Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Talan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
appellare (literas). — β. = t. till slut:
eloqui; omnia, quae vult l. habet,
effundere. — i. t. öfwer: α. ngt: de re (loqui),
dicere, disputare. — β. t. öfwer sig:
imprudentem dicere alqd; verbum temere,
imprudenti excidit alicui. — III. om
sakligt subjekt: ngns ögon tala (arguti) oculi,
quomodo simus affecti animis, loquuntur
(C. de Legg. I. § 27); hans hela lif t-r om
oegennytta och oförwitlighet omnis ejus vita
abstinentiae et integritatis specimen est;
detta t-r för mig, för min uppfattning hoc
totum est a me; mycket t-r för honom multa
sunt, quae eum, ejus causam commendare
videantur; mycket t-r för att det så
förhåller sig multa sunt, quae ita esse
declarare l. testimonio esse videantur; mycket
t-r för krig multa sunt, quae bellum
suadeant; saken t-r, t-r för sig sjelf res ipsa
loquitur, clamat; non eget res
argumentatione, patrocinio.
Talan: dictio; actio, petitio (rätt att
uppträda i en sak, att göra påstående l. förswara
sig); han har t. i målet ejus petitio est; föra
ngns t. causam alicujus dicere (C. de Or.
I. 229), agere; pro alqo verba facere.
Talande: t. tunga lingua soluta, prompta,
(volubilis); hafwa en t. tunga linguā
promptum esse; disertum esse; dicendo multum
valere; t. ögon oculi arguti, (loquaces); t.
skäl, bewis argumentum firmissimum,
gravissimum.
Talang: ingenii facultas, virtus; t. ss.
talare dicendi vis, virtus, magna facultas;
hafwa många t-r multis ingenii
facultatibus praeditum, instructum esse; multis
naturae muneribus instructum esse.
Talar: vestis talaris, ad (talos l.) pedes
descendens.
Talare: orator (till förmåga och utöfning);
homo eloquens, disertus (wältalig man;
om skilnaden mellan orden se C. de Or. I.
94), homo facundus; stor t. magnus,
summus orator; homo eloquentissimus.
-förmåga, -gåfwor: dicendi facultas, oratoris
vis et facultas. -konst: dicendi ars;
oratoris ars l. artificium; eloquentia
(konstmessig wältalighet); det finnes ingen t. nulla
est ars dicendi (C. de Or. I. 102). -stol:
suggestus; rostra (pl.).
Talas wid: colloqui; (inter se)
sermonem conferre de re.
Talegåfwa: dicendi facultas; facundia.
Talent: talentum.
Talesätt loquendi, dicendi formula,
modus; (verba); ett oanständigt t. verba turpia;
verborum turpitudo; egendomligt t.
idiotismus (Sen.).
Talför: disertus; facundus.
Talg: sebum.
Talga: sebare.
Talgig: sebosus; t-a ögon pallidi oculi.
Talgljus: candela (sebacea). -oxe:
parus major. -ögd: oculis pallidus.
Talisman: *amuletum.
Talk: lapis talci; magnesia.
Tall: pinus (pinaster). -kott: strobĭlus;
nux pinea.
Tallrik: catillus; patĭna; discus; orbis.
-slickare: catillo (Hor.).
Tallskog: pinētum. -strunt: turio pini.
-trast: turdus iliacus.
Talman: orator; princeps conventus
alicujus; (actor - embetsman som leder en
församling - si quid turbassitur in agendo,
fraus actoris esto, C.). -rik: frequens;
multus; numerosus; t. församling frequens
conventus; t-a ställen multa loca. -rikhet:
frequentia; magnus numerus. -rikt:
frequenter; t. besökt celeber, celebratus; t.
infinna sig frequentes convenire. -trängd:
loquax; garrulus; multi sermonis; linguae
intemperans. -trängdhet: loquacitas;
garrulitas; linguae intemperantia. -ämne: (de
quo sermo est); fabula; detta, han är ett
allmänt t. omnibus in ore l. in omnium
ore est; blifwa ett t. in sermonem vulgi
venire; fabulam fieri (Hor.). -öfning:
declamatio (haec mea senilis d. est, C.).
Tam: cicur (bestiae cicures, ferae, C.);
mansuetus, mansuefactus; mitis (lupa, L.;
mitissima bestia); göra t. se Tämja.
Tamarind: tamarindus indica.
Tamarisk: tamărix germanica.
Tambur: vestibulum.
Tamburin: tympănum.
Tamhet: mansuetudo.
Tamp: truncus, caudex (äfwen oeg., om
menniskor); jfr Tölp.
Tampig: vastus, crassus.
Tand: dens (hominis, bestiae; serrae);
framtänder primores, adversi dentes;
ögontänder canini d.; kindtänder maxillares,
genuini d.; ofwant., undert. superiores,
inferiores d.; t-r komma fram gignuntur,
nascuntur dentes (Pn. H. N. VII. 15 ff.;
XI. 61); få t-r dentire; t-na falla af
decidunt (id.); komma igen renascuntur; taga
ut t-r dentes eruere, eximere; slå ut t-r
på ngn dentes frangere, elidere; tala
mellan t-na (inter dentes) mussare,
mussitare; wisa t-na dentes aperire, exserere;
cornua obvertere alicui; (minari alicui,
ferociter obsistere alicui); hafwa t. för
tunga tacere; loquacitati temperare, l-m
continere; få en tår på t-n paululum se
madefacere (bibere); få blod på t-n
sanguinem gustare (C.); förtalets t.
maledicus dens; (livor edax, Ov.).
Tandad: dentatus.
Tandbräcka: dentifrangibulum. -lös:
edentulus. -pulver: dentifricium. -wärk:
dentium dolor; hafwa t. a dentibus
laborare.
Tangent: 1. tangens (linea). — 2. t. i
ett instrument: pinna orgăni.
Tanke: 1. = tankeförmåga, ande, tänkande:
mens; (animus); cogitatio; fatta med t-n
mente percipere, complecti,
comprehendere (cernere, contemplari); rigta sin t.
på ngt mentem, animum intendere rei,
ad rem; t-n flyger mens volat (celerem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
