Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Känna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Känna: I. om känseln: 1. i allm. känna,
k. på, k. efter = med känseln förnimma l.
undersöka: (tactu) sentire (pondus,
lēvitatem, asperitatem rei); - kunna ses och k-as
sub aspectum et tactum cadere; -
tangere, attingere, temptare - k. på (med
tonwigt på verbet) l. efter (t. ex. venas
tangere, pulsum venarum attingere, T. Ann.
VI. 50; gallinas temptare - k. höns -, Col.);
tactu explorare (venam); noga k. på
pertemptare (aciem pugionis); k. efter om
dörren är stängd num janua clausa sit,
temptare, explorare. — 2. med predikatsnomen,
mest i passivum: ngt k-es hårdt, sträft, fint
ad tactum l. tactu (l. tangenti) durum,
asperum, molle, lēve est. — 3. k. sig för:
a. eg.: (manu, pede) praetemptare (viam,
iter). — b. oeg. = i allm. undersöka:
praetemptare (sensus alicujus); ante
explorare (quid velit, sentiat aliquis - hwad
ngn tänker l. will); med smaken k. efter
degustare, praegustare. — II. = hafwa en
känsla af ngt, sinligen l. andligen förnimma,
erfara (afficieras): 1. i allm., absolut:
sentire (famem, sitim, dolorem; - med
substantivobjekt blott om sinliga affektioner; -
med ord uttrycka hwad man k-r quid
sentiat, eloqui; sensus suos, sensa mentis
aperire, exprimere dicendo); affici, capi
(dolore, desiderio); capere; percipere
(dolorem, gaudium ex alqa re); k. en swår
plåga dolore cruciari, vexari, uri; (djupt)
k. sin förlust desiderio tangi, moveri
(quantum damni fecerit, sentire, magno dolore
sentire); k. lifligt celeriter moveri; k.
beundran, tacksamhet admiratione moveri,
gratiam habere; - för öfrigt oftast jemte
objektet med enkla verb, ss.: k. hunger, törst,
köld, leda, blygsel, ånger, medömkan, ledsnad
esurire, sitire, algere, fastidire; pudet,
poenitet, miseret, piget alqm; k. njutning,
k. en behaglig känsla voluptate, jucunditate
affici, perfundi; jucunde moveri; k.
wälwilja för ngn favere, cupere, studere
alicui; k. aktning, beundran för ngn revereri,
admirari alqm; tolka hwad man k-r för ngn
quo animo sit in alqm, quomodo sit in
alqm affectus animo, verbis l. re
declarare. — 2. k. på: sentire (sentiet, qui vir
siem, Ter.). — 3. k. på sig: praesentire,
sentire (senectutem, mortem
appropinquare). — 4. med predikatsnomen: a. med
yttre objekt: (sentire); k. ngt tungt, hårdt
dolere; aegre, moleste, graviter ferre alqd;
det k-es tungt att wara öfwergifwen af sina
wänner doleo me esse ab amicis relictum
ɔ: cui non dolorem moveat amicorum
perfidia?; det k-s ljuft - juvat delectat. —
b. k. sig: se sentire, t. ex. liberum; k. sig
illamående, swag parum valere; vires se
deficere, sibi deesse sentire; k. sig ensam
solum, ab omnibus desertum sibi videri
(Vg. Aen. IV. 330); k. sig hungrig, trött =
esurire, fessum esse; k. sig stark viribus
fidere, confidere; k. sig stark nog till ngt
viribus sibi videri satis valere ad alqam
rem; k. sig trygg tutum sibi videri. — 5.
ngt k-es efter: manet, haeret sensus rei.
— 6. låta ngn k. t. ex. sin makt, mildhet:
facere, ut aliquis potentiam suam
sentiat l. experiatur; potentia, clementia sua
uti in alqo; clementiam exercere in alqm;
- hunger, feber låter k. sig fames, febris
sentitur; fame febri temptatur aliquis;
aliquis incipit esurire, febri jactari, (febris
accedit). — III. = hafwa kännedom l.
kunskap om ngn l. ngt: 1. i allm.: novisse,
cognovisse, tenere, scire; wäl k. penitus
cognovisse, cognitum, perspectum habere
alqd; k. sig sjelf semetipsum novisse; k.
ngns karakter alicujus mores novisse,
perspectos habere; (qualis sit aliquis,
cognovisse); k. ngns sans och hofsamhet novisse
alicujus aequitatem et animi
moderationem (C. de Sen. I. 1); k. wägen viam
scire; viae peritum esse; k. werlden mores
hominum, res humanas novisse; k.
menniskorna, sin tid (tenere venas hominum,
C.), mores suorum temporum novisse; k.
bokstäfwerne literas agnoscere, scire; det
är (allmänt) kändt satis omnibus notum
est; constat; icke k. ignorare. — 2. lära
att k.: cognoscere, noscere alqm; känn dig
sjelf nosce temet ipsum. — 3. k. (lära k.)
en person = wara (blifwa) (personligen)
bekant med ngn novisse alqm; wäl k. ngn
familiaritate conjunctum esse (conjungi)
cum alqo; k. ngn blott till ansigtet de facie
novisse alqm; (mots. ego te intus et in
cute novi, Ps.). — 4. k. (lära känna) ngn
ss. sådan l. sådan l. för en egenskap:
cognovisse, cognoscere alqm fortem, memorem;
göra sig känd, blifwa l. wara känd ss. -
cognosci memorem, gratum; han är känd för
att wara girig l. för girighet constat
(notum est, fama constans est) eum avarum
esse; ejus comperta avaritia est. — 5. k.
ngn från en god sida: in bonam partem
cognovisse alqm; wara wäl känd bene
audire; wara illa känd male audire; infamem,
famosum esse; non bona est fama l.
existimatio alicujus. — 6. pregnant: göra känd,
göra sig känd (= winna ett namn):
nobilitare, nobilitari; alicujus nomen celebrare,
clarum facere. — 7. k. igen: agnoscere
(hominem; cantum; signum); cognoscere;
noscitare; noscere. — 8. k. åtskils, k.
person l. sak från annan: internoscere (fucata
a veris); dignoscere; distinguere.
Kännare: (vir, existimator) intelligens,
peritus (periti i mots. till imperiti, ignari
- i fråga om konstwerk - C. de Off. III. 15);
doctus (homo) vel etiam usu peritus (ibdm
I. 147); alla k. omnes, qui de - arte
judicare possunt, quorum intelligens est de
arte judicium; sin k. subtilis, elegans
existimator rei, artis (spectator formarum -
af qwinnoskönhet, Ter.). -blick:
intelligentes, eruditi oculi, (arguti oculi). -min:
vultus existimatoris periti, (vultus
argutus).
Kännas wid: 1. = erkänna, widgå:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
