Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Storartad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett s-t fel, en s. dumhet vehementer,
turpiter peccare. — 5. stor i egna ögon =
stolt, inbilsk (stor på det): sibi magnus l.
placens; de se bene existimans seque
diligens (C. l. c.); inflatus opinionibus;
(arrogans, fastidiosus); s. i orden verbis
magnificus; gloriosus; sui ostentator l.
jactator; s-a ord magna l. magnifica verba
(reges atque tetrarchas, omnia magna
loquens, Hor.); verborum vanitas,
magnificentia; göra sig s. se jactare. -artad:
magnus (quidam); magnificus; grandis;
amplus; s. frikostighet magna quaedam et
latissime patens liberalitas; s. byggnad
aedificium amplissimum; s. stil amplum,
grande dicendi genus; s. karakter morum
summa constantia; animi quaedam
amplitudo et robur; på s-dt sätt magnifice.
-bragd: magnum (egregium) facinus. -folk:
principes; nobilissimus l. ditissimus
quisque. -furste: *magnus dux.
Storhet: 1. i abstr. men.: magnitudo;
amplitudo (widd, ansenlighet); spatium (s. blott
i relativ mening); själens s. och styrka animi
magnitudo ac robur; inse s-n af en sak
quanta l. quanti res sit, intelligere;
mannens s. viri praestantia, virtus (claritas,
berömdhet); hans s. är på långt när icke
erkänd multum abest, ut tanti fiat, quanti
debebat l. ut proinde ac meritus est
laudetur. — 2. i konkret men.: a. om saker =
qvantitet: *quantitas; obestämd, oändlig s.
infinitum, res infinita. — b. om personer:
vir (in alqo genere) magnus, summus
(C. de Or. I. 45), princeps, clarus; en
wetenskaplig s. homo artium gloria l. laude
excellens, florens; många filosofiska s-r multi
clari in philosophia ac nobiles (C. l. c.).
-hetslära: geometria.
Storhufwad: capito.
Stork: ciconia (crepitat c., Juv.).
Storkna: suffocari.
Storlek (= storhet i yttre och relativ
mening): magnitudo; spatium; modus;
amplitudo; naturlig s. vera magnitudo;
(humanus modus); wara af en oxes s., till s-n
lika med l. litet större l. mindre än en oxe
bovis magnitudine esse, bovis m-m
aequare, bovem magnitudine paulo
antecedere, paulo infra bovem esse (Cs. b. g.
VI. 26-28).
Storlemmad: magnis membris.
Storligen: magnopere, valde,
vehementer, (oppido), t. ex. perterritus, mirari.
Storlåtig: magna voce praeditus.
Storm: 1. eg.: tempestas; procella;
magnus ventus; magna vis venti; (hiems); s.
uppstår tempestas oritur, cooritur,
exsistit; råka ut för s. tempestate deprehendi,
obrui, opprimi; s-n rasar ut, lägger sig
tempestas desaevit, desidit; det är full s.
summa tempestas est. — 2. bildl.: krigets s-r
belli tumultus; politikens, lifwets s-r
fluctus, turbae civiles, rei publicae (N. Att.
6); rerum, vitae turbulentae tempestates
(C. de Or. I. c. 1); lyckans, ödets s-r
fortunae vis, saevitia; en s. af owilja invidiae
tempestas quaedam; en s. af bifallsrop l.
handklappningar acclamationum,
plausuum procella; lidelsernas s-r cupiditatum
turba, tumultus (miseri tumultus mentis,
Hor.). — 3. = stormning: (vis; impetus
adorientium); taga med s. vi capere; löpa
till storms impetum facere in urbem; vi,
totis viribus aggredi, (invadere), adoriri,
oppugnare (L. XXI. 14); afslå, uthärda en
s. vim hostium propulsare, sustinere.
Storma: 1. intr.: a. eg.: saevire; furere;
bacchari; det s-r ute ventus, tempestas
saevit, furit; magnus ventus est; hafwet
s-r mare saevit, hiemat (Hor. Sat. II. 2.
17). — b. om personer: saevire (in - mot -
alqm); furere (rasa); tumultuari, strepere
(stoja); s. fram procurrere, proruere; s. mot
ngn irruere in alqm; s. på sin helsa
viribus corporis haud parcere. — 2. tr.: s. en
stad, fästning vi aggredi, oppugnare
castellum, urbem; totis viribus impetum
facere, in muros succedere; ad muros
ruere (Vg. Aen. II. 440 ff.).
Storman: princeps; stormän principes;
optimates.
Stormande: turbulentus (mare);
turbatus; procellosus; i s. fart summo impetu.
Stormast: malus maximus.
Stormbock: aries (murbräcka). -by:
nimbus. -diger: procellosus; turbidus. -fågel:
procellaria glacialis. -hatt: aconītum.
Stormig: turbulentus (tempestas,
tempus, dies - wäderlek, dag; vita, contio - lif,
sammanträde); turbidus (dies, tempestas,
ingenium); procellosus (ex mari p-o
navem servare, N.); tumultuosus (vita,
contio, C.); violentus; (atrox). -igt: det gick
s. till turbulente (magno strepitu ac
clamore), atrociter res acta est.
Stormklocka: *campana incendii index
l. qua incendia significantur.
Stormning: impetus hostium totis
viribus l. undique ad muros ruentium (jfr
Storma).
Stormodig: superbus; elatus, inflatus,
sublatus opinionibus, sui fiduciā; sibi
praefidens (poēt. ap. C.); confidens; ingentis
spiritus. -het: superbia; magni animi;
magni spiritus.
Stormpil: falarica. -redskap: urbium
oppugnandarum instrumenta, machinae.
-stege: scalae (oppugnantium, quae ad
muros admoventur, Vg. Aen. II. 442); göra
i ordning s. m. m. scalas ceteraque,
quibus urbes oppugnantur, expedire. -tak:
testudo (obsessumque acta testudine
limen, Vg. l. c. 441). -wind: procella;
turbo. -wäder: tempestas.
Stormäktig: potentissimus; magnus.
-mästare: princeps. -näsig: nasutus; naso.
-ordig: gloriosus (miles g., Pt., C.);
jactantior; magniloquus (poet.). -pratare:
(homo) garrŭlus, loquax (Hor. Sat. I. 9. 33:
garrulus hunc quando consumet cunque,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
