Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stadsbarn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
subsistere; (jorden, lifwet på jorden s-r
omnis terra consistit, C. Tusc. I. 54; jfr
ibdm 53 quod se ipsum movet, nunquam
moveri desinit); pulsen s-r venae moveri
(palpitare, micare) desinunt (desitae sunt
moveri (- har s-t); pulsus venarum
constitit; floderna hafwa s-t flumina
constiterunt (Hor.). — b. s. qwar (blifwa
stående), dröja: insistere; subsistere; morari;
manere; remanere; han s-de der twå dagar
biduum ibi moratus est; skall jag fara till
Pompejus eller s. i Italien eundumne est
ad Pompejum an in Italia manendum (C.)?
— c. s. efter ngn: (post alqm) remanere;
relinqui (occupet extremum scabies,
mihi turpe relinqui est, Hor.; Dionysius
aeger relictus est in Troade). — 2. oeg.:
a. om handlande subjekt: s. i tal, läsning o.
d. (= tystna, upphöra) finem facere
orationi; conticescere; intermittere,
interrumpere, abrumpere orationem,
lectionem; han s-de twärt repente obmutuit,
conticuit, desiit; vox faucibus haesit; här
s-de han dixit, dixerat; s. i minoriteten
vinci; plura suffragia non ferre; s. i
wäxten non amplius crescere, augeri; (omne
incrementum suppressum est); s. i
förlägenhet in difficultatem incidere;
difficultate teneri, haerere, laborare; rem
expedire non posse; s. i förbindelse hos ngn
beneficio alicujus obstrictum, obligatum
esse; gratiam sempiternam debere,
habere alicui. — b. om abstrakta subjekt:
desinere; intermitti, interrumpi, suspendi;
byggningen har s-t aedificatio intermissa
est; affärerna ha s-t torpent negotia; se
det wanligare Afstanna. — II. tr.: sistere
(currum, fugam, sanguinem); reprimere;
inhibere.
Stadsbarn: urbis indigĕna (L., T.); in
urbe innatus (Fauni velut innati triviis
ac paene forenses, Hor. A. P.). -bo, -folk:
urbanus, -ni, urbis incola -ae. -hus:
villa publica. -jord: ager publicus,
communis. -kassör: quaestor urbanus.
-kunnig: tota urbe notus. -lag: jus urbanum.
-lif: vita urbana (Ter.). -läkare: urbanus
l. urbis medicus. -milis: urbanus miles;
(urbis proprius m.), u-ae cohortes (T. Ann.
IV. 5). -mur: murus urbis. -mäklare:
aestimator urbanus l. publicus. -qwarter:
vicus; insula. -rätt: 1. = stadsprivilegier:
jus urbis. — 2. = Stadslag. -skola:
ludus oppidanus, urbanus. -styrelse:
magistratus urbanus l. oppidanus. -tjenare:
apparitor (viator) magistratus urbani.
Staf: 1. pl. stafwar: baculus, -um;
scipio, sceptrum (se Lat. Lex.); lituus
(auguris); pedum (herdestaf); bryta s-n
öfwer ngn damnare; rejicere; improbare.
— 2. pl. stäfwer = trästycken, af hwilka ett
laggkärl är sammansatt: lamina lignea.
Stafett: nuntius eques.
Staffage: parerga (picturae; Pn. XXXV.
101. Georg.).
Staffel: verborum scribendorum
peccatum l. vitium.
Staffli: machĭna l. pegma pictoris.
Stafning: 1. = stafwande: literarum in
syllabas conjunctio (Qu. I. 1. 31) l.
conjungendarum ratio. — 2. = rättstafning,
stafsätt: verborum scribendorum l.
literarum scribendarum ratio.
Stafwa: 1. literas in syllabas
conjungere (Qu.; jfr Stafning), continuare; s. på
ngt per singulas literas legere; in
literarum conjunctione dubium haerere. —
2. s. före ngn: praeire verba alicui; s. efter
recinere; reddere dictata. — 3. stafwa
= skrifwa ett ord så l. så: scribere verbum
aliquod.
Stafwelse: syllaba; literarum
contextus (Qu. I. 1. 25); s. för s. l. stafwelsewis
syllabatim. -mått: quantitas syllabae.
Staka: (palis fulcire); s. fram en båt
conto subigere cymbam; s. ut (palis)
determinare, designare, describere (fines l.
dyl.; jfr L. I. 18).
Staka sig: 1. palo acuto infligi; palo se
perfodere, palo transfigi. — 2. s. sig fram:
conto subigere cymbam. — 3. s. sig =
swara orätt l. ej kunna swara: haerere;
responsum expedire non posse; labi;
peccare.
Stake: palus; vallus; stipes; longurius.
Staket: vallum; saepimentum e vallis
compositum; cancelli (skrank).
Stall: 1. rum för boskap: stabulum;
caulae; ox-, häst-, fårstall bovile, equile, ovile.
— 2. s. på musikaliskt instrument: jugum.
Stalla: 1. mejere (om hästar). — 2. =
stallfodra: stabulare.
Stallbroder: socius. -dräng:
stabularius; agāso; equīso; calo. -fodra:
stabulare. -mästare: stabuli magister l.
praefectus. -oxe: bos stabularius. -rum:
locus stabuli, (praesaepe).
Stalp: vorāgo; ruina.
Stam: 1. eg. stirps (trädstam, corpus
arboris); caulis (örtstam, stjelk); stipes,
caudex, truncus (bål; stubbe); scapus (i synn.
= skaft, stam på ngt som föreställer l. liknar
ett träd, ss. en kolonn, kandelaber l. dyl.). —
2. oeg.: a. i allm. = grundstock, hufwudparti:
stirps; caput (rei familiaris l. dyl.). — b.
= slägt, härkomst: stirps; gens; genus;
(proles, progenies = afkomma); folk af
ädel s. generosus populus; wara af ädel s.
nobili genere ortum esse; den Fabiske s-n
har gått ut Fabium genus l. nomen interiit;
den Claudiske s-ns grenar familiae gentis
Claudiae; en talrik s. magna, numerosa
gens l. proles. — c. = folkstam: gens; jfr
Folk. — d. = ordstam: stirps; (thema);
verbum ipsum (i motsats till casus l. formae,
figurae verbi). -bok: 1. codex
collationum. — 2. *album amicorum (amicorum
inscriptionibus destinatum). -fader:
generis l. gentis auctor (Junius Brutus
auctor nobilitatis tuae h. e. qui primus in
vestram gentem nobilitatem intulit, C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
