Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Liten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(wanl.) alqa re; l. derpå, att (= den
omständigheten, att -) confidere eo, quod -;
l. på att confidere (sperare) alqd esse l.
futurum esse; non dubitare, quin sit l.
futurum sit; l. på det noli dubitare; l. på
mig me vide (Pt., Ter.); mihi crede.
Liten: I. i allm.: parvus (locus; tempus;
puer; stultitia); exiguus (corpus,
numerus, fiducia); tener (späd); tenuis (tunn,
klen); angustus (knapp, trång); ofta medels
deminutivändelse: filiolus, libellus, puellula
o. s. w., l. son, bok, flicka; l. till wäxten
staturā brevis, pusillus; l-t barn infans;
tener puer, tenera puella; då jag war l. me
parvulo l. puerulo, admodum puero; min
lille wän mi amice; för l. rock, sko vestis
angusta, angustior; calceus minor pede
(Hor.); för l. till l. för minor quam pro re,
minor quam ut l. quam qui alqd efficere
possit; l. förmögenhet parvae facultates,
copiae; parva res; rei familiaris angustiae;
en l. stund breve tempus; brevis mora;
wända sig bort för en l. stund parumper se
avertere; wänta en l. stund paulisper
exspectare; för en l. stund sedan paulo ante;
nuperrime; l. själ parvus, pusillus,
abjectus, demissus animus; så l. tantulus; (tam
parvus, brevis); huru l. quantulus,
quantillus (quantillā sapientiā regitur
mundus!); så l. som möjligt quam minimus;
om aldrig så l. si ullus. — II. neutr. sing.
litet: 1. ss. nomen: paulum (= ngt litet -
carnis, panis l. kött, bröd), paululum;
parum = för litet (föga; multum
eloquentiae, sapientiae parum - mycken
wältalighet, litet förstånd); något l. större paulo
major; äta l. paulum cibi sumere; icke så l. =
aliquantum, nonnihil; blott l. = non
multum (äta blott l. non multum cibi sumere;
blott l. större non multo major); huru l.
quam nihil; quam non multum; (quam
parum, quantulum); lika l. som - non plus,
quam. — 2. ss. adverb: paulum, parum,
aliquantum, non multum (om synonymien
se under 1) samt sub i sammansättningar
med betydelse af paulum, paululum
(subiratus, subniger); wänta l. exspecta
parumper, paulisper (jfr I); så l. jag än kan
gilla - quamvis probare non possim; det
wet du lika l. som jag hoc tu non magis,
quam ego, scis; (hoc mecum ignoras, Hor.);
lika l. som ut l. quemadmodum non - sic
- non - (quemadmodum tibicen sine
tibiis canere, sic orator sine multitudine
audiente eloquens esse non potest, C. de
Or. II. § 338); om aldrig så l. si quidquam;
si vel minimum. -het: parvitas;
exiguitas; tenuitas (facultatum).
Litograf = Stentryckare.
Litterat: litteratus (homo); litteris
eruditus.
Litteratur: litterae (med afseende på språk
och nationalitet, latinae, graecae,
domesticae, externae); libri; scripta; klassisk l.
litterae antiquae, l-ae graecae et latinae;
romersk l. litterae latinae l. Romanorum
(ej romanae); wara hemma i l-n in litteris
multum versatum esse; litteris (latinis)
perfectum esse; multae litterae sunt in
eo; filosofisk, matematisk l. libri de
philosophia l. qui in philosophia versantur, libri
philosophorum, mathematicorum; dålig l.
mali (indocti, insulsi) libri. -gren:
genus l. pars litterarum. -historia:
*litterarum (litteraria) historia; skrifwa en,
studera romersk l. litterarum latinarum
genera et aetates persequi (jfr C. Brut. §
74), complecti. -kännedom: litterarum
cognitio.
Litteratör: litterarum studiosus, cultor;
lefwa som l. (a republica remotum) in
litteris aetatem transigere, litteris totum
se dare l. vacare.
Litterär: (eruditus; doctus); qui in
litteris versatur, est de litteris; l-t arbete
liber, libellus; l. bildning, yrke eruditio;
artificium eruditum; l. strid de litteris
concertatio. -ärt: l. bildad litteratus;
litteris tinctus, imbutus.
Liturgi: *liturgia; (indigitamenta,
indigitamentorum liber).
Livré: famularis vestis color, insignia
(certi domini, certae domus propria).
Ljud: sonus (tubae, tonitrūs, nervorum,
vocis); vox (= artikuleradt l.; ton); starkt l.
sonitus, clangor; knarrande, smattrande l.
crepitus; basunaljud tubarum strepitus,
clangor; gifwa från sig ett l. edere,
reddere sonum; vocem mittere, emittere
(moriēre, si emiseris vocem, L.); äska l.
silentium poscere (manu, T.); silentium
(fieri) jubere, imperare; (veniam l.
copiam dicendi petere); skaffa sig l. (gehör)
audientiam sibi facere (C. de Sen. § 28);
taga l-t ifrån ngn obstrepere alicui; de
olika bokstafsljuden litterarum soni; skilda
tungors l. dissonae voces.
Ljuda: sonare; sonum edere, reddere;
l. starkt clare sonare; strepere; clangere;
l. lika idem sonare (c et k idem sonant);
consonare; eundem sonum habere; en l-nde
malm och klingande bjellra inanis verborum
(velut tintinnabuli) sonitus l. tinnitus.
Ljudbotten: testudo; cavum testudinis.
Ljudelig: clarus. -ligen: clare; clara voce
(pronuntiare alqd).
Ljudhål: foramen (tibiae o. dyl., Hor.
A. P. 203). -lös: mutus (mållös); tacitus
(t-o gressu med l-a steg).
Ljuf, Ljuflig: amabilis (frigus swalka;
insania hänryckning, Hor.); jucundus;
gratus; dulcis; suavis; ljuf, ljuflig sömn
gratus, dulcis (mollis) somnus; grata,
jucunda quies; l-g smak dulcis sapor; l-g röst
vox jucunda; ljuft leende dulcis risus (dulce
ridentem Lalagen, Hor.); l-g lukt suavis
odor; ljufwe wän dulcis, (jucunde) amice;
l-g trakt loca amoena; det är ljuft att höra,
hwila juvat audire, suave est quiescere
(suave mari magno turbantibus aequora
ventis e terra - spectare ruinam, Lucr.);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
