur (firmatur) amicitia.
Gengångare: umbra alicujus; han är en
g. från en förgången tid ex priori
hominum aetate relictus esse videtur;
tanquam ab inferis excitatus esse videtur.
Geni (franskt ord; lat. genius): 1.
divinum, singulare, summum, maximum
ingenium. — 2. = person med g.: homo
divino, singulari, summo, maximo ingenio
praeditus (jfr Snille).
Genialisk: ingeniosus (C. Tusc. I. § 80);
divinus (homo paene divinus); en g. tanke,
g. uppfinning divini l. summi ingenii
inventum, sollers inventum. -litet: summa
vis ingenii; summum l. divinum
ingenium.
Genius (latinskt ord, detsamma som i fransk
drägt heter Geni): 1. pl. genier: genius (=
skyddsande). — 2. = geni (wanl. i personlig
mening): ”en hwar kan icke bli en genius”
non omnibus summa illa data sunt; non
omnes ad illud summum pervenire
possumus; (ex quovis ligno non fit
Mercurius).
Genitiv: casus genetivus, (patricus).
Genkärlek: mutuus amor; hysa g.
redamare; amori alicujus respondere.
Genljud: imago (vocis); echo; gifwa g.
= genljuda; - dess g. är bland bergen qwar
voci respondent montes l. vocem vallibus
inclusam tenent montes; äran är dygdens
omedelbara g. virtuti gloria resonat
tanquam imago. -ljuda: resonare alqa re l.
alicui (af ngt, mot ngn; clamoribus aether,
avibus virgulta - af fåglarnes sång);
respondere (saxa voci r-ent, C.; non
canimus surdis: respondent omnia silvae, Vg.
Ecl. X. 8); vocem reddere, referre.
Genmäla: respondere. -mäle:
responsum; (relatio criminis).
Genom och (egentligen) Igenom: I. adv.,
nästan alltid i formen igenom: per, i synn.
i sammansättningar, ss. tränga igenom:
pervadere, penetrare (se wid wederbörande verb);
jfr II. 3. — II. prep.: 1. i (egentlig) lokal
mening (igenom, wanl. genom): per; i
sammansättningar: per, trans; ryktet sprider sig
g. hela staden per totam urbem vagatur
fama (manat tota urbe rumor, L.); giftet,
smärtan trängde g. märg och ben cunctos
artus pervasit venenum, dolor (per ossa
cucurrit gelidus tremor, Vg.); borra
swärdet ig. ngn gladio transfigere alqm; gå in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
