- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
129-130

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Ljusalf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

cereus (waxljus); stöpa l. candelas sebare,
fundere. — 2. om personer: lumen
(aetatis, civitatis suae - i sin tid, i sitt land).

Ljusalf: albus genius (Hor.). -bit:
frustum candelae. -blå: caesius. -brun:
subfuscus. -grå: canus; cineraceus. -grön:
subviridis; e viridi pallens. -gul:
flavus. -hårig: flavus. -krona: lychnūchus
pensilis. -lett: (= med ljus hy):
candidus, candido colore.

Ljusna: 1. impersonelt: det l-r = det
börjar blifwa ljus dag l. klar luft: lucescere;
illucescere; lux redit; det l-r i öster ab
oriente lux oritur. — 2. i allm.:
candescere, canescere (= hwitna, gråna; capilli
canescunt); pallescere (blekna).

Ljuspunkt: lumen. -sax: forfex, qua
tondetur candela; *emunctorium. -sida: pars
illustrata l. illuminata alicujus rei; oeg.
= laus (förtjenst i motsats till vitium).
-skygg: lucifugus; lucis metuens. -skärm:
umbraculum (candelae, lucernae, camini).
-stake: candelābrum. -stöpare: candelarum
fusor l. sebator.

Ljuster: fuscĭna.

Ljustjuf: fungus (tjuf i ljuset).

Ljustra: fuscinā pisces capere.

Ljusweke: filum candelae (Juv.).

Ljuta: invenire, oppetere (mortem);
occumbere (mortem; manu alicujus).

Lo: lynx; hafwa ögon som en lo lyncēum
esse (C.).

Lock, m.: cirrus; cincinnus; upplagde,
krusade l-r ficti, compositi, crispi cincinni.

Lock, n.: (af lycka = tillsluta): operculum;
lägga l-t på operculo claudere.

Lock, n.: (= lockande; goda ord):
blanditiae; blanda verba; preces; promissum, -a;
hwarken med l. eller med pock nec promissis
(precibus) neque minis; det gick med l., det
gick med pock alii precibus l. promissis
alliciebantur, alii cogebantur minis; apud
alios preces l. promissa, apud alios
minae valebant.

Locka: I. eg.: voce (sibilo bovem, Col.)
allicere, allectare (l. till sig, l. på ngn);
vocare; l. fram, ut prolicere, prolectare,
elicere; l. in intro allicere; l. bort
devocare, avocare; när skalkar locka dig, min son,
följ icke malis allectantibus (vocantibus)
obsequi noli; (cave impiorum vocibus
pelliciare). — II. oeg.: 1. absolut (= förleda):
illicere; pellicere; delinire; in fraudem,
in errorem inducere; invitare (praemio
invitari); blandiri (alicui). — 2. med
prepositioner: l. fram prolicere, elicere,
protrahere (ex insidiis); l. bort devocare (a
rebus gerendis voluptas alqm, C.); l. i en
snara, i förderfwet in errorem, in fraudem,
inducere, illicere; l. ngt ifrån ngn alqd ex
alqo elicere, blanditiis exprimere,
extorquere; - l. ngn till sig allicere, ad se
allicere; - l. ngn till ngt ad l. in alqd
allicere, pellicere, inducere, invitare
(praemiis, gloria invitari, ad
legendum jucunditate allici, invitari); - l. ngt ur ngn
elicere ab, ex alqo alqd (responsum,
sententiam alicujus; arcana alicujus, L.);
extorquere (alicui veritatem, C.);
exprimere (ab alqo confessionem); l. ngn ut
elicere, prolicere alqm. -ande:
(illecebrosus förförisk, Pt.); blandus (voluptas;
securitas specie b., C.); blandiens (vitia
b-tia, C.); dulcis, suavis (d-e nomen
libertatis); l. anbud promissum magnum,
uberrimum, quo quis facile alliciatur,
deliniatur; l. utsigter laeta spes (res); det är
l. att göra ett försök lubet experiri; quis
non experiri cupiat?

Lockas: l. med ngn blanditiis temptare,
blande tractare alqm.

Lockbete: esca.

Lockelse: illecebra (wanl. i pl.);
blanditiae, deliciae (pl.); invitamentum,
delinimentum; blandimentum; låta sig förledas
af wällustens l-r voluptatum illecebris,
dulcedine efferri, induci.

Lockfågel: allector; illex.

Lockig: cirratus (caput - om naturlige
lockar); cincinnatus (om konstgjorde lockar).

Lockmat: esca. -medel: illecebra;
invitamentum; delinimentum; blandimentum.
-pipa: fistula (aucupis).

Lod: 1. (= tyngd, wigt): libramentum
(t. ex. i ett ur l. en besman);
perpendiculum (sänklod, hwarmed djupet pejlas;
murarelod). — 2. = kula i en bössa: glans;
här gäller blott krut och lod hic pulvere et
glande (plumbo) res geritur. — 3. lod i
ett strykjern: ferramentum. — 4. = 1/32 del
af ett skålpund: semuncia.

Loda: fune et perpendiculo maris
altitudinem explorare.

Lodjur se Lo.

Lodlina: funis perpendicularis. -rät: ad
perpendiculum exactus; rectus; directus;
wara l. ad perpendiculum esse. -rätt: rectā
lineā l. regione, ad perpendiculum, ad
lineam, directo (ferri, deorsum ferri, C.
N. D. I. § 69; jfr Linie).

Lof, m.: (det tyska Lauf, sjöterm = ”det
wägstycke, som ett fartyg under kryssning på
endera bogen tillryggalägger”, Dalin):
spatium; göra en lof, slå en lof vagari,
spatiari; taga l-n af ett fartyg = komma högre
upp i winden ventum occupare; i allm. =
superare.

Lof, n.: (= pris, beröm; tyska Lob): laus
(Dei); Gudi lof, Gud ske lof gratia Diis!

Lof, n.: (af lofwa promittere): 1. =
tillåtelse: venia; potestas; gifwa ngn lof
veniam, copiam alicujus rei dare; concedere
alicui alqd; jag har lof licet mihi; jag får
lof licet mihi l. necesse est (faciam); få
lof för ngn alqd licet alicui per alqm (jfr
Få). — 2. = ledighet från skolgång: otium;
vacatio; vacuum l. liberum tempus; gifwa
lof otium dare, facere pueris.

Lofgifwen: concessus; permissus.

Loflig: licitus; permissus; l-a yrken artes
honestae (wäl l.).

Loford: laus; honestum testimonium;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:38:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swelatin/2/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free