Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skådespelarearfwode ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exploditur, friget; wara s. till yrket
histrioniam facere (Pt.). -spelarearfwode:
merces histrionis. -spelarekonst: ars ludicra,
histrionia. -spelaresällskap, -spelaretrupp:
grex, familia histrionum; wara direktör
för ett s. familiam histrionum ducere.
-spelerska: artifex scenica; scenica; mima
(jfr lat. lex.). -spelsförfattare: fabulae l.
fabularum scriptor; komisk s. comicus;
tragisk s. tragicus. -spelshus: theatrum. -torn:
(wårdtorn): specula.
Skål: 1. dryckeskärl: patĕra (hwarur man
gjorde libation l. drack, jfr Vg. Aen. I.
sub finem); scyphus; phiăla; - skål! hoc
propino tibi (C. Tusc. I. § 96); tibi, bene
tibi (Ov. Fast.); dricka ngns s. salutem
propinare alicui; in honorem alicujus
bibere; s. för Caesar bene te, (patriae
pater optime), Caesar (Ov. Fast. II. 637);
mellan s. och wägg ad pocula; inter
pocula; ad vina. — 2. kärl, hwarur öses (bål):
crater; echīnus (spilkum). — 3. wågskål:
lanx. — 4. tabulae l. assulae, quibus
munitur, vestitur alqd.
Skåla: 1. poculis se invitare. — 2. (Skål
4): assulis munire.
Skålformig: in modum paterae cavatus.
Skålla: flammā glabrare (sues - s. swin,
Col.); adurere.
Skålpund: libra.
Skåp: armarium.
Skåra, Skårsa: incisura.
Skäck, Skäckig (om hästar): varius;
maculosus (jfr m. lynx); nigris, lividis,
fulvis o. s. w. maculis distinctus.
Skäftig: om wäfnad = flerskäftad: bilix,
trilix o. s. w.
Skäfwor: acus l. ramenta lini (= affall
af lin, som häcklas).
Skägg: 1. mans: barba; fint s., det
första s-t b. prima, incipiens; lanūgo; litet
s., kort s. barbula; långt s. barba prolixa,
promissa; låta s-t wäxa b-am promittere;
b-am alere, pascere (poet.); kamma sitt s.
b-am pectere; raka s-t barbam tondere;
låta raka l. klippa sitt (långa) s. barbam
ponere; s-t börjar komma fram, han börjar
få s. b. incipit provenire alicui; b.
proserpit; som ännu ej fått s. imberbis;
glaber; rödt s. b. aēnea; okammadt, ohyfsadt
s. b. impexa, horrida, hirsuta; rycka ngn
i s-t barbam vellere alicui; mumla i s-t
secum mussitare; compressis labris
agitare alqd (Hor. Sat. I. 4. 337); secum
ipsum (caput perfricantem)
commurmurari (C. ad Att. V. 13); skratta i s-t in
sinu ridere; tala ur s-t clare, clara voce
loqui; vocem tollere; oeg. = libere, quid
sentiat, eloqui; gräla om påfwens s. de
lana caprina rixari (Hor. Ep. I. 18. v. 15).
— 2. djurs, wäxters s.: barba hirci, mulli,
polypi; fibrae ostreae; aristae (på wäxter).
-botten: (sŏlum, fundamentum barbae).
-fjun: incipiens l. prima barba; lanūgo.
Skäggig: barbatus.
Skägglös: imberbis; glaber. -strå:
pilus barbae. -wäxt: barba; barbitium (Ap.);
hafwa stark, swag s. multae l. densae,
rarae barbae esse.
Skäkta, f.: 1. = Skäkteträ. — 2. = pil:
sagitta. — 3. = wägglus: cimex.
Skäkta, v.: linum tundere, purgare.
Skäktefall: purgamenta, ramenta lini.
-trä: lignum l. clava, qua tunditur linum
(Pn. XIX. 3.).
Skäl, m. se Sjel.
Skäl, n.: 1. = skilnad: discrimen. — 2.
= grund till en handling l. åsigt: a. i allm.:
ratio; causa; (argumentum bewis); giltigt,
godt, starkt s. probabilis ratio l. causa;
justa, magna causa; swagt s. infirma, non
satis firma ratio; anföra, gifwa s. för ngt
rationem, causam afferre l. reddere,
(exponere) alicujus rei, cur l. quamobrem
ita sit, cur ita sentiat (antiqui rationem
sententiae suae non fere reddebant -,
Plato primus non solum sensit idem, sed
rationem etiam attulit, C. Tusc. I. 39;
firmissimum hoc afferri videtur, cur deos
esse credamus, ibdm 30; officium id
esse dicunt, quod cur factum sit, ratio
probabilis reddi possit, C. de Off. I. 8);
anföra det s-t, att - quod med konj. l. ackus.
och inf.: hanc, ut sibi ignoscerem, causam
afferebat, quod tanti Tib. Gracchum
fecisset, C. de Am. 37; alteram afferat
rationem, nihil esse quod doleat, quin id
aegrum esse quoque possit, C. Tusc. I.
79; anföra s. för och emot in utramque
partem disputare l. rationes afferre; taga s.,
akta goda s. rationem admittere, audire;
rationibus cedere l. se vinci pati (neque
disceptatione vinci se neque ullo - jure
patiuntur, C. de Off. I. § 64); det finnes
s. att göra ngt est ratio faciendi (r.
incipiendi, C. de Off. I. 135), est (causa),
cur fiat alqd; det finnes intet s. att l.
hwarför nihil est, quod, cur, quamobrem -
(nihil aliud est, cur incredibilis his
animorum videatur aeternitas, nisi quod -
utom det att - nequeunt, qualis animus sit
vacans corpore, intelligere, C. Tusc. I.
50; jfr C. Font. c. 2; pro Caec. 2); det
finnes intet s., hwarför icke nihil est
causae, quin - (C. Tusc. I. 78); det finnes s.
för ngn att - est causa alicui, cur - (est
nobis causa, cur te audire cupiamus, C.
de Or. II. 367); oftare utan causa: est
cur gaudeas (du har skäl att wara glad);
jag finner intet s. hwarför icke - nihil
invenio, nihil sane occurrit, cur non
(Pythagorae et Platonis vera sit sententia, C.
Tusc. I. 49); på goda s. tro ngt bonis
rationibus ad credendum duci; satis
habere causae, cur credat; finna s. mot ngn
invenire, quod reprehendat in alqo, quod
contra alqm afferri possit; af det s-t att
- ob eam rem l. causam, quod -; af hwad
skäl quamobrem? quo jure?; många s. tala
härför multa me hortantur, quamobrem
haec facienda putem. — b. pregnant =
godt, giltigt skäl (besked): ratio; jus;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
