Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Härad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exercitum comparare, colligere; utrusta,
wäpna en här exercitum ornare, armare;
underhålla en här exercitum alere; anföra en
här praeesse exercitui; föra en här
(någonstädes l. på ngt sätt) ducere exercitum;
uppställa, ordna h-n exercitum, aciem
instruere; slå en här exercitum fundere; den
segrande h-n victor exercitus; hålla sträng
krigstukt i h-n exercitum severe habere,
severā disciplinā regere; lägga h-n i
winterqwarter in hibernis collocare, in
hiberna deducere exercitum; med en liten
här nedgöra fiendernes massor parva manu
immensas hostium copias prosternere. —
2. i allm. mängd, swärm af lefwande
föremål: agmen, turba (avium, cicadarum).
Härad: territorium; pagus (T. Germ.
12).
Häradsting: conventus territorialis.
Häraf (= af detta): 1. i ablativ betydelse:
hinc, ex hac re (t. ex. intelligi potest,
nascitur l. oritur difficultas o. d.). — 2. i
partitiv mening: hujus rei; ex hac re. —
3. i objektiv mening: hujus rei (sanningen
h. inses lätt hoc verum esse facile est
intelligere).
Härd: I. focus; göra upp eld på h-n
ignem ministrare, facere in foco; för hus
och h. pro aris et focis; sitta wid egne h-n
ad focum suum sedere; icke ega egen h.
certum larem non habere. — II. i synn. i
plur.: cervices; humeri.
Härda: I. intr.: h. ut: durare; obdurare;
perdurare; perstare; h. ut med ngt ferre,
perferre, perpeti alqd; här h-r jag ej ut
ett år hic ego annum obdurare
(permanere) non potero (C.). — II. tr.: durare
(ferrum; ventrem; labore adolescentes);
indurare (aciem ferri); confirmare;
(temperare ferrum); h. mot ngt ad alqd
durare; blifwa, wara h-d mot ngt
obdurescere (ad dolorem, ad omnia); durum,
duratum, induratum esse, occalluisse ad
alqd, contra alqd; det h-r (stålsätter) själen
- callum obducit animo (C.).
Härda sig: se durare (labore
adolescentes se durant, Cs.).
Härdad: durus (fortes ac duri
Spartiatae; pedes d-simi, C.); patiens;
induratus; h-dt lefnadssätt vita dura.
Härdig: durus; patiens; fortis. -het:
duritia; patientia.
Härdning: stålets h. temperatio ferri.
Härefter (= efter detta): 1. i fråga om
tid: posthac, in posterum (= allt h.,
hädanefter); ngn tid h. post, aliquanto post;
twå år h. post duos annos. — 2. = enligt
detta: ex hac re, ad hanc rem; h. har du
att rätta dig ad hoc praescriptum te
accommodare debebis. -emellan: inter haec
(loca). -emot: contra hoc l. haec; h. kan
intet sägas contra dici nihil potest.
Härflyta (om abstrakta subjekt): emanare
(hinc nostra mala, C.); proficisci, nasci,
oriri ab, ex alqa re (injuriae saepe
proficiscuntur a metu, C.; hinc - furta,
peculatus, expilationes nascuntur, id.; ex
opulentia oritur invidia, Sa.); allt detta
har h-it af samma källa ex eodem omnia
fonte fluxerunt (C.).
Härfram: hac (via); huc.
Härftråd: stamen; licium.
Härfwa: fasciculus filorum.
Härfågel: upupa epops. -färd: iter
militare; bellum. -förare se Fältherre.
Häri: = i detta, t. ex.: h. har du rätt
recte tu quidem; istud recte dicis; h.
stämma alle öfwerens in hac re omnes
consentiunt (hoc inter omnes convenit); h. är
jag utan skuld hujus rei culpa nulla mea
est. -ifrån: hinc (i lokal och kausal men.:
cras h. proficiscar; Athenae h. absunt
duo milia passuum; hinc illae lacrimae).
-igenom: 1. i instrumental men.: hac re; his
rebus (i begynnelsen af period: qua re,
quibus rebus). — 2. i lokal men.: hac
(härfram); per hunc locum. -in = Hit in. -inne:
hic intus l. domi.
Härja: populari, depopulari; vastare;
devastare.
Härjemte: simul.
Härjning: vastatio; populatio.
Härkomst: genus; natales (Pn., T.);
origo (L.); låg, lysande h. obscurum,
ignobile, clarum, nobile, splendidum genus;
wara af låg h. obscuro, ignobili genere
ortum, natum esse (claris, obscuris
majoribus ortum esse, C.; obscuris, claris
natalibus ortum esse, T.); skryta, yfwas
öfwer sin h. generis nobilitate, claritate
elatum esse, gloriari; (nobile) genus
jactare, Hor.; leda sin h. från ngn, från ett
ställe ab alqo, alqo loco (municipio
Tusculo) ortum esse; originem ducere (Hor.),
trahere (L.) ab alqo, alqo loco; (genus
ducere Olympo, Vg.); ad alqm auctorem
referre originem (L. praef.); en person af
låg, hög h. homo summo, obscuro genere
natus.
Härleda: 1. i allm.: ducere, deducere
alqd ab alqa re; petere, repetere (alqd a
capite, a fonte - från dess källa = orsak;
alte repetere = grundligt h.); referre alqd
ad - (= återföra, hänföra ngt till dess källa).
— 2. särskildt: h. ett ord: ducere nomen
ab l. ex nomine; originem verbi repetere
ab alqo verbo; originem nominis l. verbi
indagare, expedire, aperire (Varro de l.
l. V. § 4. 5. 7. 8); derivare (Qu.). -leda
sig: duci (deduci) ab alqa re (i temporal
och kausal men.: initium rei ductum est a
re; Socratis contumacia ab animi
magnitudine ducta erat, C.); manere - ab alqo
tempore l. aetate (= förskrifwa sig ifrån -
inde institutum manet, ut - derifrån h-r
sig det bruket, att -, L.); proficisci [=
hafwa sin (bewekelse-)grund i] ab alqa re (se
Härflyta); oriri ab, ex re [timor ortus est
ab, ex re; causa rei (orta) est a timore].
-ledning: 1. ett ords h.: verbi notatio (C.
Top. c. 8); originatio, derivatio (Qu.);
origo i objektiv mening = ursprung: ordets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
