Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hederlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fidem meam; sätta sin h. i pant fidem suam
obligare, obstringere; en man af h. homo
summae fidei (plenus fidei, Enn. ap. C.
de Sen. I. 1), vir bonus (C. de Off. III. §
70); vir honestus, probus; en man utan h.
homo sine ulla religione (N.), sine fide;
homo improbus; lita på, trygga sig wid
ngns h. fidei alicujus se committere,
alicui fidem habere; det strider emot min h.
non est meae religionis, non convenit
meae virtuti (N.); h-n fordrar det ad fidem
bonam pertinet (C. de Off. III. § 67), ad
religionem pertinet; viri boni est; bryta
mot h-ns lagar a fide justitiaque
discedere (ibdm § 79).
Hederlig: 1. objektivt (om saker) = som
gör ngn heder l. göres till ngns heder, är
med ngns heder förenligt (anständigt): a. i
allm.: honestus (vobis illum tanto
minorem praecurrere vix honestum est, C. de
Or. III. § 230; prima sequentem in
secundis tertiisve consistere honestum est,
C. Or. c. 1; mors honesta turpi vitae
anteponi debet; utinam mors mearum
fortunarum h. exitus esset!, Sa.); decōrus
(id viro dignum et d-um est, C.); h.
begrafning justa funebria; få en h. begrafning
justo funere efferri; sepulturae honore
affici (carere icke få -). — b. särskildt =
(hedersam) frikostig: liberalis; amplus. —
2. subjektivt (om personer, deras karakter och
beteende) = rättskaffens, samwetsgrann;
wälfrejdad: honestus (vir h., genus h-um -
hederlig härkomst -, h-a domus, familia h-t
hus, h. slägt, familj -, h-i mores h.
karakter); bonus (vir bonus - h. karl); probus;
sanctus, integer; h-t beteende, h-a tänkesätt
probitas morum, vitae; probitas animi;
h. flicka puella honesta, pudica. -lighet:
honestas (hederlig 1 a, 2); liberalitas
(hederlig 1 b); probitas, integritas (hederlig 2).
-ligt: 1. = liberalt, frikostigt: liberaliter. —
2. = redligt, samwetsgrant: honeste; probe;
sancte; recte; det war h. gjordt honeste,
probe fecisti.
Hedersam: liberalis. -samhet: liberalitas.
Hedersbetygelse, -bewisning: honor; quod
datur, tribuitur honori alicujus. -dag: dies
alicui clarus (C. de Am. § 12), festus,
solennis. -drägt: vestis insignis; insigne,
pl. insignia. -gäst: is, cujus honori
datur convivium; qui honoris causa
invitatur; honorarius conviva. -känsla: pudor
(intelligam, utrum p. et officium, an
timor apud vos plus valeat, Cs.);
verecundia. -ledamot: honorarius socius. -man:
vir bonus, vir bonus et honestus (in quo
nulla est fraudis suspicio, C. de Off. I. §
33); en gammal h. senex optimus,
probissimus; med bibetydelse af enfald
(beskedlighet) äfwenledes vir bonus (optimi illi
quidem viri, sed non satis eruditi, C. Tusc.
I. § 6; de Fin. I. § 25). -ord: gifwa ngn
sitt h., lofwa på sitt h. fidem dare alicui,
fidem interponere in (för) alqam rem;
fidem suam obligare. -plats: sedes
honoris (C. Cat. IV. 1. 2); locus
honoratissimus, alicujus honori datus. -post:
honor, pl. honores. -sak: det är för honom
en h., räkna ngt för en h. fama, fides
alicujus agitur; famam, fidem agi, ducere in
alqa re. -ställe: honos (jfr Embete). -tecken:
insigne (honoris). -titel: nomen honoris
insigne. -tjenst: officium; quod alicujus
honori tribuitur; den sista h-n supremum
officium; justa (funebria); wisa ngn en h.
officium praestare, tribuere alicui;
supremo officio afficere; justa solvere alicui.
-wakt: custodes, stipatores alicujus
honori dati.
Hederwärd: honestus, bonus (honore
dignus = heder wärd).
Hedning: paganus (jfr Hedendom); verae
religionis expers l. ignarus; h. i sin
wandel homo impius; lefwa som en h. impie
vivere. -nisk: ethnicus; h. okunnighet
summa verae religionis ignorantia; h.
widskepelse superstitio homine christiano,
Christi cultoribus indigna.
Hedra: 1. med personligt subjekt: honore
afficere alqm; honorem habere, tribuere
alicui; honestare (non dominus domo, sed
domino domus honestanda est, C.);
decorare (Socrates dixit se meruisse, ut
amplissimis honoribus decoraretur, C.);
ornare (alqm laudatione, praemiis);
colere (Deum, parentes - fader och moder),
colere et observare (eos, quorum vita
perspecta in rebus honestis atque magnis
est, - sicut alqo honore aut imperio
affectos observare et colere debemus, C.
de Off. I. § 149); vereri, revereri (wörda,
wisa aktning - est adolescentis majores natu
revereri, vereri, C.); prosequi alqm
(laude); h. ngn med ett besök ad alqm venire
salutatum; h. ngn med ett uppdrag
mandatum honestum dare alicui. — 2. = göra
ngn heder; wara, lända ngn till heder: a. med
personligt subjekt: honori esse alicui (t. ex.
parentibus defunctis). — b. om sakliga
subjekt: decori, laudi esse alicui, honestum,
laudandum esse l. dylika omskrifwande
uttryck: hans försigtighet h-r honom hujus
cautio laudanda est; detta h-r mera hans
förstånd än hans mod hoc non tam magni
animi quam magni ingenii (l. magnae
prudentiae) est; detta h-r ej hans
försigtighet in hac re illius desidero
prudentiam; det h-r Alexander, att han ej wille segra
genom list Alexandro laudi est, quod
hostes dolo superare noluit.
Hedra sig: honeste, decore, magnifice,
liberaliter (ɔ: frikostigt) versari in alqa re;
(han riktigt h-de sig egregie vero rem
gessit; summa liberalitate usus est).
Hedrande: honestus; honorabilis;
(laudabilis; egregius); utweckla en h.
werksamhet honeste, egregie, magna cum laude
in alqa re gerenda versari; det är h. för
honom ei laudi (decori) est, quod -; jfr
Hedra 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
