Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wirke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wirke: materia.
Wirrwarr: turba; colluvio (C. de Sen.
§ 84); perturbatio (rerum).
Wis, adj.: sapiens; prudens (praktiskt
wis, klok; jfr C. de Off. I. § 153
prudentia est rerum expetendarum
fugiendarumque scientia, - sapientia rerum est
divinarum atque humanarum scientia);
den wise, de wise sapiens, sapientes (i ideal
mening, C. de Am. § 18; Hor. Sat. III. 3.
44, 45 haec populos, haec magnos formula
reges, excepto sapiente, tenet; id. Ep. I.
1. 106); af skadan blir man wis, se Skada;
wisa ord verba sapientiae, prudentiae
plena; sapienter, prudenter dicta; wis
betänksamhet, wis åsigt sapiens cautio, s.
sententia (C. de Or. III. § 13).
Wis, n.: modus; ratio; mos; på fädrens
wis majorum more; på det w-t ita; sic; eo
modo; på intet wis nullo modo;
nequaquam; på sitt wis quodam modo; på alla
wis omnibus modis; omni ratione.
Wisa, f.: 1. eg.: carmen (sång, qwäde i
allm.); canticum; cantilena (utsliten w.);
nenia (trall; slagdänga); wacker w. suave,
lepidum carmen; oanständig, smädefull w.
obscaenum canticum (Qu.); probrosum
carmen; malum carmen (jfr Hor. Sat. II.
1. 82); skrifwa en w. carmen condere. —
2. oeg.: den gamla w-n decantata formula,
cantilena; decantata praecepta; blifwa,
wara en w. i staden per urbem, in urbe
fabulam fieri (Hor. Epod. XI. 8);
omnibus in ore esse, in omnium ore esse,
versari; ord och inga w-r verba severa.
Wisa, v.: I. med personligt subjekt: 1.
absolut: monstrare (peka på); exhibere (framte,
förete); ostendere (eg. framhålla; för öfrigt
ej blott wisa för ngns ögon, utan ock i
handling och med skäl wisa); prae se ferre (i sitt
yttre l. sitt beteende w.); declarare (i sak
ådagalägga ngt); docere (med skäl bewisa;
wisa = lära ngn); praecipere (föreskrifwa);
monere (erinra, lära); probare (bewisa
rigtigheten af ngt); habere, dare (egna heder;
förete prof); praestare (fullgöra en pligt, w.
en god egenskap); praebere (i sitt förhållande
mot ngn w.); uti (i handling ådagalägga,
öfwa); - t. ex.: w. wilsefarande wägen erranti
viam monstrare; w. ärr på sitt bröst
adversas cicatrices ostendere; w. ett gladt
ansigte laetam faciem praebere, ostendere;
han w-de mig på afstånd Rom Romam
procul ostendit (C.); w. swart på hwitt scripta
indicia, tabulas exhibere (proferre);
tabularum fide docere; w. mig det der
registret exhibe librarium illud (C.); w.
sanningen af ngt alqd verum esse docere; w.
ngn huru han skall göra quid, quomodo
faciat, praecipere alicui; w. ngn hans fel
quantopere peccet, monere, docere; w. att
man lefwer vivere se declarare; w. lust,
böjelse studium declarare; w. prof på en
wara exemplum mercis exhibere, proferre;
w. prof på snille, w. goda anlag magni
ingenii, bonae indolis specimen l. signum
dare, praebere; w. ngn förtroende, heder
fidem, honorem habere alicui; w.
tacksamhet gratiam referre; w. wälgörenhet
beneficentia uti; w. wälgörenhet mot ngn b-a
uti in alqm, beneficum se, benignitatem
praebere alicui; benigne facere alicui; w.
tapperhet virtutem praestare; fortiter se
gerere; w. trohet fidem praestare, non
mutare; in fide manere; - för öfrigt kan
eller måste wisa med ett abstrakt objekt ofta
återgifwas med blott verb: w. lydnad
obedire, parere; w. barmhertighet mot ngn
misereri alicujus. — 2. med prepositioner:
a. w. af, bort se Afwisa, Bortwisa. — b. w.
fram: exhibere; proferre. — c. w. in:
inducere, introducere. — d. w. på ngt:
demonstrare, monstrare alqd. — e. w. ngn
till ngn: ad alqm deducere; viam
monstrare ad alqm; w. ngn till rätta viam
monstrare alicui, in viam deducere alqm.
— f. w. upp: exhibere; proferre. — g. w.
ut: ejicere. — II. med sakligt subjekt:
declarare; ostendere; significare; esse
alicujus rei; dessa förhållanden wisa, att hos
menniskan finnes ngt gudomligt haec
declarant in homine esse divina quaedam; det
w-r småsinne att älska rikedomar parvi
animi est amare divitias; det w-r
karaktersswaghet att ej kunna med sans bära
medgångar secundas res immoderate ferre
levitatis est.
Wisa sig: 1. absolut: se ostendere;
apparere; cerni; w. sig ute (in publicum)
prodire; w. sig för folket ad populum
prodire; tillfälle att w. sig (utmärka sig) occasio
(animi) virtutis declarandae; tecken w. sig
signa apparent; det w-r sig lätt facile
apparet, cernitur; det skall snart w. sig
jamjam apparebit, videbimus, viderimus. —
2. med predikativ: se ostendere; se
praestare, se praebere; l. medels omskrifningar:
w. sig glad laetam faciem praebere; w. sig
rädd timoris signa dare; w. sig intresserad
af ngt studium rei, se delectari, duci re
declarare; w. sig trogen fidem praestare;
w. sig modig fortem se praestare;
virtutem praestare; fortiter se gerere; det w-de
sig (befans wara) omöjligt apparebat fieri
non posse.
Wisare: index, stilus (solarii,
horologii).
Wisdom, Wishet: sapientia; praktisk w.
prudentia (jfr Wis, adj.); wisdomen
warder rätt gifwen af hennes barnom
sapientiae (l. veritati) concedent sapientes; (sat
sapienti); sträfwande efter w. studium
sapientiae.
Wise: rex apum (Vg.).
Visit: salutatio; salutandi officium; göra
v. hos ngn domum alicujus salutatum
venire; invisere alqm.
Visitation: inspectio. -tator: *inspector;
inquisitor. -tera: inspicere; excutere
(sarcinas, vestimenta); v. wakter, poster
circumire vigilias, stationes (jfr L. III. 6. 9);
obire (inspiciendi, cognoscendi causa).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
