Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skälfwa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
causa; med s. cum causa (C.); jure; med allt
s. summo jure; optimo jure; utan s. sine
causa; injuriā (non sine c. majores
motus animorum concitantur); temere
(confidere, assentiri, C. de Off. I. 73. 18);
det är intet s., ej s. att göra ngt nulla
ratio est facere alqd (t. ex. disputare cum
iis, qui nihil probent, C. Acad. II. 17;
pro Caec. 5); göra s. för sig satis facere;
(partes suas tueri; officio fungi;
hominum exspectationem explere); göra s. för
sitt namn nomine se dignum praestare,
praebere.
Skälfwa, v.: tremere (sapiens, si
algebis, tremes, C.); horrere.
Skälfwa, Skälfwosot: horror febris,
febris cum horrore, f. intermittens.
Skälig: justus; aequus; icke utan s.
anledning non sine justa l. idonea causa; s-t
pris aequum pretium. -ligen: satis;
admodum; bene; s. enfaldig satis stultus;
stultior; s. drucken bene potus.
Skälla, f.: tintinnabulum.
Skälla, v.: 1. eg.: latrare; s. på ngn
allatrare, latrare (Hor., Pn.) alqm. — 2.
oeg.: a. s., s. på ngn, s. ut ngn: latrare,
allatrare alqm (alicujus magnitudinem, L.);
convicium facere, conviciari alicui;
oblatrare alicui; pipulo differre alqm (s. ut
ngn); male dicere alicui; conviciis
insectari, lacerare, onerare alqm; probra
jacere in alqm. — b. s. ngn för ngt:
compellare alqm alqm (segnem; impium et
parricidam, N.).
Skällsord: convicium; probrum;
maledictum (arripere m. ex trivio aut ex
scurrarum alqo convivio, C. pro Mur. 13).
Skälm: 1. i allwarsam mening: homo
improbus, scelestus, sceleratus, facinorosus;
gammal s. veterator. — 2. i skämtsam
mening: homo jocosus.
Skälmaktig, Skälmsk: jocosus, lascivus
(l. puella, Vg.).
Skälmstycke: scelus; facinus; furtum
(jocosum f., Hor.).
Skämma: 1. s. bort: a. ngn: nimiā
indulgentiā corrumpere alqm; nimis
indulgere alicui; jfr. Klema. — b. ngt:
corrumpere, t. ex. vocem; perdere (id.). —
2. s. på ngn (hwardagsspåk): objurgare alqm;
verbis asperis castigare alqm. — 3. s. ut
ngn: a. = genom sitt beteende wara till (en)
skam för ngn: dedecori esse alicui;
dedecorare alqm (Hor.); s. ut sig dedecus
concipere, contrahere, sibi parare; s. ut sig
med ngt alqa re turpitudinem sibi parare,
dedecus contrahere. — b. = s. på ngn.
Skämmas: 1. = mista sin sundhet,
förderfwas: corrumpi (aqua; caro); vitiari.
— 2. = blygas: erubescere (rodna);
alicujus rei pudet alqm; ngn s-es att göra
ngt alqm pudet, aliquis veretur facere
alqd; aliquis prohibetur pudore,
verecundia facere, ne faciat alqd; åh skäms!
pudeat; pudor!; jfr för öfrigt Blygas; s.
ögonen af sig pudore confici, mori.
Skämt: (egentligast) jocus (C de Off. I.
103-4; de Or. II. 54 ff.); facetiae (qwicka
infall); lepos, festivitas (humor - genus
facetiarum aequabiliter in omni sermone
fusum i. e. hela talets skämtsamma ton l.
färg -, äfwen benämndt perpetua
festivitas l. cavillatio, i motsats till genus
peracutum ac breve l. dicacitas, C. de Or.
II. 218 ff.); sal, sales (= uddigt, spetsigt
skämt; jfr Qwickhet); ridiculum (det
löjliga, det komiska, ibdm 236), pl. ridicula
(qwickheter, skämtsamma infall, ibdm 237);
s. och löje jocus risusque (ibdm 236); s.
och lek jocus ac ludus, l. et j. (C. de Off. I.
103); på s. joco (mentiri, N.); per jocum;
menlöst, oförargligt, godmodigt s. innoxius,
benigans, lentus j.; godt skämt (vere)
facetus jocus; ädelt, fint, belefwadt, snillrikt,
qwickt s. jocandi genus liberale, ingenuum,
elegans, urbanum, venustum, ingeniosum,
facetum (ibdm 104); rått, lättsinnigt,
osedligt, oanständigt s. genus jocandi (l. jocus)
illiberale, petulans, flagitiosum,
obscenum (ibdm); ohöfwiskt, sjelfswåldigt s.
immodestum, profusum (ibdm 103); bitande
s. salsus jocus; sal; öfwa s. jocum agere,
agitare; tractare jocum, ridicula (C. de
Or. II. 237); iakttaga måtta i s-et jocandi
modum retinere, in jocando
moderationem adhibere; drifwa s-et allt för långt in
jocando modum transire, nimis omnia
profundere (C. de Off. l. c. 104); s. å sido
amoto joco, remoto joco; extra jocum;
hafwa s. och allwar gemensamt med ngn
joca seria miscere, agere cum alqo; s-ets
udd acumen ridiculi; godt ämne för s.
bella materies ad jocandum (C.); full af s.
jocosus; plenus facetiarum; flöda af s.
redundare joco (C.); icke förstå sig på s.
id quod per jocum dictum est, in
serium convertere l. accipere; icke tåla s.
nolle se ludi, agitari, illudi (C. de Or. II.
237); slå bort ngt med s. joco avertere alqd,
joco risuque dissolvere alqd (odiosas res
- joco risuque dissolvere, l. c. 236).
Skämta: jocari; joco uti; s. med ngn
(= skämtsamt samtala med ngn) jocari,
joca agitare, agere cum alqo; s. med (=
drifwa med, förlöjliga) ngn ludere alqm;
agitare, exagitare alqm; s. med ngt
jocari in re, in rem. -ande: jocabundus;
jocosus. -are: joculator (C.); homo
jocosus, facetus, facetiarum plenus.
Skämtdikt: jocosum carmen.
Skämtsam: jocosus (homo, res);
jocularis (res); facetus, facetiarum plenus (=
qwick); s-a infall facetiae; dicta.
Skända: vitiare (puellam); violare
(famam, existimationem alicujus);
maculam aspergere alicui. -are: vitiator.
Skändlig: turpissimus; nefarius;
flagitiosus; foedus; s-t förräderi nefaria
proditio; s-a laster foeda flagitia. -ligen, -ligt:
nefarie; flagitiose; foede. -lighet:
turpitudo; foeditas.
Skänk: 1. = gåfwa: donum; munus;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
