Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - Qwar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
numerus; modus; pondus; en stor q. säd
magnus frumenti numerus l. modus.
Qwar: återgifwes med re l. super i
sammansättningar l. med adjektivet reliquus:
stadna, blifwa q. manere, remanere; wara
q. (på ett ställe) restare; wara q. = wara
öfrig superesse, restare, reliquum esse;
lemna q. relinquere; hålla q. retinere,
detinere; morari; hafwa q. reliquum habere
(alqd restat, superest alicui).
Qwarbjuda: retinere; alqm, ut maneat
(ad coenam), invitare. -blifwa: manere.
-hålla: retinere; detinere.
Qwarka: tussis equi.
Qwarlefwa, f.: reliquum; quod reliquum
est, superest; plur.: reliquiae (t. ex.
coenae, deleti exercitus). -lefwa, v.:
superesse; superstitem esse. -lemna: relinquere
(aculeum in animo alicujus, C.).
-låtenskap: bona (a mortuo relicta); hereditas.
Qwarn: mola (trusatilis, versatilis -
dragqwarn); pistrinum (handqwarn); det är
watten på min q. hoc totum est a me; få
watten på sin q. ansam (reprehendendi,
recusandi) habere, nancisci; gifwa ngn
watten på hans q. ansam (reprehendendi,
calumniandi) dare alicui. -egare:
molitor; molae dominus. -sten: molaris
(lapis).
Qwarstad: belägga med q. (sub publica
custodia) retinere, detinere alqd.
Qvart: quarta pars; quarta; ett qvarts
timme quarta pars horae; en bok i q. codex
quadratus.
Qvartal: 1. quarta pars anni;
trimestre. — 2. trimestris pensio, merces.
Qvartband: codex quadratus.
Qvarter: 1. = fjerde delen af ngt: quarta
pars, t. ex. ulnae. — b. ss. mått för
flytande waror: quartarius. — c. månens q.:
lunae vicissitudines quadripertitae;
månen är i första o. s. w. q-t primam
(accrescentis, decrescentis) luminis
vicissitudinem habet (l. luna nova est; dimidiata,
plena, decrescens). — 2. = afdelning af
en stad: regio (större afdelning, distrikt);
vicus (jfr vicus Tuscus, Jugarius i det gamla
Rom); insula (= fyrkant af
sammanhängande byggnader); obebygdt q. area — 3. =
herberge (logis, i synnerhet krigares hos
borgare): hospitium; mansio; habitatio;
deversorium; taga q. hos ngn deverti ad
aliquem, in hospitium ad alqm; gifwa ngn
q. hospitio accipere, excipere alqm. —
4. = pardon: venia; gifwa ngn q. vitam
dare alicui.
Qwarts: quartum.
Qwast: scopae.
Qwed: uterus.
Qwesa: pustula.
Qwick: (eg. = vivus; jfr Qwickna): 1. i allm.
= liflig, snabb: a. om l. i kroppsliga
rörelser: agilis, celer (pedes, manus); pernix.
— b. om ögon, ansigtsuttryck, sinne: celer;
acutus; acer; argutus; q-a ögon oculi
arguti, acuti (C. de Legg. I. 26); q-t
utseende vultus argutus (caput equi argutum,
Vg.); q. uppfattning, fattningsgåfwa
ingenium acre, ad percipiendum celere,
acutum (jfr C. de Or. I. § 113); en q. pojke
(= liflig, med godt hufwud) puer
ingeniosus, acutus, celeri l. acri ingenio
praeditus (mots. tardus, hebes, jfr C. Tusc. I.
§ 80); qwicka tankar! age, vigila! — 2.
särskildt (motsw. de danska orden: vittig,
lunefuld): a. i allm.: acutus (homo; ambigua
sunt imprimis a-ta, C. de Or. II. § 253);
ridiculus (lustig, qwick; orator, l. c. 246;
mimus admodum r.); facetus (om l. i fina,
träffande infall - Crassus; genus, l. c. 228.
241); urbanus (l. c. 269. 227); festivus
(eg. upprymd, glad); lepidus (smakfull, fin);
non inurbanus, non infacetus; en q. karl
homo facetus, plenus facetiarum, facetiis
et lepore abundans, ridiculus (l. c. 221);
q-t yttrande se Qwickhet. — b. = bitande
qwick, satirisk: dicax; salsus (l. c. 255).
Qwicka: q. upp = muntra: recreare;
agitare; expergefacere.
Qwickdrag: anhelatio, suspirium
(equorum); hafwa q. ilia ducere, trahere.
Qwicke (köttet i hof l. klöf): vivum; viva
caro.
Qwickhet: 1. i allm. = liflighet: agilitas,
pernicitas (pedum, manuum); celeritas
(ingenii); vigor (oculorum). — 2. särskildt,
motswarande Qwick, 2: a. ss. egenskap hos
person l. yttrande: (celeritas ingenii, c.
respondendi et lacessendi); acumen (C. de
Or. II. § 226); lepos, festivitas (humor,
”lune”, C. de Or. II. § 219); urbanitas,
(ungf. detsamma); sal, dicacitas (det förra
oftast, det senare alltid = satir, bitande
qwickhet; utilitas salis et urbanitatis, l. c. 231,
252; ars salis - teori för, estetisk behandling
af qwickhet, ibdm); ridiculum = det
komiska, den i ett yttrande liggande vis comica:
genera ridiculi, l. c. 235. — b. = qwickt
yttrande l. infall: ridiculum (l. c. 237);
facete dictum, id quod facete dicitur (l. c.
219. 230); salse dictum l. quod salse
dicitur (221); dictum (220-222); logus (Pt.);
ofta i plur.: dicta, bona dicta (C. l. c.);
ridiculum dictum (Pt. Capt. 480); i plur.
äfwen: facetiae; sales; sökt q. frigidum
dictum; låg q. scurrile, mimicum dictum l.
ridiculum; säga en q. facete, acute dicere
(C. l. c. 256); icke alla q-r (lustiga infall)
äro werkligen qwicka non omnia ridicula
faceta sunt.
Qwickhufwud: homo ridiculus (C. de Or.
II. § 221), facetus, acutus; sale et
facetiis abundans, redundans, lepore
abundans.
Qwickhwete: triticum repens.
Qwickna: q., q. wid recreari; respirare;
reviviscere.
Qwicksilfwer: argentum vivum;
hydrargy̆rum.
Qwickstjert: motacilla.
Qwickt: 1. = lifligt, snabbt: a. i kroppslig
mening: celeriter. — b. i andlig men.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
