Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Slafwa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slafwa under ngn l. ngt (blott i oeg.
mening): servire (alicui; cupiditatibus);
obnoxium esse l. vivere alicui.
Slafweri: servitus; servitium (Sa., L.,
poet. och senare historici); hårdt, mildt s.
dura, clemens servitus; lefwa i s. servitutem
pati; döma ngn till s. in servitutem
addicere alqm; befria ngn från s. eripere alqm
ex s-te; bortföra i s. in s-tem abducere,
abstrahere; jfr Träldom.
Slafwinna: ancilla (tjenarinna af
slafstånd); serva (krigsfången s.).
Slafwisk: servīlis; vernīlis; (levis); s.
artighet adulatio. -iskhet: animus servilis,
ad obsequium, ad servitutem paratus (T.
Ann. III. 65). -iskt: serviliter; in
servorum modum.
I. Slag: I. slag (rapp, hugg) med hand
l. werktyg: 1. eg. och i allm.: ictus; plaga
(hugg); verbera (n. pl., eg. = gisselslag,
piskrapp); pulsus (anslag; t. ex. ictus
remorum - s. med årorna l. årornas s.); gifwa
ngn s. plagam infligere, (inferre,
ingerere) alicui; caedere, verberare, mulcare,
pulsare alqm; gifwa ngn s. med handen, med
käppen manu, fuste icere, percutere alqm;
(fuste dolare alqm); s. med knuten hand
pugnus (pugnum in os impingere alicui,
pugnis percutere, contundere alqm); s. med
flat hand (på kinden) alăpa; colăphus
(alapam ducere, colaphum infligere,
infringere alicui); få s. plagam accipere;
percuti; caedi; vapulare; täta s. ictus densi,
assidui; gifwa ngn s. på s. ictūs l. plagas
ingeminare alicui. — 2. taktslag l. slag på
ett instrument: a. eg.: ictus; pulsus lyrae,
nervorum; tactus chordarum. — b. = ton
i allm.: näktergalens s. cantus lusciniae. —
3. bildligt: a. med ett slag = på en gång:
uno ictu; uno impetu; unā operā. — b. =
afgörande, utslag: momentum; göra s. i
saken momentum facere. — c. ödets, olyckans
slag: ictus, plaga (fortunae, calamitatis);
wara utsatt för ödets s. ad ictus fortunae
opportunum, apertum esse (sub varios
incertosque casus subjectus, C. Tusc. V.
2; in philosophorum vita minus multa
patent, quae fortuna feriat, C. de Off. I.
§ 73); det war ett hårdt s. för honom illa
plaga illi pestifera (ibdm 84) fuit;
magnam plagam, vulnus gravissimum
accepit (morte filiae, N.); magnum damnum
fecit. — 4. fältslag, sjöslag: proelium; pugna;
ett stort, häftigt s. magnum, atrox
proelium; börja s-t proelium committere; gå
segrande ur s-t e proelio victorem,
superiorem discedere, excedere. — II. slag ss.
naturföreteelse (l. i en maskin): 1. åskans s.:
ictus fulminis; böljornas s. mot stranden
undarum appulsus; pulsens s. pulsus
venarum; hjertats s. cordis palpitatio; (klockans
s. ictus, tinnitus horologii). — 2. slag ss.
sjukdom: apoplexis, apoplexia (Pn.);
paraly̆sis (förlamning af s., Pn.); få, röras,
träffas af s. apoplexi corripi l. arripi; som
träffats af s. paralyticus. — III. = hwarf,
(lof): spatium; (ambages); circuitus; gå,
göra några s. spatia aliquot facere,
conficere; en hares s. ambages leporis; slå sina
s. för en flicka ambire alqam. — IV.
hunden får s. på en hare: lepŏrem, vestigium
leporis indagat, odoratur; följa s-t
vestigium persequi; förlora s-t vestigium
amittere. — V. = uppwiken del af en rock,
uppslag: limbus; pars vestis replicata. — VI.
= slagbur, dufslag: cella (avium);
columbarium.
II. Slag (synonym till Slägte, Slägt):
genus (pars subjecta generi - den slaget
underordnade arten, C. de Off. I. § 96); alla
slags menniskor omne genus hominum l.
omnis generis homines; ett slags rock
vestis quaedam; af samma s. ejusdem
generis l. modi; detta slags menniskor hujus
generis l. modi homines; hästar af ädelt s.
nobile genus equorum (boni sanguinis,
seminis equi); dygd af rätta s-t vera
virtus; hwad för slag? quid hoc est negoti?;
quid hoc sibi vult?; quid ais?; (aisne?)
ain vero?
Slaga: flagellum, quo extunditur
frumentum (ex aristis; romarne begagnade ej
slaga, utan brukade för ändamålet en wagn
med taggar - tribulum, quo exterebantur
grana ex aristis).
Slaganfall, -attack: (ictus sanguinis);
apoplexis (jfr I. Slag, II. 2). -björn:
ursus arctos. -bom: 1. = fällbom: obex;
cataracta. — 2. på en wäfstol: scapus (scapi
sonantes, Lucr. V. 1353); pecten (”Laden”,
enl. Marquardt V. 2. 130; egentligen är wäl
pecten wäfskeden). -bur: decipulum (bur
med fällbom); cavea. -dänga: cantilēna;
nenia (vilis n., puerorum, Hor., Phdr.);
carmen decantatum, ex trivio. -dörr:
valvae (jfr Lat. Lex.). -fält: campus proelii
l. in quo concurrunt (- currerunt)
equites; s-t war betäckt med lik mortuis
corporibus campus constratus erat. -färdig:
ad pugnandum, ad proelium
committendum paratus; hålla sig s. ad pugnam se
expedire.
Slagg: scoria (metalli liquefacti);
spuma (argenti, Vg.); ramentum (ferri, Lucr.;
auri); palea (aeris, Pn.); - i bildlig men.:
bortrensa s-t faecem expurgare.
Slaghök: falco apivŏrus. -lod: 1. fast
lödningsmetall: chrysocolla (i. e. ferrumen
auri); santerna (Pn. H. N. XXXIII. 29:
chrysocollā temperatā - ferruminatur
aurum; santernam vocant; jfr ibdm XXXIV.
28). — 2. lod i ett slagur: pondera
(tinnientis) horologii. -ord: verbum grave,
forte; plur.: fulmina verborum. -ordning:
acies; uppställa en här, soldater i s. aciem
(militum) struere, instruere, ordinare; stå
i s. in acie consistere; rycka fram i s. in
aciem prodire, procedere; tågordning
snarare än s. agmen potius quam acies. -regn:
imber; nimbus. -skatt: merces l. reditus
monetarii.
Slagskämpe: homo pugnax, ad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
