Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Grym ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anwändbarhet: (vena); bonitas; utilitas. — 2. hos
person l. lefwande wäsen i allm. = (godt)
anlag: (bona) indoles, materia; det är (godt)
g. i honom magna l. bona indoles, indoles
virtutis (till en duglig man) in eo est; det
finnes intet g. i honom nihil est in eo ad
virtutem materiae (L.); vigor (naturae,
aetatis).
Grym: crudelis (om sak så wäl som
person: c. mors, c. homo; c. supplicium,
c-simus hostis); saevus (tyrannus, leo; saevi
dolores g-a qwal); immanis (djuriskt g.);
g. uppsyn vultus atrox, torvus, acer, trux.
-het: 1. egenskapsord: crudelitas, saevitia;
öfwa g. mot ngn crudelitatem adhibere in
alqm, uti crudelitate -. — 2. = grym
handling: crudele, immane facinus, factum;
begå många g-r multa crudeliter facere.
Grymt: crudeliter, saeviter; g.
misshandla ngn crudelem in modum saevire
in alqm, cruciare alqm.
Grymta: grunnire, degrunnire. -ning:
grunnitus.
Gryn: granum; ptisana (malet gryn).
-ig: granosus; granulosus.
Gryning: diluculum.
Gryta: olla.
Grytkrok: uncus ollae. -lock: operculum
ollae. -öra: ansa.
Grå: 1. eg.: canus; askgrå cinereus; g. hår
cani (sc. capilli); canities; gammal och g.
canus; senex; blifwa g. canescere; blifwa
gammal och g. senescere; consenescere; få
g. hår af bekymmer o. d. curis senescere. —
2. oeg.: a. den gråa forntiden l. ålderdomen:
ultima antiquitas. — b. wara grå på ngn
= subiratum esse alicui.
Gråaktig: subcanus. -hårig: canus;
incanus. -hårsman: senex.
Gråna: canescere; grånad canus; i
förtid g-d praecanus.
Gråpapper: charta emporetica. -sparf:
fringilla domestica. -spräcklig: canis
maculis interstinctus. -sten: saxum.
Gråt: fletus; lacrimae; späda barns g.
vagitus; högljudd g. ploratus; g. och klagan
lamentatio; ejulatus; ej kunna tala för g.
prae lacrimis loqui non posse; med g-n i
halsen lacrimis obortis; ej kunna hålla sig
från g. lacrimas non tenere; utbrista i g.
in lacrimas effundi, prorumpere.
Gråta: lacrimare; flere; plorare
(högljudt); lacrimas fundere, effundere; (=
qwida) vagire; ejulare (g. och jemra sig);
g. bittert vehementer, misere flere; g.
strida tårar ad l. in lacrimas effundi;
lacrimis effundi (Vg.); vim lacrimarum
profundere (C.); ubertim flere (poet.); g. af
glädje gaudio lacrimare (Ter.); komma ngn
att g. fletum movere, lacrimas elicere
alicui; lacrimas excutere alicui (Ter.);
hwartill hjelper, att du g-r quid prodest flere?;
g. ut deflere; hafwa g-it ut omnes
exhausisse l. consumpsisse lacrimas; ej kunna
g. mer ad lacrimas obduruisse,
obtorpuisse (jfr C. Tusc. III. § 67); g. ngn (Solon
gret en son -, Tegnér) deflere alqm; g.
öfwer ngt lacrimare, illacrimare rei (C.),
rem, N., L.; deflere alqd, alqm (C.);
deplorare alqd, alqm; g. efter ngn l. ngt
flere, lacrimare desiderio alicujus; cum
lacrimis repetere alqd; wärd att g. öfwer
lacrimabilis, flebilis. -ande: lacrimans;
lacrimabundus; plorans; med g. tårar
multis (cum) lacrimis. -erska: 1. i allm.
lacrimans [mulier; ploratrix; ”g-an med ögon
blå” lacrimis oculos suffusa nitentes
(caesios)]. — 2. legd g. (quae conducta in
funere plorat, Hor.): praefica.
Gråtfärdig: vix lacrimas tenens. -mild:
flebilis; mollis, facilis ad fletum.
Gråwerk: pellis (sciuri cani).
Grädda, v.: (panem) coquere.
Grädda, f. l. Grädde, m.: flos lactis.
Gräfling: meles taxus.
Gräfning: fossio.
Gräfswin se Gräfling.
Gräfwa 1. absolut: fodere (puteum,
fossam, scrobem); ruere; den som g-er en grop
åt en annan, faller sjelf deri malum
consilium consultori pessimum est (Varr.); sua
exempla in consultores (l. auctores)
recidunt (expetunt), T. — 2. i förening med
prepositioner: a. g. efter: scrutari (Pn., T.
Germ. 4). — b. g. fram: eruere, effodere.
— c. g. i ngt: rimari (rastris terram),
scrutari, perscrutari; g. i böcker libros
volutare, pervolutare. — d. g. in:
insculpere alqd saxo (dat.), in saxo. — e. g.
igenom: perfodere, perforare. — f. g. ned:
defodere, infodere alqd in terram; (humo
mandare); bildl.: g. ned sitt pund (i jorden)
ingenium incultu atque socordiā
torpescere sinere (Sa. Jug. II.). — g. g. om:
refodere; identidem effodere. — h. g.
omkring: circumfodere; (arborem)
ablaqueare. — i. g. under: suffodere. — k. g. upp:
effodere, eruere; ruere. — l. g. ut:
effodere, defodere (terram, scrobem); cavare.
Gräfwa sig (blott tillsammans med
prepositioner): a. g. sig in i ngt: (fodiendo)
penetrare in alqd. — b. g. sig igenom:
perfodere (parietem). — c. g. sig ned: i
jorden in terram (effossam) penetrare, se
abscondere; g. sig ned i studier, i ensamhet
in literas, in solitudinem se abdere.
Gräfware: fossor.
Gräl, n.: a. (småaktig dispyt, lärdomsgräl,
skolgräl): concertatio (studiosior
concertationis, contentionis, quam veritatis, C.);
cavillatio; captiones. — b. (högljudd träta):
rixa; jurgium; (clamosa) altercatio;
trepidum irarum certamen (Hor. Ep. I. 19.
48; L. I. 7. 2); söka g. rixam quaerere;
börja g. rixam, jurgia movere.
Gräla: rixari; altercari; concertare; g.
med skolpojkar verba puerorum cavillari,
reprehendere.
Grälaktig, Grälig: rixarum,
concertationis cupidus; rixosus; morosus; jurgiosus.
Grälmakare: rixator; clamator,
altercator molestus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
