Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Swin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Swin: sus; porcus (gris); ett s. till karl
spurcus, immundus homo; lefwa som ett
s. in luto volutari; vitiis se inquinare.
Swina: s. ned: inquinare; maculare.
Swinaktig: spurcus; immundus;
sordidus. -borst: seta porcina.
Swindel: vertīgo; få s. vertigine
corripi; jfr Swindla; som har s. vertiginosus.
Swindla: vertigine corripi; calīgare
(jfr Lat. Lex.); mente turbari, non
constare; mens non constat, tenebrae
oboriuntur oculis (Phaĕthon - mentis inops
gelida formidine lora remisit, Ov.).
-ande: s. höjd praeceps, arduum fastigium (jfr
caligantes fenestrae, Juv.); s. plan
praeceps, anceps, arduum consilium.
Swineri: spurcities; immundities.
Swinga: 1. tr.: se Swänga. — 2. intr.:
s. om: circumferri; (rotari); in orbem
circumferri.
Swinga sig: volare, evolare; se tollere,
se extollere (in equum); s. sig upp (till
wärdigheter, hög rang) ad honores evehi.
Swingel: (wäxt): festuca; lolium.
Swinherde: subulcus. -hus: suile; hara.
Swinka: tergiversari; fallere (conari).
Swinkött: (caro) suilla, porcina.
Swinna: s., s. in in dies minui,
deminui; fluere (spes f., Vg.), diffluere, labi
(aetas, tempus); jfr Förswinna.
Swinpöl: volutabrum (suum). -rygg:
tergus porci. -stek: assa suilla. -stia:
hara.
Swirra: 1. (syn. med susa): stridere. —
2. = ruckla: potare; luxuriae indulgere,
luxuriose vivere (C. de Fin. II. § 22 ff.);
(asotum esse).
Swiskon: prunum damascenum.
Swit: comitatus, cohors, comites
alicujus; se Följe; i s. deinceps (duo d. reges,
L.); jfr Rad.
Swordom: exsecratio; imprecatio.
Swullen: tumidus; tumefactus.
Swullna: tumescere; intumescere.
Swullnad: tumor; tuber.
Swulst: 1. = Swullnad. — 2. s. i stil:
tumor (inanis, Qu.); inflatum orationis
l. dicendi genus (C.); luxuria orationis
(eg. frodighet - quae stilo depascenda est,
C. de Or. II. 96); (ampullae = grannlåt,
Hor. A. P.).
Swulstig: tumidus (L.); inflatus,
turgidus (C.); wara s. turgere (C.; Hor.
professus grandia turget).
Swulten se Hungrig.
Swåger: levir (frater uxoris aut
mariti); sororis maritus, uxoris frater;
quocum est uxoris soror (jfr C. de Or. II.
1); i allm.: affinis. -lag, -skap: affinitas.
Swål: cutis; tergus.
Swår: 1. i eg. mening = tung (sällsynt
bet.): gravis; magni ponderis. — 2. oeg.
= tung (grof) swår att lida, trotsa,
werkställa; gravis (tung); durus (hård); iniquus
(ogynsam); molestus (beswärlig, förtretlig);
asper (eg. ojemn); tristis (hemsk, dyster);
atrox (hotande); incommodus, importunus
(oläglig); anceps (betänklig); difficilis (s.
att göra, reda, komma till rätta med);
arduus (s. att uppnå); impeditus (inwecklad);
s. ställning, s-a tider res asperae, iniquae,
tristes, graves; temporum, rerum
asperitas, iniquitas; s. sjukdom morbus
gravis, anceps; s-t sår grave vulnus; s-t krig
bellum atrox, grave; s-t fall gravis
lapsus; s. fara periculum grave, anceps; s-t
brott scelus grave, atrox; s. beskyllning
crimen atrox; s-t wäder tempestas
horrida, atrox; s. dröm somnium triste; s.
motståndare adversarius gravis, asper, atrox;
s-t företag negotium difficile; s. fråga
quaestio difficilis; s. författare scriptor
difficilis ad legendum, ad intelligendum; s-t
lynne natura difficilis, morosa, aspera; s.
karl (att förlikas med) homo difficilis,
importunus; s. mot ngn difficilis in alqm;
s. punkt locus anceps, lubricus (betänklig,
wådlig), difficilis, impeditus, obscurus (s.
att reda); s. att fördraga gravis, difficilis
perpessu; s-t att göra difficile factu, ad
faciendum; det är s-t att finna ngn, som
kan difficile invenias, difficile invenitur,
qui - possit -; finna ngt s-t gravari
facere alqd; hafwa det s-t (i werlden) in
angustiis versari; fortuna iniqua, adversa,
aspera uti.
Swåra, adv.: magnopere; valde;
vehementer.
Swårhet: 1. = tyngd: pondus. — 2. =
grofhet, hårdhet, beswärlighet: gravitas,
atrocitas, asperitas; iniquitas; difficultas;
tidernas s. temporum asperitas, iniquitas;
rerum angustiae; sjukdomens s. morbi
gravitas; företagets s. negotii difficultas;
winterns, köldens s. hiemis, frigoris asperitas;
lynnets s. morum l. naturae importunitas,
tristitia.
Swårighet: i abstract mening med
infinitiv (s. att, för att göra ngt) eller i konkret
mening = swår omständighet, hinder:
difficultas; s. att gå, tala pedum infirmitas;
linguae haesitatio l. titubantia; hafwa s.
för att gå pedibus non satis valere, non
satis recte l. bene uti; stora
(oöfwerwinneliga) s-r magnae, summae difficultates;
trotsa s-r difficultatibus non deterreri;
öfwerwinna s-r difficultates vincere,
superare; göra s-r wid att göra ngt gravari
facere alqd; tergiversari; göra onödiga s-r
wid ngt nodum in scirpo quaerere; med
s. vix; aegre.
Swårligen: vix; aegre.
Swårlöst: difficilis ad explicandum,
expediendum, solvendum. -mod: tristitia;
maestitia; animi aegritudo. -modig:
tristis; animi aeger, anxius.
Swårt: 1. = hårdt, beswärligt, betänkligt:
graviter (saucius, afflictus, dolere);
atrociter; aspere; s. ansätta, utfara mot ngn
acriter instare alicui, aspere invehi in
alqm. — 2. hafwa sig s. difficile esse.
Swäfwa: 1. eg.: a. (hwilande): pendēre;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
