Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Swartaktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- color f.); pullus (swartgrå - särskildt om
sorgkläder); ej kunna skilja s. från hwitt
alba et atra discernere non posse; s. moln
atra nubes; det blef s. för mina ögon
caligabant oculi; nox, caligo, tenebrae
oculis offusae, obortae sunt; se s. på hwitt -
literis alqd consignatum, contestatum
videre; få, hafwa s. på hwitt på ngt per
literas alqd promissum ferre, habere. —
2. i moralisk mening: s. själ mens (livida),
maligna, improba; s. bragd facinus
nefarium; flagitium; s. otacksamhet foeda
beneficiorum oblivio; foedum ingrati animi
crimen; s. afund livor [edax, Ov.; jfr Hor.
Sat. I. 4. 85, 91, (100), 93, på hwilka
ställen niger och lividus brukas om karakteren,
särskildt med afseende på tadelsjuka och
falskhet]. -aktig: subniger; fuscus. -blek:
lividus; luridus. -brun: furvus. -grå:
cinereus. -hårig: nigris capillis. -klädd:
pullatus; nigra, pulla veste indutus. -konst:
magīa. -lett: subniger. -muskig: niger;
fuscus. -mylla: humus.
Swartna: nigrescere; himmelen s-r
nigrescit caelum (Ov.); atra nube conditur
(Hor.), nubibus obscuratur; det s-r för
ögonen jfr Swart, 1.
Swartsjuk: 1. (i kärlek): zeloty̆pus (Qu.
IV. 2. 30; Mt.); s. om ngn (älskad)
suspiciosus in alqo, alqa; sollicitus de alqo,
alqa; s. på ngn (rival) in alqm
suspiciosus; wara s. suspicionibus angi; aemulari
alqm (umbras aemulor ipse meas, Ppt.).
— 2. i allm. = ängsligt mon om ngt;
afundsjuk: anxius, sollicitus (de re);
invidus; (aemulus). -sjuka: zelotypia
(offensio nostra - magis a ζηλοτυπίᾳ mea quam
ab injuria tua nata est, C. Ep. X. 8. A;
jfr Hor. Carm. I. 13; suspiciones;
aemulatio (mera = afund; jfr C. Tusc. IV. 17,
18 est aemulatio aegritudo, si eo, quod
concupierit, alius potiatur, ipse careat.
Obtrectatio autem ea, quam intelligi
ζηλοτυπίαν volo, aegritudo ex eo, quod
alter quoque potiatur eo, quod ipse
concupierit). -soppa: jus nigrum. -ögd:
nigris oculis.
Swassa: se jactare; s-nde jactationis,
ostentationis plenus; tumidus.
Sweda, f.: dolor; doloris morsus,
faces, ignes.
Sweda, v.: adurere; ustulare.
Swedja: silvam urere; silvā combustā
agrum saturare (jfr Vg. Georg. I. 84. 85
saepe etiam steriles incendere profuit
agros atque levem stipulam
crepitantibus urere flammis; ibdm 80, 81); silvam
(sarmenta, Cato r. r. c. 38) in agro
comburere (ad agrum praeparandum).
Swedjeland: ager combustus (silvā
combustā praeparatus l. saturatus).
Swek: dolus (malus, C. de Off. III. 60
ff.); fraus (f. volpeculae, vis leonis
videtur, C. l. c. I. 41); perfidia (trolöshet; att
swika ngn); med s. fallaciter, dolose (l. c.
III. 61); utan s. sine fraude (inter
bonos bene agier oportet et sine
fraudatione i. e. försök att preja). -full: dolosus;
fraudulentus; perfidus (trolös - p. Ixion,
Hannibal); malitiosus (illistig); (astutus
knipslug). -fullhet: fraudulentia; perfidia.
Swen: puer; adolescentulus; särskildt =
puer castus, impubes (jfr Cs. b. G. VI.
21). -barn: puerulus, infans puer. -dom:
pueri integritas, castitas.
Swep, Swepe: involūcrum; swep för små
barn fascia; incunabula.
Swepa, v. tr.: involvere (inswepa);
circumvolvere, amicire (s. om); s. sig i en
mantel amiculo involvi; - s. en död
mortuum vestire, (pollingere).
Swepa, v. intr.: verrere; radere;
blåsten s-r kring huset, öfwer slätten ventus
domum, campum verrit, radit.
Swepning: ferale amiculum, feralis
vestis.
Swepskäl: causa ficta, simulata; species
(Romulus muri causam opposuit,
speciem honestatis neque probabilem neque
sane idoneam, C. de Off. III. § 41); jfr
Förewändning.
Swett: 1. eg.: sudor; kall s. frigidus s.;
drifwa s. sudorem ciere, movere,
excutere; drypa af s. sudore manare; (s. manat
alicui); lukta s. sudorem (hircum) olere;
med s. och möda summo sudore, labore;
äta sitt bröd i sitt anletes s. sudore victum
quaerere (jfr T. Germ. c. 14). — 2. =
fukt af wäggar l. dyl.: aspergo.
Swettas: sudare (Swett 1, 2); consudare,
desudare; s. och ängslas sudare, aestuare;
s. med ngt, för ngt sudare alqa re
gerenda, pro re; desudare in re; s. ut, fram
exsudare.
Swettbad: sudatorium; sudatio (=
swettning ss. bad). -drifwande: sudatorius;
sudorem excutiens, ciens. -duk: sudarium.
Swettig: sudans; sudore manans;
wara s. sudare.
Swettmedel: suduculum (Pt.).
Swettning: sudatio; komma i s.
assudascere, consudascere, desudascere; bringa
ngn i s. sudorem excutere, ciere, elicere
alicui.
Swicka: embŏlus.
Swickhål: spiraculum (dolii).
Swida: 1. = förorsaka sweda: mordere;
urere; dolore afficere; röken s-r i ögonen
fumus oculos mordet, oculis infestus est.
— 2. få s. för (= plikta för) ngt: plecti
alqa re (negligentiā, C.); poenas dare
alicujus rei.
Swigta: nutare; vacillare; cedere;
inclinari; s. under bördan oneri cedere,
onere opprimi.
Swika: fallere; frustrari; destituere;
deficere; s. ngns förtroende fidem alicujus
fallere; hoppet s-r spes fallit, destituit
(Tib.); minnet s-r, krafterna s. memoria
deficit, vires deficiunt alqm.
Swimma: animo deficere, linqui;
collabi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
