Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stadga sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
C. de Legg. I. 42, 43 ff.); edictum
(praetoris, C. l. c. 17, imperatoris); decretum
(populi, C. de Rep. I. 43, principum, de
Legg. I. 44, augurum, pontificum);
formula, praescriptum (legis); mensklige s-r
humana jura, jus humanum, mots. jus
divinum, jura divina; borgerlige s-r scita,
jussa populorum; jura civilia; s. om köp
och försäljning emundi vendundi jura
(formulae); jfr Förordning. — 2. = stadighet,
fasthet: a. i allm.: stabilitas; firmitas;
constantia; winna, få, komma till s. stabiliri,
firmari, corroborari (c-tis aetatibus, C. de
Am. 74). — b. i moralisk mening: gravitas;
morum constantia; s. i wandel vitae
agendae constantia, modestia; temperantia,
moderatio (C. Tusc. III. 16); severitas;
frugalitas (ordentligt lefnadssätt, l. c. 17);
”glad s.” hilaritate l. comitate condita
gravitas; gifwa s. åt = Stadga, v.
Stadga, v.: 1. = göra stadig; befästa:
stabilire; firmare; confirmare;
constituere; corroborare; roborare (C. de Off. I.
112); s. sin makt opes suas stabilire,
confirmare (imperio omnium gentium
constituto, C. de Or. I. 14); s. rikets
författning formam rei publicae firmare,
stabilire (pax otium confirmavit, C. l. c.);
motgången har s-t l. gifwit stadga åt hans
karakter res adversae animum (l. mores)
ejus corroboraverunt, moribus
gravitatem, firmitatem addiderunt (jfr Hor. Sat.
I. 4. 3 simul ac duraverit aetas membra
animumque tuum, nabis sine cortice); s.
ngns mening, beslut animum alicujus certo
consilio, sententiam alicujus confirmare,
firmare (Hor. Carm. III. 5. 45); s. sitt
beslut pro certo decernere l. sibi
proponere; hafwa s-t sitt beslut certum, statutum
ac deliberatum habere, quid faciat;
(certum mihi est facere); jfr Stadga sig,
Stadgad. — 2. = bestämma, förordna: sancire
(homo, populus, lex); sciscere (plebs;
populus); jubere (populus; lex);
decernere (lex naturae decernit, ut ab
homine inutili ad sapientem virum
transferantur res necessariae, C. de Off. III. 31;
rex; senatus); constituere (aequitatem,
C.); cavere (testamento, in lege); s. den
lag, att - legem sancire ut l. ne (C. de
Am. 40), legem constituere (C. de Off. II.
41); lagen s-r, att, att icke lex jubet, vetat
fieri alqd (lex peregrinum vetat in
murum ascendere, C. de Or. II. 100); det
är i lag s-dt lege sanctum est, ut.
Stadga sig: confirmari; firmari;
roborari; corroborari; wädret har s-t sig
tempestas constare coepit; hans helsa s-r sig
confirmatur valetudo; corroborantur,
confirmantur vires; sedan de politiska
förhållandena s-t sig confirmatis l. tranquillatis
rebus (publicis); constituta re publica,
statu rei publicae composito; hans
karakter har s-t sig animus l. mores ejus
confirmati, corroborati sunt (jfr Stadga);
bruket har s-t sig mos inveteratus est; ad
certam consuetudinem res pervenit; ännu har
bruket l. seden icke s-t sig nondum mos
confirmatus est; etiamnunc certus mos
nullus est; han har s-t sig ejus mores
confirmati l. emendati sunt; ad bonam frugem
se recepit l. revocavit; honestam vitam
ingressus est.
Stadgad: confirmatus, firmatus;
constitutus; compositus (T.); stabilis;
certus; s-dt samhällsskick, s-e
samhällsförhållanden constituta res publica (C. de Off. II.
40); s. ålder aetas jam constans (C. de Sen.
33), matura (composita, T.); ega s-dt
anseende för lärdom certa jam ac
confirmata doctrinae opinione l. laude florere;
(ejus doctrina spectata est); s. karakter
morum gravitas, mores jam confirmati
(ac corroborati); s-dt wäsende gravitas,
maturitas quaedam morum ac sermonis (C.
l. c. et infirmitas puerorum et ferocitas
juvenum et gravitas jam constantis
aetatis et senectutis maturitas naturale
quiddam habet antyder maturitas dock mera
swaghet än fasthet); s. man vir constans,
gravis, maturus, moderatus et temperans
(C. Tusc. III. 18), frugi (ibdm); s.
yngling adolescens modestus, frugi, bonae
frugis; s-dt uppförande vita non
immodesta; vita frugi, proba, modesta.
Stadig: 1. i kroppslig mening: firmus
(sŏlum); solidus (solidaeque suo stant
robore membra, Vg.): constans; stabilis
(gradus s. s-t fotfäste); immotus; s. röst
certa vox. — 2. = bestående, waraktig, ej
ombytlig: stabilis; constans; perpetuus;
certus; s-t hemwist stabile, fixum, certum
domicilium; certa sedes (lar certus); s.
wäderlek stabilis, non varia tempestas; s.
helsa firma, inoffensa valetudo; s. lycka
stabilis felicitas; s. besittning stabilis
possessio (C. de Am. 55). — 3. i moralisk
mening: gravis (mots. levis flyktig);
constans; ofta = moraliskt oförwitlig, i sitt
lefwerne ordentlig: frugi; temperans;
probus; s. yngling adolescens bonae frugis,
modestus. -dighet: 1. i allm. stabilitas;
firmitas. — 2. i moralisk mening: morum
gravitas, probitas; frugalitas (f-tis
proprium est adversantem libidini
moderatam in omni re servare constantiam, C.
Tusc. III. 17); vita proba, modesta; slå
sig på s. ad bonam frugem se recipere.
-digt: 1. i allm.: firmiter; constanter;
perpetuo; assidue; hålla ögonen s. fästade på
marken oculos in solo defixos tenere;
hålla s. fast wid en åsigt in sententia
perstare, permanere, haerere. — 2. (Stadighet,
2): modeste, graviter, frugaliter, probe.
-digwarande: perpetuus; assiduus.
Stadna (Stanna): I. intr.: 1. eg.: a. =
upphöra att röras l. skrida framåt: (sistere);
consistere; resistere (L. I. 48);
subsistere (s. för att inwänta); gradum sistere,
cohibere; non jam moveri l. progredi;
moveri desinere l. desistere; s. på halfwa
wägen in media via, dimidia via (confecta)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
