Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Ljufhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ljuft och ledt laeta tristia; ljuf förwillelse
gratissimus error (Hor.).
Ljufhet, Ljuflighet: jucunditas; suavitas.
Ljufligt, Ljuft: jucunde; grate; suaviter;
le l. dulce ridere; sofwa l. jucunde,
molliter dormire.
Ljuga: mentiri (palam; joco);
mendacium dicere; l. i hop mentiri, ementiri
alqd; confingere alqd; l. för ngn
mendacio fallere alqm; verba dare alicui; l. på
ngn mentiri in l. adversus alqm; falso
insimulare alqm alicujus rei; (jfr Beljuga);
den som en gång l-t, tror man ej mera qui
semel mentitus erit, ei credi posthac -
non oportet (C.); homini mendaci etiam
verum dicenti non credimus (C.). -are:
mendax, vanus homo; göra ngn till l.
mendacii convincere, coarguere alqm; en l.
bör wara minnesgod mendacem hominem
eundem memorem esse oportet; stor l.
homo mendacissimus, totus ex fraude et
mendacio factus.
Ljum: tepidus (aqua, ventus,
tempestas; affectus, ignis - kärlek -); wara,
blifwa l. tepere, tepescere. -het: tepor
(aquae, tempestatis); l. i intresse för ngt
lentum, remissum studium; languor;
frigus (amantis queri).
Ljummas: tepescere; tepefieri.
Ljumskbråck: hernia; ramex inguinis;
enterocēle.
Ljumske: inguen.
Ljumt: tepide (oeg.: remisse; languide;
frigide).
Ljung: erīca.
Ljunga: 1. intr.: fulminare; fulgurare;
l. fram emicare; (i sitt tal) l. mot ngt (mot
missbruk, laster) verborum fulmina mittere,
torquere; verborum fulminibus
(percellere), insectari vitia. — 2. tr.: l.
straffdomar mot ngn verborum fulminibus
percutere, insectari, terrere alqm. -ande:
ett l. föredrag verborum fulmen, fulmina.
-are: = (Juppiter) Tonans, Juppiter
fulminans.
Ljungblomma: flosculus ericae.
Ljungeld: fulgur; fulmen (jfr Lat. Lex.).
Ljunghed: ericētum.
Ljus, adj.: 1. i eg. men.: a. i allm.:
clarus (i sig ljus - sol, dies); illustris (= i
sig ljus och upplyst; sol; dies; cubiculum,
domus; nox sideribus, lunā illustris
stjernljus, månljus natt); lucidus (poet. =
illustris); luculentus (id.); illuminatus,
illustratus (= upplyst); l. dag dies illustris,
certus; det är l-t, l. dag lucet; när det blir
l-t, skall jag komma quum l. quando
illuxerit, diluxerit, lux orta erit, veniam; på
l-e dagen (om l-e dagen, wid ljusan dag) luce
(C. de Off. III. 93: l. palam in foro
saltare); clara luce; stå i ljusan låga igne
collucere; totum ardere; sofwa upp på l-e
dagen in lucem dormire, stertere. — b. l.
färg: color clarus, laetus, vigens,
candidus (lysande, liflig färg); c. albidus,
dilutior, languidus, pallidus (= blek färg); l.
hy candidus color; l-t hår flavi crines; l-a
ögon caesii, caerulei oculi. — 2. i oeg. men.:
l-t hufwud acutum, felix, bonum,
promptum ingenium; de l-a sidorna af en sak l.
hos en person laudes, virtutes alicujus rei,
hominis; l-a ögonblick spiramenta,
intervalla (sanitatis, felicitatis af helsa, lycka);
l-a utsigter laeta, bona spes; en l. idé
callidum inventum l. consilium.
Ljus, n.: I. = ljus som råder
någonstädes l. sprides öfwer ngt: lux: a. i eg. uttryck:
klart, rikt l. clara, magna, larga lux; swagt
l. lux maligna; l-t faller på ngt lux cadit
in rem, rem illustrat; ngt får l. af ngt
illustratur, collustratur alqa re, lumine
alicujus; stå i l. collucere, collustratum
esse; gifwa l. åt ngt lucem dare rebus
(Hor., Vg.), suo lumine illustrare alqd;
sprida l. lucem spargere; se ngt mot l-t
contra lucem videre, contemplari alqd
(haec - pictura - amat obscurum, volet
haec sub luce videri, Hor.); stå i l-t för
ngn alicui obstare a luce l. sole; alicui
officere; l-t går upp lux oritur, occidit;
sky l-t lucem odisse, fugere; wid dagens l.
luce; l-ts werld haec, hujus vitae lux; se
werldens l. in lucem suscipi l. edi. —
b. i oeg. uttryck: sanningens l. lux
veritatis (C.); det är ljusens sanning luce clarius
est; sprida l. öfwer en sak ad rem
cognoscendam lumen afferre, praeferre; rem
illustrare, explicare; draga fram i l-t,
bringa (ett brott) i l-t (wanl. i dagen) in lucem
proferre, protrahere, eruere; patefacere,
aperire, detegere (conjurationem); ställa
en sak i hennes rätta l. quale quidque re
vera sit, explicare; wisa sig i sitt rätta,
fulla l. enitere (virtus); clarum exsistere;
ställa ngt, stå i ett falskt l. rem aliter,
atque re vera sit, exponere, narrare;
(veritatem obscurare, infuscare); non talem,
qualis re vera sit, apparere; föra ngn
bakom l-t fallere, deludere alqm; det uppgår
ett l. för ngn dilucescit; dilucere (res)
incipit alicui; apparet, quid rei sit; sprida
hoppets l. öfwer ngns bana bona spe
praelucere in posterum (C.). — II. (med plur.)
= det som lyser, hwarmed ngt upplyses
(belysning) l. hwarifrån ljuset kommer (ss. ögon,
fönster): 1. eg.: a. i allm.: lumen; ljus och
skugga på en tafla umbra et lumen (l.
lumina; tabulas bene pictas in bono
lumine - belysning - collocare, C.); solens ljus
lumen (lumina) solis; l-t lyser lumen
lucet (C.); skänka sitt l. åt ngt, med sitt l.
upplysa ngt lumine suo illustrare alqd; wid
l. ad lumen l. lumina; tända, släcka l.
lumen accendere, exstinguere; l-t går ut
lumen consumitur; bära in, taga bort l-n
lumina inferre, intro ferre, tollere; wid l.
utarbeta elucubrare; gå före med l. lumen
praeferre alicui; lumine praelucere alicui;
mista sina ögons l. lumina (oculorum, N.)
amittere (C.). — b. om himlaljusen: lumen;
(aeterni ignes; sidera; pater luminum
ljusens fader). — c. stöpt ljus: candēla;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
