Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Påsk ... - Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
90); prima specie (L. IV. 60); wid första
p-t föreföll han ful primum aspicienti
turpis videbatur.
Påsk: *pascha.
Påskina: låta p. velle videri; simulare;
han lät p. en stor sorgfällighet volebat se
diligentissimum videri, simulabat se esse
diligentissimum.
Påsklilja: narcissus pseudonarcissus.
Påskrift: inscriptio. -skrifwa: inscribere;
få p-et severe vituperari, reprehendi;
maledictis lacerari.
Påskynda: accelerare.
Påstå: 1. intr. = wara: manere;
instare. — 2. tr.: a. = förfäkta ngt, ifrigt och
i strid med ngn påstå: contendere. — b. =
yttra en mening: dicere; velle; putare;
Stoikerne p., att dygden är det enda goda
Stoici dicunt, volunt (Stoicis placet)
honestatem solum bonum esse; Carneades
påstod, att intet kunde med wisshet fattas C.
negabat, quidquam percipi posse. -stående:
1. = yrkande, fordran: actio, postulatio,
petitio; göra ett p. agere; postulare,
petere alqd. — 2. = uttalad mening:
sententia.
Påstöt: pulsus, impulsus; sättas i rörelse
af en yttre p. pulsu externo agitari.
Påta: fodere.
Påtaga: 1. tr., eg.: kläder l. dyl.: indui
veste; sumere vestem. — 2. refl., oeg.: p.
sig ett arbete, answar: onus, laborem
suscipere; p. sig en oskyldig min innocentiam
vultu simulare, prae se ferre. -taglig:
manifestus; apertus, perspicuus; in aperto,
in promptu positus; det är p-t, att han
intet anat manifestum l. in promptu est eum
nihil suspicatum esse.
Påtruga: obtrudere alicui alqd.
Påtryck: pulsus externus; gifwa efter för
ngns p. verbis, (blanditiis, minis),
auctoritate alicujus moveri.
Påträffa: offendere; invenire; reperire.
Påtränga sig: se inculcare alicui (C. de
Or. II. § 19).
Påtår: auctarium.
Påtända: accendere (lumen), incendere
(urbem).
Påtänka: cogitare.
Påwerka: movere alqm; p-s af ngn
moveri exemplo alicujus, auctoritate alicujus.
Påyrka: contendere (ut fiat alqd).
Päron: pirum. -trä: lignum piri. -träd:
pirus.
Pöbel: infima, sordida plebs; multitudo;
vulgus; (faex populi); höra till p-n ex
infima plebe esse, (plebem esse, Hor.).
-aktig: illiberalis, sordidus, humilis;
vulgaris. -ord: verbum sordidum. -språk:
sermo infimae plebis.
Pöl: lacuna (caenosa).
Pölsa: tucētum; salsicium.
Pörte: tugurium.
Pösa: tumere, turgere.
Q
Qwabba (en fisk): lophius piscatorius.
Qwacksalfwa: medicinam (per vicos et
plateas) venditare. -are: circumforaneus
pharmacopōla l. medicus; indoctus
medicae artis venditator.
Qvadersten: saxum quadratum.
Qvadrant: quadrans (circuli).
Qvadrat: quadratum. -aln: ulna
quadrata. -rot: radix quadrati.
Qvadrera: quadrare.
Qwaf, adj.: q. luft āer torridus, gravis;
caelum aestuosum, grave, vaporatum; i
rummet är q-t cubiculum est aestuosum,
torridum.
Qwaf, n.: hafwa q. under bröstet angore
pectoris premi; aegre respirare; gå i q.
mergi, submergi; hans planer hafwa gått
i q. consilia ejus perempta sunt (jfr C. de
Or. III. § 7).
Qwal: angor, cruciatus; samwetsq.
angores conscientiae; fruktans q. timoris
cruciatus; utstå q. angoribus confici; cruciatu
distrahi, lacerari. -full: acerbus;
gravissimus.
Qvalificerad: så q. talis; behörigen q.
bonus; rectus; talis, qualis debet esse,
qualem oportet esse. -litativ: = som
beträffar beskaffenhet, se detta ord; q. åtskilnad
generis differentia; dissimilitudo. -litet:
qualitas (i filosofisk stil); natura; genus;
bedöma efter q-n, ej efter qvantiteten genere,
non numero l. magnitudine judicare; af
bästa q. optimus.
Qwalm: aestus, vapores; q. i underlifwet
nausea; aestus stomachi.
Qwalma: det q-r ngn nauseat aliquis;
fastidium movetur, excitatur alicui. -mig:
aestuosus, gravis (dies, āer).
Qvantitativ: = som rör storhet l. antal:
q. åtskilnad numeri l. magnitudinis
differentia. -titet: 1. i abstr. men.: a. i allm.:
magnitudo, numerus, pondus; göra
afseende på q-n och ej på qvaliteten quale sit,
non quantum sit, spectare; genere, non
numero spectare; ersätta i q., hwad som
brister i qvalitet vitia magnitudine
compensare. — b. en stafwelses q.: mensura.
— 2. i konkret men. = ett qvantum:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
