Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Slagsmål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
depugnandum paratus (Hor. Ep. II. 1. 184);
pugil (s. till yrke). -mål: pugna (eg.
knytnäfwestrid); caedes (blodigt s. - cum
altercatione congressi certamine irarum ad
caedem vertuntur: ibi in turba ictus
Remus cecidit, L. I. 7. 2); råka i s. ad
fustes et pugnos venire, fuste ac pugnis
certare (jfr Hor. Sat. I. 3. 100-1).
Slagswärd: gladius ingens, magnus (quo
caeditur, non pungitur aut icitur).
Slagt: 1. i abstr. men. = slagtande:
occisio; caedes (boum, Vg.); mactatio (s. af
offerdjur). — 2. = slagtade djur: caesi l.
occisi boves, agni et cet.; corpora occisi
pecoris.
Slagta: 1. djur: occīdere (occisa sus,
Pt. Mil. gl. 587; omne pecus et
praecipue suem, pridie quam occidatur, potione
prohiberi oportet, Col. XII. 53 init.);
caedere (Vg.; C.); mactare (s. offerdjur). —
2. s. menniskor = nedhugga, nedsabla:
mactare (ss. slagtoffer, t. ex. hostes diis, L.);
trucīdare; occīdere.
Slagtare: lanius, lanio; macellarius
(köttmånglare). -bod: laniena; laniarium;
macellum. -bord: mensa lanionia l. lanii.
-knif: culter lanionius.
Slagtboskap, -kreatur: pecus altile
(gödboskap). -månad: October.
Slagtning: proelium; pugna; acies (eg.
slagordning); blodig, wild s. cruentum, atrox
proelium; hålla, kämpa en s. acie
decernere, confligere, contendere; ”den s. är
slagen” pugna pugnata est; decertatum
est: jfr Drabbning, Slag.
Slagtoffer: victima; hostia. -oxe: bos
altilis.
Slagur: *horologium sonitu horas
indicans.
Slak: remissus, laxus; flaccus; s-e tyglar
laxae habenae. -het: laxitas.
Slakna: laxari; remitti.
Slaksida: ilia.
Slam: limus; caenum.
Slammer: strepitus; crepitus.
Slammig: limosus; caenosus.
Slamra: strepere; crepare; sonare; s.
med wapen armis strepere, sonare.
Slams: ineptiae; negligentia.
Slamsig: ineptus; negligens; socors.
Slang: sipho.
Slankig: gracilis.
Slant: stips; nummulus; sextans.
Slapp: 1. eg. = icke spänd; lös; slokig:
laxus commodissimum est quam
laxissimas habere habenas -, C. de Am. § 45);
remissus (nervus, arcus; habebat
animum intentum ut arcum, C. de Sen. § 37);
fluxus (habena; cinctura; buccae); flaccus,
flaccidus (flaccae aures canum; f-da vela);
fluidus (lös, sladdrig - corpora, L. XXXVII.
47. 5); pendulus (s-t hängande, Pn.). —
2. = (fysiskt) matt, saknande spänstighet:
languidus (homo; venter); wara, känna sig s.
languere; göra ngn s. languorem afferre
alicui. — 3. s. till (l. om) sinne, tänkesätt,
handling: laxus (efterlåten, sällsynt);
remissus; frigidus (likgiltig; utan lif); solutus;
dissolutus; enervatus; supinus (Maecenas,
Juv.); mollis (wek, weklig, swag);
languidus; ignavus (dåsig, lätjefull); segnis (loj);
tardus (trög); socors (liknöjd); otiosus
(beqwäm; utan kraft, effekt); s-a njutningar
ignavae voluptates (minus Vitellii i-ae
voluptates quam flagrantissimae Othonis
libidines timebantur, T. Hist. II. 31); s.
owerksamhet mollis inertia (Hor.); segne,
languidum otium (jfr C. de Off. III. 3);
s. wårdslöshet dissoluta socordia; s.
fattningsgåfwa tardum ingenium; s-t intresse
remissum studium; s. uppfostran nimis
remissa, mollis educatio, puerorum
disciplina; s. fader nimis indulgens l.
remissus pater; s. talare otiosus orator; s-t
föredrag otiosa, frigida oratio; s. styrelse laxius
imperium (Sa.); molle, solutum, nimis
remissum imperium; s. ordning (disciplin)
soluta, dissoluta disciplina; s. moral
soluti mores (levitas); s. åsigt, lära (i sedligt
hänseende) mollis (levis) sententia,
disciplina (Epicuri disciplina voluptaria,
delicata, mollis; mots. gravis, continens,
severa, C. de Fin. I. 37; jfr philosophus
languidus, enervatus - af slappa åsigter -
ad voluptatem omnia referens, de Or. I.
226; jfr senectus languida et iners, de
Sen. 26).
Slappa: languorem afferre alicui (mots.
acuere, lifwa, C. de Off. III. 1).
Slappas: languescere; flaccescere
(flaccescebat oratio, C. Brut. 93); remitti;
fluere, diffluere; solvi; krafterna s. vires
languescunt, fluunt (L.), diffluunt
(luxuriā, C.), solvuntur, deficiunt; fliten,
hågen s. industria languescit (C.), studium
remittitur, minuitur; minnet s. memoria
minuitur (C. de Sen. 21);
uppmärksamheten s. animus l. animi attentio remittitur,
languescit; låta sin flit s. (intentum)
studium remittere, dimittere (C. Brut. 327.
320); - styrelsen s. vis imperii remittitur,
disciplina solvitur, labitur, in dies fit
remissior; sederne (moralen) s. mores
diffluunt, labuntur, desīdunt (L. praef.),
corrumpuntur; åsigterna s. de pristina
(sentiendi) severitate aliquantum remittunt,
imminuunt homines, remissius, mollius,
minus severe sentire l. judicare
incipiunt; låta en ordning (sed) s. disciplinam
minuere (sensim hanc consuetudinem
disciplinamque jam antea minuebamus, post
vero Sullae victoriam penitus amisimus,
C. de Off. II. 27).
Slapphet: laxitas (i eg. men.); mollitia
(wekhet; löshet; i moralisk mening: löslighet,
weklighet); languor (matthet; swaghet);
dissolutio (C.); ignavia (lätja, håglöshet);
socordia (liknöjdhet); negligentia
(wårdslöshet); nimia indulgentia (efterlåtenhet);
levitas (ytlighet, löslighet i åsigter); styrelsens
s. imperii l. imperantium socordia; sedlig
s. soluti, dissoluti mores; morum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
