Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Halfcirkelformig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af h.). -cirkelformig: semicircularis; formā
semicirculi. -dager: crepusculum (=
gryning l. skymning); lux incerta l. ambigua;
det rådde h. i rummet in cubiculo erat
crepusculum quoddam l. incerto quodam
lumine illustrabatur cubiculum. -dunkel:
crepusculum. -död: semivivus;
semianimis. -fjerde, -femte: tertius, quartus cum
dimidio. -full: semiplenus. -galen: prope
furiosus, delirus. -gjord: semiperfectus;
inchoatus, mancus; lemna arbetet h-t
semiperfectum l. inchoatum opus relinquere;
god början är h. gerning dimidium facti,
qui coepit, habet - (Hor.). -gud:
semideus; heros. -gången: semimaturus (det
enkla maturus brukas i bet. fullgången så
wäl om fostret som om barnaföderskan);
nedkomma med ett h-t foster partum
immaturum edere; i oeg. men. = mancus;
praecox, immaturus (brådmogen). -klot:
hemisphaerium. -klädd: seminudus. -lärd:
semidoctus (C.); leviter eruditus. -mogen:
semimaturus. -måne: luna dimidiata.
-naken: seminudus. -part: dimidia pars.
-qwäden: förstå h. wisa quid per ambages l.
obscure significetur l. jactetur, intelligere,
expedire, interpretari. -rusig:
semimadidus; uvidus. -sjuk: infirmior, languidior.
-sofwande: semisomnis l. -nus. -stop:
sextarius. -stöfwel: caliga (gröfre);
cothurnus. -sula: soleam dimidiam (caligae l.
calceo) suffigere. -syskon: (fratres) eadem
matre l. eodem patre geniti. -syster:
soror eodem patre l. eadem matre nata;
(soror germana).
Halft: 1. eg.: ex dimidia parte (t. ex.
perfectus); i sammansättningar semi-, t. ex.
semisomnis halft sofwande. — 2. i allm. =
ofullständigt, icke helt: non omnino [quid
tibi velles, intellexi - jag förstod dig blott
h. (till hälften)]; non plene l. plane, non
satis.
Halftimme: semihora. -tredje:
sestertius (semis-tertius). -upphöjd: h-t arbete
(bas-relief) opus leviter eminens,
prostypum (Pn. XXXV. 43 Forcellini).
Halfwa: dimidia pars.
Halfwera: mediam rem dividere,
secare; h. med ngn rem (laborem, curam)
aequabiliter partiri, communicare cum alqo;
aequam utrumque partem sumere,
(curare).
Halfwild: semiferus, semibarbarus.
-wuxen: semiadultus; nondum (satis l.
plane) adultus. -wägs: han hade kommit h.
till staden jam (domo ad urbem
proficiscens) dimidium spatium confecerat. -år:
semestre tempus; sex menses; hyra, städja
för h. in sex menses conducere; halfårs-
(i sammansättningar) semestris (t. ex. s-e
stipendium halfårslön). -årig: semestris
(spatiis interjectis s-bus med h-a
mellantider). -äten: semesus. -ö: peninsula.
-öppen: semiapertus. -öre: semuncia.
Halka, f.: via lubrica.
Halka, v.: 1. i eg. men.: a. absolut (slinta
och falla): lapsare, labi, prolabi (fallente
vestigium l. pedes solo, L. XXI. 36. 7).
— b. h. ned: delabi. — c. h. undan: elabi.
— 2. oeg.: a. h. förbi (ngns öron):
praeterlabi (C. de Or. II. § 109); (fugere). —
b. h. öfwer ngt (om personligt subjekt):
leviter l. tanquam praetereuntem tangere,
attingere, perstringere, paene praeterire
alqd.
Halkig: lubricus.
Halkning: lapsus; prolapsio.
Hall: atrium.
Hallon: rubum. -buske: rubus.
Halm: culmus (halmstrå och halm i
kollektiv mening: hordei, fabae; culmo tegere
domum); stipula (kollekt.); stramen (poet.),
stramentum (sing. koll. och plur.: casa s-to
l. s-tis aridis tecta; s-tis incubare). -band:
vinculum stramenticium. -bädd: cubile
stramineum; stramenta (n. pl.); bereda
ngn en h. stramenta l. stipulam
substernere alicui. -kärfwe: merges (fasciculus)
stramenticius. -madrass: culcita farta
stramento. -matta: teges stramenticia. -stack:
congeries stramentorum. -strå: culmus;
avena. -tak: tectum stramenticium; koja
med h. casa stramentis tecta. -tapp:
stramenti manipulus. -täckt: stramineus;
stramento l. -tis tectus. -wiska: peniculus.
Halning: tractus.
Hals: I. (kroppsdel hos menniska l. djur):
1. i eg. uttryck: collum, cervix l. wanligare
cervices (nacke), jugulum (alla dessa ord
brukas endast med afseende på det yttre af
halsen, icke med afseende på det inre och dess
funktioner); fauces (swalg); gula, guttur
(= strupe); wargen hade fått ett ben i h-n
os devoratum faucibus (fauce) haerebat
lupi; (tranan stack sin långe h. in i wargens
grus gulae lupi credebat colli
longitudinem, Phdr. I. 7); lång, smal h. procerum
et tenue collum; falla ngn om h-n collo
alicujus brachia circumdare (circumfundi,
Ov.); amplecti alqm; få (gripa) ngn i h-n
collum, fauces alicujus apprehendere,
obtorquere; bryta h-n af sig l. ngn cervices
sibi frangere; fauces alicujus elidere;
jugulare alqm; hwit h. candidae (roseae)
cervices; - wara torr, skroflig, klar, hafwa
ondt i h-n faucibus arere, fauces arent
alicui; asperis, lēvibus l. liquidis faucibus
esse (jfr Qu. XI. 3. 20); ex faucibus
laborare; fauces dolent alicui; bränna sig i
h-n guttur, fauces adurere; skölja h-n
fauces eluere; stå på sin h. capite sistere (Pt.).
— 2. i bildliga uttryck: a. (löpa, begifwa sig
bort) hals öfwer hufwud = i brådskande fart,
utan dröjsmål: praecipitem, subito
(fugere, abire). — b. i uttryck för beswär,
obehag: hafwa göromål på h-n sustinere onus,
negotium; premi, distringi (obrui)
negotiis; skaffa ngn en process på h-n litem
intendere alicui, lite distinere, morari (Hor.)
alqm; skaffa ngn göromål, beswär på h-n
negotium exhibere alicui; få sig en
process, en fiende, ett krig, en sjukdom på h-n lite
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
