Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Samwetsagg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jug. 62); male factorum, peccatorum,
maleficiorum conscientia; s-t anklagar ngn
scelerum conscientia vexatur, cruciatur,
(sudat) aliquis; (poena vehemens - nocte
dieque suum gestare in pectore testem,
Juv. XIII. 198); hafwa ngt på sitt s.
(subjektivt) sceleris conscientia premi,
cruciari; (objektivt) in culpa esse; culpam rei
sustinere; culpa est in alqo l. alicujus;
commisisse alqd; alqd jure alicui vitio
tribui potest; taga ngt på sitt s. culpam
rei, alqd praestare; med godt s. (= utan
att hafwa l. få samwetsförebråelser af ngt)
salvā conscientiā (Sen. Ep. 117. 1); jfr. 2.
— 2. = medwetande l. känsla af rätt och
pligt, monhet om att uppfylla, betänksamhet
för att åsidosätta dem: religio; fides;
officium; pudor (summum crede nefas
animam praeferre pudori, Juv.); med godt
s. salva fide; salvo officio (C. de Off. III.
44); handla emot s. contra officium,
contra jusjurandum ac fidem facere (ibdm
43); mitt s. förbjuder mig religione l. fide
mea prohibeor; fides non patitur; fråga
ngn på s. rogare alqm, ut ex animi
sententia (C. de Or. II. cap. 64) respondeat;
per fidem interrogare alqm; det är ej
straffet utan s-t, som afhåller från brott non
poena, sed (mens officii conscia) officium
(natura, ipsa sceleris turpitudo, C. de
Legg. I. 40. 41) a scelere arcet l.
deterret; s-ts warnande röst vox quaedam
officii l. mentis a scelere revocantis; göra
sig s. öfwer ngt religioni habere,
ducere alqd (med infin., C. de Off. II. § 51);
s-t är en omutlig domare ipsius mentis
judicium corrumpi non potest; en man utan
s. homo sine religione ac fide.
Samwetsagg: morsus conscientiae.
-betänklighet: religio. -frid: recta
conscientia; mentis tranquillitas (ex nulla
sceleris conscientia). -förebråelse: angor
conscientiae (ipsius se accusantis mentis);
göra sig s-r ipsum se vituperare,
accusare. -grann: religiosus (testis); sanctus;
diligens (officii servandi). -grannhet:
religio; fides; diligentia (officii servandi);
sanctitas; integritas. -grant: religiose
(dicere testimonium; Atticus quidquid
rogabatur, r. promittebat, N.);
diligenter; summa fide. -lös: sine religione ac
fide; perfidus; (audax); dissolutus.
-löshet: perfidia; perdita audacia (fräckhet);
nulla religio, nulla fides (jfr. L. XX 1.
4. 10). -qwal: angor, labes conscientiae
(C. de Off. III. c. 21; de Legg. I. 40:
angor conscientiae fraudisque cruciatus);
sollicitudo mentis; plågas af s. scelerum
l. male factorum conscientiā cruciari,
angi, vexari; (frigida mens est criminibus;
tacita sudant praecordia culpa, Juv. I.
166-7). -sak: res, quae religioni habetur,
quam jubet fides; det är mig, jag anser det
för en s. fidem meam in ea re astrictam,
obligatam esse, verti puto; fidei l.
religionis meae esse arbitror. -sår: vulnus
conscientiae (C). -öm: religiosus; (in
fide servanda) diligentissimus.
Sand: arena; sabulo (grus, grof s.);
saburra (skeppssand); - ordspråk: bygga sitt
hus på s-n in aqua fundamenta ponere
(C. de Fin. II. 72); otalig som hafwets s.
quantus numerus arenae est (jfr. Catull.
VII. 3 ff.; - numeroque carentis arenae,
Hor. Carm. I. 28. 1).
Sanda: arenā conspergere.
Sandal: solea (jfr. lat. lex.); sandalium
(gr.); crepĭda (gr.).
Sandbacke: clivus arenae l. arenaceus.
-bank: (agger arenae); breve; syrtis.
-botten: solum arenosum. -fält, -hed: ager
arenosus (Sa. Jag. 79); campus arenosus.
-hög: cumulus arenae.
Sandig: arenosus. Sandrefwel: breve,
wanl. pl. brevia; (syrtis). -öken: loca
arenosa ac deserta; arenae.
Sangvinisk: (*temperamentum
sanguinicum, eg. en sådan blandning af kroppens
element, i hwilken blodet öfwerwäger); - s-t
lynne natura mobilis, levis; ingenium
mobile, celere (jfr. C. Tusc. I. § 80); en s.
person homo mobilis, celeri ingenio; s-a
förhoppningar spes leves.
Sank, adj.: humidus; uliginosus;
paluster.
Sank, subst.: skjuta i s. demergere,
submergere (navem)
Sann: 1. i allm.: verus, så wäl =
werklig som = sannskyldig, äkta; en s. händelse
res vera; s. kärlek verus amor; s. ära, s.
rättwisa vera gloria, verum jus, germana
justitia (C. de Off. II. 43; III. 69); en
s. wän verus amicus; en s. kristen verus
Christi sectator l. discipulus (homo vere
Christianus); hålla ngt för s-t credere alqd
verum esse; pro vero habere; alicui rei
assentiri (l. c. I. 18); det finnes ej ett s-t
ord i hwad han säger nihil ad veritatem
loquitur (C. de Am. § 91); totus e
mendacio factus est. — 2. i särskilda uttryck:
a. för sann: säga ngt för s. asseverare alqd.
— b. min sann: vero; me hercule. — c.
det är s-t, det är wisserligen s-t: dessa
uttryck återgifwas i latinet ofta blott med en
koncessiv partikel (wisserligen, fastän): sane;
quidem; omnino (o. est amans sui
virtus - ego autem non de virtute nunc
loquor, sed de virtutis opinione, C. de Am.
98); quamquam; quamvis (quamvis
blanda ista vanitas apud eos valeat, qui ipsi
illam allectant et invitant, tamen - så
s-t det än må wara, att inställsamhet blott
får inflytande hos dem, som -, så böra
likwäl — etiam graviores — admonendi sunt,
ut animum advertant -, ibdm 99).
Sanna: 1. = wisa, ådagalägga sanningen
af ngt: verum alqd esse declarare,
probare; oftast i passivum: verum fieri (ita
verum fit illud, quod initio dixi,
amicitiam nisi inter bonos esse non posse, C.
de Am. § 65). — 2. = inse, medgifwa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
